Ingen AC i den nya megastationen? Deutsche Bahn satsar på "naturlig kylning" i Stuttgart
Tänk dig att du står på en enorm tågstation djupt under marken. Det är sommar, det är varmt, och tusentals människor rör sig omkring dig. Vanligtvis skulle du förvänta dig att det blåser kall luft från stora luftkonditioneringsaggregat (AC), men i den nya, gigantiska centralstationen i Stuttgart har Deutsche Bahn fattat ett beslut som fått folk att höja på ögonbrynen: Stationen ska inte ha någon traditionell luftkonditionering.
Istället vill de förlita sig på naturens egna krafter. De menar att marken, de långa tunnlarna och själva tågen som dundrar fram kommer att hålla temperaturen på en behaglig nivå. Det låter kanske som en smart, miljövänlig lösning, men idén har mötts av allt från tekniska frågor till ren och skär hånfullhet på nätet.
Hur fungerar det egentligen?
Deutsche Bahn har släppt en video där de försöker förklara för allmänheten varför de inte behöver dyra och energislukande kylsystem. Svaret ligger i något som kallas för "passiv temperaturreglering". Det handlar i grunden om att använda de material som redan finns på plats för att kontrollera klimatet.
Stationen ligger djupt under marken och är omgiven av enorma mängder betong och jord. Enligt René Krull, som är teknisk projektledare för det gigantiska projektet Stuttgart 21, fungerar detta som en sorts naturlig termostat.
– Byggnadsdelarna antar temperaturen i den omgivande marken. Det massiva byggnadsverket och inbäddningen i marken gör att temperaturen förblir relativt konstant, förklarar Krull.
Detta kallas för termisk tröghet. Det innebär att stora massor, som betong och jord, är väldigt långsamma på att ändra temperatur. Medan luften ovan jord kan bli stekhet under en värmebölja, förblir temperaturen djupt nere i marken mycket stabil.
Men det stannar inte vid bara betongen. Stationen ligger nära den lägsta punkten i Stuttgarts dalsänka, och de tunnlar som leder in till stationen lutar uppåt. Detta är inte en slump. Enligt Deutsche Bahns beräkningar kommer detta att skapa en naturlig luftström.
När tågen kör genom tunnlarna fungerar de nästan som kolvar i en motor. De pressar luften framför sig och drar med sig ny luft bakom sig. Denna luft kommer att färdas genom de långa tunnlarna och kylas ner av den kalla berg- och markmassan innan den når själva stationshallen. Tanken är alltså att tågtrafiken i sig hjälper till att cirkulera frisk, sval luft.
Varför är folk skeptiska?
Det är här det börjar skava. Det finns nämligen ett problem: Stuttgarts befintliga underjordiska S-bahnstation (pendeltågsstation) är redan känd för att bli både varm och kvav under sommarmånaderna. Kritiker menar därför att det är orimligt att tro att den nya stationen skulle fungera bättre bara för att den ligger under jord. Varför skulle det bli svalare bara för att man byggt djupare?
Deutsche Bahn har dock ett svar på detta. De menar att förutsättningarna för den nya stationen är helt annorlunda. De nya tunnlarna är mellan 3 och 9 kilometer långa och ligger på vissa ställen ända ner till 220 meter under marken. Det ger luften mycket mer tid på sig att kylas ner av marken jämfört med den gamla stationen, som ligger bara några tiotals meter från en tunnelmynning och därför inte får samma "kylning" längs vägen.
Men även om teorin låter logisk, finns det en stor osäkerhet: Vad händer på lång sikt? Om tusentals människor, tågmotorer, lampor och teknisk utrustning ständigt skapar värme, finns det en risk att marken runt stationen gradvis värms upp. Om marken blir varm, slutar den fungera som en kylkälla.
Vi har sett detta hända i andra städer. I Londons tunnelbana har man sett hur tågens bromsar och motorer under lång tid har bidragit till att värma upp både tunnlarna och den omgivande marken. Det är en ständig kamp mot värmen.
Hån och kritik på nätet
När Deutsche Bahn publicerade sin förklaringsvideo blev reaktionerna på sociala medier hårda. Det handlar inte bara om fysik, utan också om projektets rykte. Stuttgart 21 är ett av de största och mest kontroversiella byggprojekten i Tysklands historia. Det har präglats av enorma förseningar, kostnader som skjutit i höjden och tekniska problem.
När bolaget presenterar en lösning som låter lite "hoppfull" – som att de hoppas att naturen ska lösa problemet istället för att köpa maskiner – blir folk provocerade. En användare på nätet jämförde skämtsamt Deutsche Bahns förklaring med att säga att Titanics livbåtar inte behövs för att de är under vatten. Andra förutspåorde att stationen kommer att behöva byggas om helt när de första värmeböljorna väl slår till.
Förtroendet för projektet är alltså väldigt lågt. När man redan har brustit i tidplanen och hållit sig till budgeten, är det inte lätt att övertyga folk om att en "naturlig" lösning faktiskt kommer att fungera.
En enorm kostnad och en osäker framtid
Om man tittar på de stora siffrorna blir det ännu tydligare varför diskussionen om luftkonditionering känns liten i förhållande till helheten. Stuttgart 21 har blivit en ekonomisk mardröm. Den senaste prognosen visar att kostnaderna har stigit till otroliga 14,5 miljarder euro. Det är en enorm summa pengar som har tillförts på grund av förseningar, digitaliseringsproblem och felaktiga installationer.
Den nya tidplanen säger att stationen ska öppna i december 2031. Det är fem år senare än vad man tidigare hoppades på. Det innebär att projektet kommer att pågå i många år till, och under den tiden kommer osäkerheten kring allt från ekonomi till teknik att fortsätta växa.
Det finns en stor risk med att inte installera ett traditionellt kylsystem från början. Om det visar sig att den passiva kylningen inte räcker till – vilket många befarar – kommer det att bli extremt dyrt och komplicerat att efterinstallera stora kylanläggningar i en redan färdigbyggd underjordisk anläggning. Det är som att försöka installera ett nytt ventilationssystem i ett hus efter att väggarna redan är stängda.
Slutsatsen: Väntan på det verkliga testet
Just nu bygger allt på simuleringar, avancerade datorprogram och matematiska antaganden om hur luft och värme rör sig i de gigantiska tunnlarna. Men i slutändan är det inte en dator som ska resa i tåget, utan människor.
Den verkliga prövningen börjar först när stationen väl är i drift. När de första tågen dundrar in, när tusentals resenärer strömmar genom hallarna och när sommaren faktiskt kommer, då kommer vi att få svaret: Har Deutsche Bahn hittat en genialisk, miljövänlig lösning, eller har de bara försökt spara pengar på ett sätt som kommer att kosta dem dyrt i framtiden?
Fram tills dess får vi hålla ögonen på Stuttgart och se om deras satsning på "naturlig kylning" blir en framgångssaga eller en dyr läxa i byggnadsfysik.
