Introduktion
Fjärrkyla är ett sätt att leverera kyla till byggnader genom ett rörnätverk som liknar fjärrvärme, men med kallt vatten i stället för varmt. I många delar av världen ses fjärrkylasystem som stora, dyra projekt som bara lönar sig när det finns väldigt stora kunder, till exempel fabrikskomplex eller köpcentrum. I Sverige ser situationen lite annorlunda ut. Här kan mindre system också bli lönsamma om de planeras rätt och utnyttjar lokala resurser. Den här artikeln berättar om hur Varberg Energi arbetar med ett sådant projekt och varför det kan fungera även när kylbehovet hos kunderna är relativt lågt.
Varför små fjärrkylasystem kan vara lönsamma
Det viktigaste för att ett fjärrkylasystem ska gå ihop ekonomiskt är att kostnaderna för att bygga och driva nätet inte blir högre än intäkterna från kunderna. I många länder måste man därför sikta på kunder som behöver flera hundra kilowatt eller till och med megawatt kyla. Det gör att nätet måste vara mycket omfattande och dyrt att bygga. I Sverige finns redan många etablerade fjärrvärmebolag som redan har grävt ner rör för värme. Dessa bolag kan enkelt lägga till ett parallellt nät för kyla utan att behöva gräva nytt överallt. På så sätt delas kostnaderna för grävning, tillstånd och underhåll mellan värme- och kylanätet, vilket gör att även mindre kunder kan bli lönsamma. Dessutom ser svenska energibolag ofta fjärrkylan som en del av samhällsinfrastrukturen, inte bara som ett renodlat vinstdrivande projekt. Det innebär att de kan acceptera lägre avkastning om projektet samtidigt ger miljönytta och ökad trygghet för kunderna.
Bernt Anderssons erfarenhet
Bernt Andersson har arbetat med fjärrkyla i flera delar av världen. Han har varit med om projekt i Kanada, USA, Kina och Mellanöstern. I dessa regioner är konkurrensen hårt och kraven på avkastning höga. Därför måste systemen vara mycket kompakta och byggas kring ett fåtal stora kunder som kan garantera stabila intäkter. När han kom till FVB i Västerås tog han med sig den kunskapen, men insåg också att den svenska marknaden fungerar annorlunda. Som styrelseordförande i Sweheat and Cooling China Chapter har han sett hur kinesiska bolag ofta bygger enorma nät för att tjäna pengar på få, stora kunder. I Sverige kan man istället tänka mindre och ändå få en bra ekonomi om man utnyttjar befintlig infrastruktur och lokala energikällor.
Skillnader mellan Sverige och andra länder
I Nordamerika och Kina är fjärrkylan ofta ett eget affärsområde med höga krav på vinst. Bolagen där måste se till att varje meter av rör ger ett tydligt ekonomiskt utbyte. Detta leder till att man bara bygger nät där det finns stora industriella eller kommersiella anläggningar med ett konstant och stort kylbehov. I Sverige finns däremot ett välutvecklat fjärrvärmenät som redan täcker många bostadsområden, kontor och offentliga byggnader. När ett fjärrvärmebolag också börjar erbjuda kyla kan de sälja båda tjänsterna till samma kund, vilket ökar intäkterna per anslutning. Dessutom finns det en risk att värmekunder lämnar bolaget om de inte kan få både värme och kyla från samma leverantör. Därför ser många bolag fjärrkylan som ett sätt att behålla och stärka sina befintliga kundrelationer, inte bara som ett sätt att tjäna pengar snabbt.
Varberg Energis projekt
Varberg Energi har beslutat att satsa på ett fjärrkylasystem som ska täcka en betydande del av staden. Projektet leds av Bernt Andersson som huvudprojektledare. Idén är att använda naturens egen kyla – det kalla havsvattnet – för att producera kyla utan att behöva köra stora elkylmaskiner hela tiden. Systemet kommer att byggas ut successivt, med början kring sjukhuset som första stora kund som planeras anslutas 2027. Efterhand kommer fler byggnader, skolor, kontor och bostadsområden att kunna koppla upp sig. Målet är att skapa ett nät som är både miljövänligt och ekonomiskt hållbart, även om den totala kylbelastningen i staden inte är enorm.
Teknik bakom frikyla och havsvatten
En av de smartaste delarna i Varbergs lösning är användningen av frikyla. Under sen höst, vinter och vår är havsvattnet naturligt kallt, ofta under 5 °C. Detta kalla vatten kan pumpas direkt in i värmeväxlare där det kyler det vatten som går ut till kunderna. Eftersom ingen energi behövs för att kyla vattnet blir driftskostnaderna väldigt låga. När havsvattnet blir för varmt på sommaren växlar systemet över till att använda havsvatten för att kyla kondensorerna på vanliga kylmaskiner. Kondensoren är den del av en kylmaskin som släpper ut värmen när den producerar kyla. Genom att leda den värmen ut i havet invece av att blåsa ut den i luften minskar man den lokala uppvärmningen av staden – ett fenomen som kallas stads värmeö. Eftersom mängden värme som släpps ut är liten jämfört med havets volym påverkas inte havsmiljön på ett märkbart sätt.
Absorptionskylmaskiner och spillvärme
För att täcka de perioder då havsvattnet inte är kallt nog använder Varberg Energi också absorptionskylmaskiner. Dessa maskiner fungerar utan kompressor och använder värme som drivenergi istället för el. I Varberg kommer spillvärmen från Värö Bruk, en närliggande industri, att tas tillvara och användas för att driva absorptionskylmaskinerna. Spillvärmen är energi som annars skulle blåses ut i luften eller kylas ner på ett mindre effektivt sätt. Genom att återanvända den minskar man både elförbrukningen och utsläppen av koldioxid. Absorptionstekniken är särskilt lämplig när det finns tillgång till billig eller gratis värme, vilket gör den till ett bra komplement till frikyla och havsvattenkylning.
Miljöfördelar
Det finns flera tydliga miljöfördelar med Varbergs fjärrkylasystem. För det första minskar man behovet av elkylmaskiner som drar mycket el och ofta körs på fossila bränslen. För det andra leder
