Inledning
Sveriges energiförsörjning är just nu stabil, trots att spänningarna i Hormuzsundet har ökat igen. Det här sundet ligger mellan Iran och Oman och är en av världens viktigaste vägar för olja och flytande naturgas (LNG). Om trafiken där blir störd kan det påverka priserna på bensin, diesel och annat bränsle även långt borta, till exempel i Sverige. Energimyndigheten har i sin veckovisa lägesbild konstaterat att vi fortfarande har tillgång till bensin, diesel, flygbränsle, el, gas samt värme och kyla utan några tecken på fysisk brist. Samtidigt varnar de för att ett långvarigt stopp i sundet skulle kunna göra de globala energimarknaderna känsligare för nya avbrott. Nedan följer en mer detaljerad genomgång av vad som händer just nu och vad det kan betyda för oss i Sverige.
Nya attacker ökar osäkerheten
Den senaste tiden har det rapporterats om nya attacker i och runt Hormuzsundet. Samtidigt ifrågasätts uppgifter om att en vapenvila mellan Iran och USA skulle ha trätt i kraft. När nyheten om en möjlig vapenvila kom, började många fartyg igen att använda sundet för att transportera olja och gas. Den positiva trenden har dock bromsats av de nya incidenterna, vilket skapat ny osäkerhet kring hur säkert det är att skeppa energi genom den här vattenvägen.
Hormuzsundet är extremt viktigt för världens energiförsörjning. Under normala förhållanden passerar omkring 20 procent av all olja och LNG som fraktas globalt genom sundet. Det innebär att varje störning – oavsett om det handlar om en attack, ett fartyg som fastnar eller politiska restriktioner – kan leda till att mindre mängd energi når konsumenterna. När tillgången minskar brukar priserna gå upp, eftersom köparna konkurrerar om det som finns kvar. Det är precis den mekanismen som får experter att följa läget noga, även om Sverige just nu inte känner av någon direkt brist.
Ingen fysisk brist på drivmedel
Energimyndigheten betonar att det inte finns några tecken på att Sverige skulle råka ut för en fysisk brist på bensin, diesel eller andra drivmedel just nu. Detta beror på flera faktorer:
- Alternativa transportvägar – När ett område blir osäkert kan rederier välja att köra längre vägar runt Afrika eller genom andra hav. Dessa vägar är dyrare och tar längre tid, men de gör att varorna ändå kommer fram.
- Lägre efterfrågan – Vissa industrier och konsumenter har minskat sin användning av vissa bränslen, till exempel genom att köra mindre eller energieffektivare. Detta hjälper till att balansera utbud och efterfrågan.
- Förändringar i raffinaderiernas produktion – Raffinaderier kan justera vad de producerar beroende på vad som finns att tillgå. Om det blir mindre råolja från vissa källor kan de öka produktionen av andra produkter eller använda lagrade råvaror.
Myndigheten har också sett att de globala lagren av råolja och andra energiprodukter har minskat sedan konflikten i Hormuzsundet började. Lagren fungerar som en buffert: när de är stora kan marknaden ta emot störningar utan stora prishöjningar. När bufferten blir mindre blir marknaden mer känslig – ett nytt avbrott skulle kunna leda till snabbare prisökningar. Därför fortsätter Energimyndigheten att följa utvecklingen noggrant, även om det just nu inte finns någon akut brist i Sverige.
Flygbränsle väntas räcka under sommaren
Flygbränsle är en särskilt känslig produkt eftersom flygindustrin är beroende av en jämn tillgång för att kunna hålla tidtabeller och undvika inställda flyg. Energimyndigheten hade tidigare gett en tidig varning om möjliga problem med flygbränsle, men den senaste bedömningen visar att risken för bristsituationer under sommarens semestertrafik fortfarande är låg.
Leveranserna av flygbränsle förväntas kunna fortsätta enligt plan åtminstone den kommande månaden. Detta beror på att flygbolagen ofta har egna lager och att de kan justera sina flygvägar eller tanka på andra flygplatser om det behövs. Dessutom har efterfrågan på flygbränsle varit något lägre än vanligt under vissa perioder, vilket också hjälper till att hålla balansen. Trots detta uppmanas flygbranschen att hålla sig uppdaterad om läget i Hormuzsundet, eftersom en längre störning skulle kunna påverka även deras reservlager.
Elsystemet fungerar normalt
När det gäller elförsörjningen beskriver Energimyndigheten läget som stabilt. Sverige producerar el från flera källor: vattenkraft, kärnkraft, vindkraft och biobränsle. Den här mixen gör att systemet är mindre beroende av en enskild bränsletyp och därmed mer motståndskraftig mot yttre störningar.
Under sommaren genomförs dock flera planerade revisionsstopp inom kärnkraften samtidigt som underhållsarbeten utförs i elnäten. När många kraftverk är avstängda för service och samtidigt blir det varmt i stora delar av Europa kan elpriserna svänga mer än vanligt, särskilt i södra Sverige där efterfrågan på kyla är hög. Dessa prisvariationer är dock främst en ekonomisk fråga – elen finns fortfarande tillgänglig, men den kan bli dyrare att köpa under vissa timmar. För hushåll innebär det att det kan vara smart att flytta vissa elkrävande aktiviteter (till exempel tvätt eller laddning av elbilar) till tider då priset är lägre, om man har möjlighet till det.
Fortsatt bevakning av läget
Energimyndigheten arbetar kontinuerligt med att övervaka utvecklingen både i Hormuzsundet och på de globala energimarknaderna. De gör detta i nära samarbete med Regeringskansliet, andra svenska myndigheter (till exempel Försvarsmakten och Krisberedskapsmyndigheten), internationella organisationer som Internationella energiorganet (IEA) och aktörer inom energibranschen. Varje vecka publicerar de en samlad lägesbild som sammanfattar hur tillgången på bensin, diesel, flygbränsle, el, gas samt värme och kyla ser ut, samt vilka risker som kan komma att påverka läget framöver.
Den senaste lägesbilden publicerades den 15 juli 2026. I den betonades
