Introduktion
Sverige är ett land med mycket skog och jordbruk, och det innebär att vi har en stor mängd kol som kommer från levande växter. Detta kol kallas biogent kol eller ”gröna kolatomer”. En ny rapport från RISE visar att ungefär 30 miljoner ton av detta kol rör sig varje år genom skogsbruk, jordbruk och industri. Om vi lägger till det fossila kolet som också används i landet blir den totala mängden kol runt 60 miljoner ton per år. Rapporten ger en överblick över var kolet kommer ifrån, hur det används idag och vad som skulle kunna göras för att utnyttja det bättre i framtiden. I den här artikeln ska vi gå igenom de viktigaste punkterna på ett sätt som är lätt att förstå, även om du inte är expert på energi eller miljö.
Vad är biogent kol?
Biogent kol är helt enkelt kol som finns i växter, träd och andra levande organismer. När växter växer tar de upp koldioxid från luften och omvandlar den till kol som blir en del av deras stam, blad, rötter och frukter. När vi sedan skördar trädet, vetet eller majsen får vi tillgång till detta kol. Det är ”biogent” eftersom det kommer från biologiska källor, inte från fossila bränslen som olja, kol eller naturgas som har legat kvar i jordens skorpa i miljontals år. Skillnaden är viktig eftersom biogent kol kan vara en del av ett kretslopp: när vi bränner det eller använder det i produkter släpps koldioxid ut, men den kan återtas av nya växter som växer upp. På så sätt kan biogent kol vara klimatneutralt om vi hanterar det rätt.
Hur mycket kol finns i Sverige?
Enligt RISE‑rapporten flödar cirka 30 miljoner ton biogent kol genom svenska system varje år. Det mots ungefär vikten av 6000 fullastade lastbilar. Om vi räknar med det fossila kolet som också används – till exempel för att driva fabriker, värma hus eller producera el – blir den totala mängden kol ungefär 60 miljoner ton. Det betyder att hälften av allt kol som rör sig i Sverige kommer från förnybara källor, medan den andra hälften är fossilt. Den här siffran visar både möjligheter och utmaningar: vi har redan en stor bas av förnybart kol, men vi behöver bli bättre på att använda det på ett sätt som minskar vårt beroende av fossila resurser.
Var kommer kolet ifrån?
Rapporten delar upp det biogena kolet i tre huvudkällor: skogen, jordbruket och återvunnet material.
- Skogen står för ungefär 70 % av det biogena kolet. Det är främst ved, flis och andra träprodukter som används för energi eller material.
- Jordbruket står för knappt 25 %. Här kommer kol från spannmål, sockerbetor, potatis och andra grödor som blir mat, foder eller industriella råvaror.
- Återvunnet kol utgör drygt 5 %. Det kan vara till exempel återvunnen papper, träspill eller andra produkter som har använts tidigare och nu bearbetas igen.
Den stora andelen från skogen speglar Sveriges omfattande skogsresurser, medan jordbrukets bidrag visar hur viktigt vårt lantbruk är för både mat och material.
Hur används kolet idag?
När vi tittar på vad det biogena kolet faktiskt blir använd till ser vi tre huvudsakliga områden:
- Energi (nästan hälften) – ungefär 45‑50 % av kolet bränns för att producera värme, el eller driva fordon. Det kan vara i form av pellets, flis eller biogas.
- Materialproduktion (cirka 35 %) – här blir kolet till produkter som träplattor, papper, textilier, bioplast eller kemikalier. Till exempel kan lignin från trä användas för att göra lim eller kolfiber.
- Mat och foder (drygt 15 %) – en betydande del av jordbrukets kol hamnar i det vi äter eller ger till djur, som spannmål till bröd eller majs till foder.
Skogsråvara dominerar både energi- och materialanvändningen, medan jordbruket främst bidrar till mat och foder. Detta visar att skogen är en mångsidig resurs som kan omvandlas till många olika saker, men också att en stor del av kolet fortfarande går direkt till att brännas upp som energi.
Jämförelse med EU
När vi jämför Sverige med resten av EU ser vi några tydliga skillnader. Sverige har en högre andel biogent kol i sin totala kolbudget – ungefär hälften är förnybart – medan många EU‑länder fortfarande förlitar sig mer på fossila källor. Dessutom har Sverige en större materialsektor i förhållande till sin energianvändning. Det betyder att vi använder mer av vårt skogs- och jordbrukskol för att göra produkter som papper, trävaror och bioplast, snarare än att bara elda upp det.
EU‑länderna i genomsnitt använder en större andel av sitt kol för mat och foder, vilket speglar deras större jordbruksbas och olika kostvanor. Den här jämförelsen visar att Sverige redan ligger bra till när det gäller att använda förnybart kol för material, men att det finns utrymme att förbättra både effektiviteten inom materialproduktionen och att minska and
