Bakgrund: EU vill uppdatera energireglerna
Europeiska kommissionen arbetar just nu med att se över EU:s energieffektivitetsdirektiv. Som en del av denna översikt planeras ett nytt hållbarhetsmärke som ska kunna sättas på datacenter för att visa att de använder el på ett miljövänligt sätt. Märket ska göra det lättare för företag och konsumenter att välja tjänster som drivs med ren energi. Förslaget diskuteras i flera omgångar och påverkar vilka energikällor som får räknas som “hållbara” när reglerna skrivs. Det är här kärnkraft kommer in i bilden, eftersom flera medlemsländer anser att den borde behandlas på samma sätt som vind- och solkraft när det gäller datacenters energiförsörjning.
Tio länder skriver brev till kommissionen
I ett gemensamt brev har tio EU‑länder uppmanat kommissionen att inkludera kärnkraft i definitionen av hållbar energi för det kommande datacentermärket. Undertecknarna är Kroatien, Tjeckien, Finland, Frankrike, Ungern, Italien, Rumänien, Slovakien, Slovenien och Sverige. Brevet förklarar att kärnkraft kan leverera stora mängder fossilfri el dygnet runt, något som är särskilt värdefullt för energikrävande verksamheter som datacenter. Länderna menar att att utesluta kärnkraft strider mot principen om teknologisk neutralitet – alltså att EU inte ska favorisera vissa energislag utan låta alla rena alternativ konkurrera på lika villkor.
Varför kärnkraft ska räknas som hållbar
Kärnkraft producerar el utan att släppa ut koldioxid under drift. Även om byggandet av ett kärnkraftverk kräver resurser och hantering av avfall är frågan komplex, så är den pågående driften nästan helt fri från växthusgaser. För ett datacenter som behöver ständig tillgång till el är kärnkraftens förmåga att leverera baslast – alltså en stabil och konstant ström – en stor fördel jämfört med sol och vind som varierar med väder och tid på dygnet. De tio länderna pekar också på att många nya kärnkraftsprojekt, särskilt små och avancerade modulära reaktorer (SMR), är utformade för att vara säkrare, billigare att bygga och enklare att placera nära förbrukning, exempelvis vid ett datacenter.
Datacenter och AI driver upp energibehovet
Den snabba tillväxten av artificiell intelligens (AI) har lett till att teknikföretag bygger allt större datacenter för att träna och köra sina modeller. En stor språkmodell kan förbruka lika mycket el under träning som en småstad gör på ett år. I både Europa och Nordamerika undersöker företag därför möjligheten att koppla sina datacenter direkt till kärnkraftverk eller att investera i små reaktorer som kan placeras på plats. Om EU:s kommande hållbarhetsmärke inte inkluderar kärnkraft riskerar dessa investeringar att bli mindre attraktiva, eftersom företag kanske väljer att lägga sina datacenter i regioner där kärnkraft inte får samma “gröna” stämpel, även om elen faktiskt är fossilfri.
Kärnkraft i EU:s taxonomi – vad gäller idag?
EU har redan ett klassificeringssystem, kallat taxonomi, som anger vilka ekonomiska verksamheter som kan räknas som miljövänliga investeringar. I taxomonin är kärnkraft godkänd som hållbar under vissa villkor, till exempel när det gäller säkerhetsstandarder och hantering av radioaktivt avfall. Denna godkännande gäller dock främst för finansiella produkter och investeringar, inte för specifika märken som det som planeras för datacenter. De tio länderna argumenterar därför för att det nya datacentermärket bör följa samma logik som taxonomi och låta kärnkraft kvalificera sig när den uppfyller de uppsatta kraven på säkerhet och avfallshantering.
Sverige och Italien – två exempel på förändrad syn
Sverige har under de senaste åren ökat sitt intresse för ny kärnkraft. Regeringen har tillsatt utredningar om hur landet kan bygga nya reaktorer, särskilt små modulära sådana, för att ersätta kärnkraft som ska fasas ut och samtidigt möta ett växande elbehov från industrin och den växande digitala sektorn. Italien, som länge haft ett moratorium mot ny kärnkraft, har också svängt. Premiärminister Giorgia Meloni har öppnat för att återinföra kärnkraft som en del av landets energipolitik, med hänvisning till behovet av stabil, fossilfri el för både industri och den växande AI‑sektorn. Båda länderna visar hur opinionen för kärnkraft förändras när man ser den som ett verktyg för att nå klimatmål utan att offra energitrygghet.
Kommissionens egna stöd för ny kärnkraft
Intressant nog har EU‑kommissionen själv börjat signalera ett mer positivt förhållande till kärnkraft. Kommissionens ordförande Ursula von der Leyen har i flera tal sagt att ny kärnkraftskapacitet behövs i Europa för att nå klimatmålen och säkra energiförsörjningen. Tidigare i år presenterade kommissionen också en färdplan för små och avancerade modulära reaktorer (SMR). I dokumentet beskrivs kärnkraft som en källa till ren energi och fossilfri värme, samtidigt
