Elbilar ökar i april – men efter grannländer

Elbilar ökar – laddhybrider minskar

I april 2024 registrerades 24 147 nya personbilar i Sverige. Av dessa var 40,7 procent elbilar, vilket är en tydlig ökning jämfört med samma månad året innan. Samtidigt sjönk andelen laddhybrider till 24,1 procent. Bensinbilar stod för 18,6 procent och diesel för 7,3 procent av nyregistreringarna.

Den här förändringen sammanfaller med införandet av den nya elbilspremien som började gälla vid årsskiftet. Premien ger ett ekonomiskt stöd vid köp av en elbil som kostar mindre än 450 000 kronor efter avdrag. Enligt Mattias Goldmann, VD för 2030‑sekretariatet, är ökningen förväntad men fortfarande långsammare än i våra nordiska grannländer. Han pekar på att Sverige fortsätter att lägga stora summor på subventioner för bensin och diesel istället för att sänka skatten på el eller utvidga premien så att den täcker hela landet. Detta gör att övergången till fossilfri transport blir onödigt trög.

När man tittar på vilka elbilar som är mest populära just nu dominerar Volvo‑modellerna EX/XC40 och EX30 topplistan, följt av Volkswagen ID7 på tredje plats. Intresseväckande är att de flesta av dessa modeller ligger över premissens prisgräns på 450 000 kronor. Det innebär att premien främst hjälper dem som köper begagnade elbilar eller som väljer att vänta på prissänkningar. Med ungefär hundra ansökningar om dagen finns det ekonomiskt utrymme inom det befintliga anslaget att utvidga premien till hela landet, något som både 2030‑sekretariatet och flera partiledare har efterlyst. En sådan utvidgning skulle också stämma överens med EU‑kommissionens initiativ AccelerateEU, som uppmanar medlemsländerna att påskynda omställningen till fossilfria fordon.

Skillnader mellan fordonssegment

Förändringarna begränsar sig inte bara till personbilar. Även inom transportsektorn syns en tydlig rörelse mot eldrivna alternativ.

Lätta lastbilar – Andelen eldrivna lätta lastbilar ökade till 27,2 procent i april, medan dieselandelen fortsatte att sjunka. Detta visar att många mindre företag och hantverkare börjar se fördelarna med elbilar, särskilt när det gäller lägre driftskostnader och möjlighet att köra i miljözoner där dieselbilar kan bli belagda med avgifter.

Tunga lastbilar – Här steg andelen eldrivna fordon till 12,1 procent. Även om siffran fortfarande är modest jämfört med personbilar, är det ett viktigt steg framåt. Lastbilar är en stor källa till koldioxidutsläpp, så varje procentenhet som går över till el eller gas har betydande klimatpåverkan.

Bussar – Intresseväckande nog minskade andelen eldrivna bussar till 37,1 procent jämfört med tidigare nivåer. Detta kan bero på att många kommuner och regioner fortfarande väntar på att upphandla nya bussflottor eller att de befintliga elbussarna ännu inte har nått sin fulla kapacitet i tidtabellerna. Samtidigt finns det ett växande utbud av ellastbilar och gasdrivna alternativ som täcker nästan alla användningsområden, enligt Olivia Forsberg från 2030‑sekretariatet. Problemet är att billig diesel och begränsade ekonomiska incitament gör det svårt för åkerier att räkna hem investeringen i nya fördrivssystem.

Prognos: fortsatt ökning under året

Baserat på april‑siffrorna och den fortsatta eftersläpningen i statistiken kopplad till elbilspremien bedömer 2030‑sekretariatet att andelen laddbara personbilar kommer att nå cirka 45 procent under 2026. För lätta lastbilar väntas andelen el‑ och gasdrivna fordon uppgå till 30 procent, med en liknande nivå för tunga lastbilar.

Denna prognos bygger på flera antaganden:

1. Fortsatt ökning av elbilspremiens effekt – Om premien utvidgas till hela landet och eventuellt höjs eller förlängs, kommer fler konsumenter att kunna välja en elbil utan att behöva oroa sig för priset.
2. Prisutveckling på fossila bränslen – Om världsmarknaden för olja fortsätter att vara osäker, till exempel på grund av geopolitiska spänningar eller produktionsnedskärningar, kan priset på bensin och diesel stiga. Det gör elbilar ännu mer attraktiva ur ett kostnadsperspektiv.
3. Koppling till klimatpolitik – Införandet av utsläppsfria zoner i städer, klimatdifferentierade vägavgifter för tunga transporter och stärkta bonus‑malus‑system kan ytterligare påskynda övergången.
4. Tillgång på laddinfrastruktur – En utbyggnad av offentliga och privata laddstationer gör det enklare för både privatpersoner och företag att ladda sina fordon hemma eller på arbetet.

Mattias Goldmann betonar att politiken nu har en viktig roll att spela. För att hålla takten uppe behövs åtgärder som:

• Utvidgad elbilspremie som täcker hela landet och eventuellt höjs för att inkludera dyrare modeller.
• Förlängd och stärk bonus‑malus‑beskattning så att de som väljer fossilfria alternativ får tydliga ekonomiska fördelar samtidigt som högutsläppsfordon beskattas hårdare.
• Lägre skatt på el för laddning – att minska elskatten gör det billigare att ladda hemma eller vid arbetsplatsen.
• Utsläppsfria zoner i tätorter där endast elbilar, bränsleceller eller andra nollutsläppsfordon får köra.
• Klimatdifferentierade vägavgifter för tunga transporter, vilket uppmuntrar åkerier att byta till ellastbilar eller gasdrivna alternativ.
• Tydlig klimatstyrning i offentliga upphandlingar – statliga och kommunala myndigheter kan ställa krav på att de fordon de köper eller hyr ska vara fossilfria, vilket skapar en stabil efterfrågan.

Genom att kombinera dessa styrmedel kan Sverige inte bara hålla jämna steg med sina nordiska grannar utan även bli en föregångare i Europa när det gäller hållbar transport. För unga människor som