En ny rapport från Tillväxtanalys uppskattar att de statliga stöden till näringslivet kommer att uppgå till totalt 122 miljarder kronor år 2025. Det är ett belopp som överstiger vad staten satsar på både utbildning och forskning, och nästan tre gånger så mycket som hela polisens budget.
– Företagsstöden växer okontrollerat likt Frankensteins monster, skriver Christian Sandström i Affärsvärlden.
Det har länge saknats en samlad bild av hur mycket pengar som faktiskt går till att stödja näringslivet. I sin nya rapport fyller Tillväxtanalys detta tomrum, och visar att summorna är långt större än vad många tidigare trott.
För bara tre år sedan gjorde Sandström själv en grov uppskattning, som då landade på omkring 50 miljarder kronor. Men stöden har vuxit snabbt och spridits ut över många myndigheter och olika typer av program.
Företagsstöden växer snabbt – utan tydlig överblick
Tillväxtanalys beskriver systemet som svåröverblickbart – med många aktörer och former av stöd.
I beloppet ingår både direkta utbetalningar och ett brett spektrum av insatser som rådgivning, utbildning, garantier, lån och riskkapital – fördelade på inte mindre än 17 myndigheter.
– Stöden till näringslivet påminner om Frankensteins monster. Det växer sig starkare och till slut tappar skaparen kontroll över skapelsen, skriver Sandström.
Stöden överstiger utbildning och forskning
De 122 miljarderna kan jämföras med andra stora budgetposter. Utgiftsområdet för utbildning och forskning (område 16 i statsbudgeten) får cirka 104 miljarder kronor under 2025. Det omfattar bland annat vuxenutbildning, universitet och högskolor.
En viss del av detta ingår även i företagsstöden, men storleksordningen talar ändå sitt tydliga språk. Budgeten speglar vilka prioriteringar staten gör – och det väcker frågor om hur väl dessa speglar väljarnas uppfattningar.
– Hur många väljare anser att direkta bidrag från Energimyndigheten till riskkapitalisterna bakom Northvolt-konkursen är att föredra framför utbildning och forskning? frågar Sandström retoriskt.
En annan jämförelse rör den svenska arbetskraften. Om stöden i stället gick till ett jobbskatteavdrag skulle varje arbetande person i Sverige – cirka 5,15 miljoner – få behålla 23 700 kronor mer per år.
– Hur många arbetande svenskar skulle hellre skicka över 23 700 kronor om året till det innovationsbyråkratiska komplexets lågproduktiva höginkomsttagare än att behålla dessa medel i egen plånbok?
Sandström pekar även på att bolagsskatten – som årligen ger staten ungefär 200 miljarder kronor – skulle kunna halveras från dagens 20,6 procent till runt 10 procent, om företagsstöden slopades helt.
– Betänk hur många miljarder svenska företag skulle kunna återinvestera i forskning och utveckling. Betänk hur många som hade kunnat anställas i växande, produktiva företag. Betänk hur en så låg bolagsskatt skulle attrahera kapital till landet, så att skatteintäkterna förmodligen i nästa skede skulle öka.
Frågan är då vad som ger störst nytta: Almis affärscoacher eller ett enklare, mer konkurrenskraftigt skattesystem.
– Hur många ekonomer bedömer att Almis affärscoacher skapar ett mer dynamiskt näringsliv än en sänkning av bolagsskatten?
En byråkrati utan styrning
Även om myndigheter som Energimyndigheten och Vinnova ofta står i centrum för diskussionen om innovationsstöd, är det bara en liten del av de 122 miljarderna som går via just dessa två. Det finns ytterligare 15 myndigheter som delar på anslagen, alla med egna generaldirektörer, chefer och budgetar.
– Alla lever sina egna liv och är fullt övertygade om att just deras samverkan, rådgivning och allmänt främjande aktiviteter gör transformativa bidrag till digitaliseringen och den gröna omställningen, skriver Sandström.
Att ifrågasätta detta upplevs ofta som ett ideologiskt angrepp.
– Bara en klimatförnekande, nyliberal marknadsfundamentalist som inte har några egna lösningar på klimatkrisen skulle väl påstå något annat?
Men Tillväxtanalys rapport visar att det finns behov av en grundläggande genomlysning av systemet. Förhoppningen är att rapporten ska bli början på ett mer transparent och regelbundet uppföljt stödprogram – i stället för en byråkratisk struktur som växer utan översyn.
– Tillväxtanalys rapport är ett viktigt första steg mot att ta kontroll över det innovationsbyråkratiska komplexets vildvuxenhet. En årlig uppföljning hade varit något av en önskedröm.
