Inledning
Elunderskottet i södra Sverige är ett ämne som allt oftare dyker upp i nyhetsflödet och i samtal kring köksbordet. Enligt en analys från branschorganisationen Green Power Sweden väntas bristen på elproduktion öka fram till 2035 om inget görs. Detta kan leda till att elpriserna förblir höga både för hushåll och för företag som verkar i elområde 3 och 4. Samtidigt pekar organisationen på att en utbyggnad av sol- och vindkraft skulle kunna stärka den lokala självförsörjningen och därmed dämpa prisnivåerna. I den här artikeln går vi igenom vad elunderskottet innebär, varför det är särskilt akut i södra Sverige, vilka konsekvenser det får och hur förnybar energi kan bli en del av lösningen.
Vad är ett elunderskott?
Ett elunderskott uppstår när den el som produceras i ett geografiskt område inte räcker för att täcka den el som förbrukas där. När produktionen är lägre än förbrukningen måste el importeras från andra elområden eller från andra länder via överföringslinjer. Importen kostar pengar och kan göra priserna mer volatila, särskilt om det också är brist på överföringskapacitet. Ett elunderskott påverkar därför både prisnivån och tillförlitligheten i elleveransen. För hushåll kan det innebära högre räkningar, medan företag kan få ökade driftkostnader som i sin tur kan påverka priser på varor och tjänster.
Varför är södra Sverige särskilt utsatt?
Södra Sverige delas upp i elområde 3 (som omfattar stora delar av Götaland) och elområde 4 (som täcker Skåne och delar av Blekinge). Enligt Energimyndighetens regionala scenarier kan självförsörjningsgraden i elområde 4 sjunka från 46 procent till bara 40 procent fram till 2035 om ingen ny produktion tillkommer. I elområde 3 väntas självförsörjningsgraden gå från 94 procent ner till 79 procent under samma period. Dessa siffror visar att södra Sverige redan nu är beroende av elimport från norra Sverige och från andra länder, och att beroendet riskerar att öka om inga nya kraftverk byggs.
Effekter på hushåll och företag
När självförsörjningsgraden minskar måste mer el köpas in från andra områden. Den inköpta elen är ofta dyrare eftersom den måste transporteras över längre avstånd och eftersom priserna på den nordiska elbörsen kan svänga kraftigt beroende på väderlek och tillgång på vattenkraft. För ett vanligt hushåll kan detta innebära att elräkningen stiger med flera hundra kronor per år. För företag, särskilt de som är energiintensiva som tillverkning eller datahallar, kan ökade elkostnader påverka lönsamheten och konkurrenskraften. Höga elpriser kan också leda till att vissa verksamheter väljer att lägga ner eller flytta verksamheten till områden med billigare el, vilket i sin tur kan påverka sysselsättningen i södra Sverige.
Sol- och vindkraft som möjlig lösning
Green Power Sweden framhåller att utbyggnad av sol- och vindkraft är den mest realistiska vägen att öka den lokala elproduktionen fram till 2035. Organisationens analys visar att om en större andel av de planerade sol- och vindkraftsprojekten genomförs kan självförsörjningsgraden i elområde 4 öka till omkring 58 procent, medan den i elområde 3 skulle kunna ligga kvar kring 93 procent. Detta skulle innebära att mindre el behöver importeras och att prispressen på den lokala marknaden skulle minska.
Scenarier för självförsörjningsgrad
För att göra siffrorna mer konkreta kan vi titta på två tänkbara scenarier:
Scenario A – låg utbyggnad
Om bara en liten del av de planerade projekten blir verklighet ligger självförsörjningsgraden i elområde 4 på 40 procent och i elområde 3 på 79 procent år 2035. Elpriserna förväntas då förbli på nivåer som är jämförbara med de högsta som uppmätts under de senaste åren.
Scenario B – hög utbyggnad
Om istället en stor andel av projekten realiseras kan självförsörjningsgraden i elområde 4 stiga till 58 procent och i elområde 3 hålla sig kring 93 procent. I detta scenario skulle elpriserna kunna sjunka med flera ören per kilowattimme, vilket för ett genomsnittligt hushåll motsvarar en besparing på flera hundra kronor per år.
Vad krävs för att realisera projekten?
Enligt Madeleine van der Veer, näringspolitisk ansvarig på Green Power Sweden, finns det flera hinder som måste övervinnas för att fler vind- och solparker ska kunna byggas:
- Tillståndsprocesser – Att få bygglov och miljötillstånd kan ta flera år. Förenklade och förutsägbara tillståndsförfaranden skulle kunna korta ner tiden från idé till färdig park.
- Nätanslutning – Många projekt ligger långt från befintliga stamnätslinjer. Att bygga nya anslutningspunkter och förstärka elnätet är både kostsamt och tidskrävande. Statliga investeringar i nätinfrastruktur är därför avgörande.
- Kommunala beslut – Kommuner och länsstyrelser har ett stort inflytande över var får lov att byggas. Om värdet av ny elproduktion ges högre vikt i planeringen skulle fler projekt kunna få grönt ljus.
- Finansiering – Även om sol- och vindkraft har blivit billigare krävs fortfarande stora upfront-investeringar. Gröna lån, investeringsstöd och möjligheter för medborgare att investera i lokala projekt kan
