Bakgrund
Energimyndigheten har beslutat att ge SkyKraft AB ett stöd på 231 miljoner kronor. Pengarna ska användas för att undersöka om det går att bygga en stor anläggning för syntetiskt flygbränsle i Skellefteå. Bränslet kallas eSAF och tillverkas av vätgas, infångad koldioxid och förnybar el. Om projektet blir verklighet kan anläggningen producera upp till 120 000 ton flygbränsle per år. Det skulle kunna minska koldioxidutsläppen med ungefär 486 000 ton varje år.
Vad är eSAF?
eSAF står för electro‑Sustainable Aviation Fuel. Det är ett flygbränsle som inte kommer från råolja. Istället görs det genom att kombinera vätgas som har producerats med förnybar el och koldioxid som har fångats från exempelvis biobaserade källor eller direkt från luften. När bränslet bränns i en motor släpps bara tillbaka den koldioxid som tidigare har tagits upp, vilket gör att nettoutsläppen blir mycket låga.
Varför satsar Energimyndigheten på detta?
Myndigheten vill minska Sveriges beroende av importerade fossila drivmedel. Genom att stödja forskning och utveckling av inhemska alternativ kan landet både stärka sin energisäkerhet och nå klimatmålen. Caroline Asserup, generaldirektör för Energimyndigheten, säger att världsläget visar hur viktigt det är att bli mindre sårbara för svängningar på oljemarknaden. Ett lokalt producerat flygbränsle kan då ge både lägre utsläpp och ökad självförsörjning.
Vilka står bakom projektet?
SkyKraft är ett samarbete mellan två aktörer: Skellefteå Kraft, som levererar förnybar el från vattenkraft och vindkraft, och SkyNRG, ett nederländskt företag som har lång erfarenhet av att tillverka hållbara flygbränslen. Tillsammans vill de utnyttja Skellefteås tillgång till fossilfri el och den närliggande skogsindustrin som kan leverera biogen koldioxid.
Hur ska produktionen gå till?
Anläggningen kommer att bestå av flera steg. Först produceras vätgas genom elektrolys, där vatten delas upp i väte och syr med hjälp av el från förnybara källor. Sedan fångas koldioxid in, antingen från avfallsgaser från massa- och pappersindustrin eller från direkt luftfångst. I en reaktor kombineras vätgas och koldioxid under högt tryck och temperatur för att bilda syntetisk råolja. Denna råolja raffineras sedan till flygbränsle som uppfyller samma kvalitetskrav som konventionellt jetbränsle. Processen är utformad för att vara så energieffektiv som möjligt och för att minimera läckage av väte eller koldioxid.
Produktionskapacitet och tidplan
Om allt går enligt planerna kan anläggningen vid full drift producera 120 000 ton eSAF per år. Detta motsvarar ungefär 15 procent av Sveriges totala flygbränsleförbrukning idag. Projektet delas upp i två faser: en förstudie som pågår från 1 januari 2026 till 31 december 2027, och därefter ett eventuellt byggbeslut om en fullskalig produktionsanläggning. Under förstudien ska tekniska lösningar testas, kostnader beräknas och miljöpåverkan utvärderas noggrant.
Miljönyttan
Enligt beräkningar skulle en fullt igångsatt anläggning kunna minska koldioxidutsläppen med 486 000 ton per år. Det motsvarar ungefär utsläppen från 100 000 bensinbilar som kör 15 000 kilometer var. Eftersom bränslet är nästan koldioxidneutralt när det räknas från råvara till förbränning, kan flyget bli mycket mer klimatsmart utan att behöva ändra flygplan eller flygplatsinfrastruktur. Dessutom minskar behovet av att importera fossilt jetbränsle, vilket stärker Sveriges handelsbalans och minskar sårbarhet för prisökningar på världsmarknaden.
Ekonomiska och regionala effekter
Projektet väntas skapa många arbetstillfällen både under byggfasen och i drift. Under byggnaden behövs ingenjörer, elektriker, rörmontörer och många andra yrkesgrupper. När anläggningen väl är i gång krävs driftpersonal, underhållstekniker och forskare som kan förbättra processen ytterligare. För Skellefteå innebär det en möjlighet att bli ett centrum för grön flygbränsleproduktion i Norden, vilket kan locka fler företag och investeringar till regionen. Skellefteå Kraft får också en ny användning för sin överskottsel från förnybara källor, vilket kan förbättra lönsamheten för deras kraftverk.
Vad säger experterna?
Klara Helstad, biträdande avdelningschef för forskning och innovation på Energimyndigheten, poängterar att projektet är ett viktigt förberedande steg inför ett eventuellt investeringsbeslut. Hon menar att studien har hög potential att visa på betydande minskningar av växthusgaser om den senare skalas upp. Både tekniska och ekonomiska aspekter kommer att granskas noggrant för att säkerställa att satsningen är både klimatnytta och ekonomiskt hållbar.
Hur påverkar detta vanliga människor?
För en tonåring som kanske drömmer om att resa med flyg eller som är intresserad av klimatet, innebär projektet ett konkret exempel på hur teknik kan användas för att lösa stora utmaningar. Istället för att bara prata om att minska utsläppen visar Skellefteå-projektet hur man kan göra det i praktiken, med lokala resurser och samarbeten mellan industrier. Det visar också att framtida jobb kan ligga inom grön teknik, vilket kan vara inspirerande för någon som funderar på sin utbildning eller karriär.
Sammanfattning
Energimyndighetens stöd på 231 miljoner kronor till SkyKraft AB är ett betydande steg mot att utveckla ett fossilfritt flygbränsle i Sverige. Genom att kombinera förnybar vätgas, inf
