Regeringen ger klartecken för stora vindkraftsprojekt – men säger nej till flera havsparker på grund av försvarsskäl
Sverige står inför ett vägval där klimatmål, industriell tillväxt och nationell säkerhet måste vägas mot varandra. Nyligen tog regeringen ett av mandatperiodens tyngsta beslut för den svenska elförsörjningen. Statkraft får bygga den landbaserade vindkraftsparken Hästliden utanför Piteå samtidigt som två stora havsbaserade vindkraftsparker – Fyrskeppet Offshore och Vidar – beviljas tillstånd. Om allt går enligt plan kan de tre projekten tillsammans leverera nära 20 terawattimmar (TWh) fossilfri el varje år. Det motsvarar ungefär den årliga elanvändningen för omkring en miljon eluppvärmda villor eller drygt tio procent av Sveriges nuvarande elproduktion. Samtidigt avslår regeringen elva andra ansökningar om havsbaserad vindkraft eftersom de bedöms påverka Sveriges försvarsförmåga på ett oacceptabelt sätt. Besluten visar hur svårt det är att balansera snabb utbyggnad av förnybar energi med de säkerhetspolitiska krav som blivit allt viktigare efter Sveriges inträde i Nato.
Hästliden blir en nyckel för industrin i norr
Det mest konkreta beslutet gäller Hästliden, som ligger i området Markbygden väster om Piteå. Markbygden har under de senaste åren utvecklats till ett av Europas största landbaserade vindkraftskluster. Det nya tillståndet gör det möjligt att ersätta de tidigare planerade turbiner med modernare och betydligt effektivare vindkraftverk. Tack vare teknikutvecklingen kan färre verk producera betydligt mer el än vad som var möjligt när det ursprungliga tillståndet beviljades. Detta är viktigt eftersom norra Sverige står inför en historiskt hög efterfrågan på el. Företag som LKAB, SSAB, H2 Green Steel och Northvolt ökar sitt behov av fossilfri el för att kunna ställa om sin produktion.
Hästliden har dessutom en direkt koppling till LKAB:s omställning mot en fossilfri järn- och stålproduktion. Bolagen har sedan tidigare tecknat en avsiktsförklaring om framtida elleveranser. Jakob Norström, vd för Statkraft Sverige, säger att tillförseln av ny förnybar el från Hästliden skulle utgöra ett viktigt bidrag till svensk energiförsörjning och till den industriella utvecklingen i norra Sverige. Stefan Savonen, energichef på LKAB, poängterar att den stegvisa omställning som de planerar kräver att ny fossilfri elproduktion byggs ut, och att det därför är mycket positivt att Hästliden nu får tillstånd att byggas.
Två havsparker kan ge nästan 19 TWh
Regeringen ger samtidigt klartecken för två av Sveriges största planerade havsbaserade vindkraftsparker.
Fyrskeppet Offshore ligger cirka 54 kilometer öster om Söderhamn. Parken får byggas med upp till 93 vindkraftverk och väntas producera mellan 8 och 11 TWh per år.
Vidar ligger sydväst om Strömstad och omfattar upp till 75 verk. Den beräknas kunna leverera upp till 7,8 TWh årligen.
Båda projekten ska enligt tillstånden vara färdigställda senast 2036, men innan byggstart kan börja krävs bland annat tillstånd för de undervattenskablar som ska ansluta parkerna till det svenska stamnätet. Dessa kablar är avgörande för att elen som produceras till havs ska kunna nå konsumenterna på land.
Säkerheten sätter gränser
Samtidigt säger regeringen nej till elva andra havsbaserade projekt, däribland Mareld, Polargrund Offshore, Najaderna och Gävle Öst Havsvindpark. Motiveringen är att etableringarna skulle riskera att försämra Försvarsmaktens möjligheter att bedriva övervakning och militära operationer. Efter Sveriges inträde i Nato har försvarsintresset fått större vikt i tillståndsprocesserna för havsbaserad vindkraft.
Regeringen öppnar dock för att flera av dessa områden kan bli aktuella igen när ett nytt auktionssystem för havsbaserad vindkraft införs. Idén är att kunna väga både energibehov och säkerhetsaspekter på ett mer flexibelt sätt i framtiden.
Analys: Ett viktigt besked – men långt ifrån hela lösningen
Beslutet innebär utan tvekan ett av de största positiva beskeden för svensk vindkraft på flera år. Nära 20 TWh ny elproduktion kan få stor betydelse för den pågående elektrifieringen av gruvor, stålverk, batterifabriker, datacenter och annan elintensiv industri. Det ger också en tydlig signal till marknaden att utbyggnaden av fossilfri el ska fortsätta.
Samtidigt visar besluten att utbyggnaden av ny elproduktion blir allt mer komplex. Tillståndsprocesser, elnätskapacitet, försvarsintressen och finansiering avgör i praktiken hur snabbt projekten kan realiseras. För norra Sverige är Hästliden särskilt strategisk eftersom regionen står inför en historiskt hög efterfrågan på el i takt med att LKAB, SSAB, H2 Green Steel, Northvolt och flera andra industrisatsningar ökar behovet av fossilfri elproduktion.
De två havsbaserade parkerna kan på sikt få stor betydelse för det svenska elsystemet, men de kommer sannolikt inte att
