Obehöriga i spår har ökat de senaste tre åren

Inledning
Under 2025 orsakade spårspring i Stockholms persontågstrafik över 7 000 förseningar, vilket tillsammans motsvarade mer än 1 100 timmar stillastående tåg. Det är ungefär tre timmar varje dag som pendeltåg, regionaltåg och fjärrtåg stod stilla eller körde i reducerad hastighet på grund av personer som befann sig där de inte fick vara. Siffrorna kommer från Trafikverket och visar ett tydligt uppåtgående trend de senaste åren. I den här artikeln går vi igenom vad spårspring egentligen är, hur det påverkar vardagen för stockholmare och vad som görs för att stoppa problemet. Texten är skriven så att den ska vara lätt att förstå för tonåringar, med korta stycken och tydliga rubriker.

Vad är spårspring?
Spårspring är när någon går, springer, cyklar eller på annat sätt vistas i eller nära järnvägsspår utan tillstånd. Enligt järnvägslagen är det förbjudet att befinna sig i spårområdet, eftersom tåg behöver långa bromssträckor och inte kan svänga eller stanna plötsligt. Även en kort sekund av oväntad rörelse i spåret kan tvinga tågföraren att bromsa hårt eller helt stanna tåget för att undvika en kollision. Det är just dessa tvärnit och hastighetsnedsättningar som skapar de förseningar som Trafikverket har registrerat.

Statistik 2025

• Totalt antal händelser: 352 fall av obehöriga i spår inom Stockholms Trafikcentralområde.
• Antal platser: Händelserna inträffade på 76 olika platser längs spåren.
• Förseningstimmar: 1 124 timmar totalt, vilket motsvarar mer än tre timmar per dag.
• Förseningar i antal: Mer än 7 000 enskilda förseningar kopplades till spårspring.

Jämförelsen med tidigare år visar en tydlig ökning: 2023 låg förseningstimmarna på 594 timmar, 2024 steg de till 996 timmar och 2025 nådde de alltså över 1 100 timmar. Detta är en ökning på ungefär 90 procent på bara två år.

Stockholm Södra hade flest förseningstimmar
Av alla stationer och spårsträckor i regionen stod Stockholm Södra för den största delen av problemet med 88 förseningstimmar under 2025. Därefter följde Älvsjö (cirka 70 timmar), Tomteboda Övre (65 timmar), Ulriksdal (60 timmar) och Solna (55 timmar). Dessa platser är alla viktiga knutpunkter där många tåg möts, byter riktning eller kör in och ut från staden, vilket innebär att en enskild händelse kan påverka många olika tåglinjer samtidigt.

Varför sker spårspring?
Det finns flera anledningar till att personer trots förbudet ändå går in i spårområdet:

1. Genvägar – Många ungdomar och vuxna väljer att korsa spåren för att spara tid när de ska till skola, jobb eller träffa vänner. En kort genväg kan verka lockande, särskilt om man är sen eller om det finns dålig skyltning.
2. Brister i kunskap – Inte alla vet hur farligt det är att vara nära ett tåg. Ett tåg som kör i 120 km/h behöver upp till 1 000 meter för att stanna helt, vilket långt överstiger vad de flesta tror.
3. Social press och spänning – Vissa ungdomar ser spårspring som ett sätt att visa mod eller att tillhöra en grupp. Det kan också handla om att testa gränser eller att söka kickar.
4. Brister i infrastruktur – På vissa platser finns det dåliga eller saknade övergångar, stängsel eller belysning, vilket gör att människor väljer att gå över spåren istället för att använda den avsatta gång- eller cykelvägen.
5. Psykisk ohälsa eller förvirring – I ett mindre antal fall handlar det om personer som är förvirrade, påverkade av droger eller som lider av psykisk sjukdom och inte förstår faran.

Konsekvenser för resenärer
När ett tåg måste bromsa eller stanna på grund av spårspring påverkas inte bara det aktuella tåget utan ofta hela trafiksystemet. Ett stopp kan leda till:

• Förseningar som sprider sig – Ett tåg som står still på en viktig linje kan blockera spåret för andra tåg som kommer bakifrån, vilket skapar köer som kan vara flera kilometer långa.
• Överbelastning på alternativa routes – När pendeltåg blir försenade väljer många resenärer att ta buss eller tunnelbana, vilket i sin tur kan leda till trängsel och längre väntetider där.
• Ekonomiska kostnader – Förseningar kostar samhället pengar i form av förlorad arbetstid, ökade driftskostnader för Trafikverket och ersättning till resenärer som har rätt till kompensation enligt lagen om kollektivtrafik.
• Stress och oro – Att inte veta om man kommer fram i tid till skola, jobb eller ett möte kan skapa oro och stress, särskilt för ungdomar som har prov eller andra viktiga deadlines.
• Risk för olyckor – Även om de flesta händelser inte leder till kollisioner, finns det alltid en risk att någon blir påkörd om ett tåg inte hinner stanna i tid.

Åtgärder från Trafikverket
Trafikverket har insett att problemet behöver angripas från flera håll samtidigt. De arbetar just nu med en kombination av fysiska hinder, teknisk övervakning och informationskampanjer:

• Stängsel och barriärer – På de platser där flest händelser har rapporterats sätts upp högre och svårare att klättra över stängsel. I vissa fall används också så kallade “anti‑climb”-nät som gör det nästan omöjligt att ta sig över.
• Övervakningskameror och sensorer – Kameror med rörelsedetektering placeras längs utsatta sträckor. När någon kommer för nära spåret larmar systemet automatiskt till Trafikverkets kontrollcentral, vilket gör att personal kan skicka ut en varning eller stoppa trafiken snabbare.
• AI‑baserad detektion – Genom att analysera videomaterial i realtid kan artificiell intelligens skilja mellan exempelvis en fågel, en cykel och en människa. Detta minskar antalet falsklarm och gör att åtgärder sätts in bara när det verkligen behövs.
• Förbättrad skyltning och belysning – Tydligare varningsskyltar