Översikt av byggmarknaden 2025
Prognoscentret har justerat sin prognos för den svenska byggmarknaden. Det totala produktionsvärdet väntas nu bli 544 miljarder kronor i 2025 års prisnivå. Det innebär en volymökning på bara 3 procent jämfört med föregående år. I mars låg samma siffra på 4,5 procent, så nedjusteringen är tydlig. Förändringen beror främst på ökad osäkerhet som har vuxit under året. Energikrisen och utvecklingen kring kriget i Iran har skapat störningar i försörjningskedjorna och gjort både företag och hushåll mer försiktiga.
Varför har prognosen sänkts?
Enligt Prognoscentret är riskerna framför allt på nedsidan. Det betyder att det är mer troligt att saker går sämre än bättre. Två huvudsakliga faktorer pekas ut: försörjningsstörningar och svagare efterfrågan. När energipriserna stiger blir det dyrare att producera byggmaterial som stål, cement och trä. Samtidigt gör kriget i Iran att vissa leveranser försenas eller blir osäkra. Dessa problem kallas för en utbudschock – när det finns mindre av något som behövs, men efterfrågan fortfarande är hög eller åtminstone oförändrad.
Vad säger experterna?
Ludvig Uggla, senior ekonom på Prognoscentret, förklarar att byggkostnaderna kommer att stiga mer än vad man tidigare trodde. Han nämner att prisökningarna från kriget i Iran kommer med en fördröjning, vilket innebär att effekterna kanske inte märks direkt utan först efter några månader. Trots detta tror han att återhämtningen i stort sett fortsätter, men i ett långsammare tempo. Byggföretag får nu prioritera vilka projekt de ska satsa på eftersom pengarna inte räcker till allt.
Högre byggkostnader påverkar bostadsbyggandet
Bostadsbyggandet är särskilt känsligt för förändringar i ekonomin. När hushållen känner sig osäkra på sin ekonomi blir de mindre benägna att köpa nya bostäder eller investera i renoveringar. Prognoscentret menar att hushållens ekonomi faktiskt har stärkts något, vilket skulle kunna stödja efterfrågan. Samtidigt dämpas utvecklingen av ett svagare sentiment – alltså en allmän känsla av tveksamhet och försiktighet.
På grund av högre byggkostnader och störningar på utbudssidan förväntas antalet byggstarter för bostäder bli 33 600 under året. Det är en siffra som ligger lägre än vad många hade hoppats på innan kriget bröt ut. Byggkostnaderna gör att vissa projekt helt enkelt blir för dyra att genomföra, medan andra skjuts upp i väntan på bättre tider.
Lokalbyggandet bedöms mer motståndskraftigt
Lokalbyggandet – det vill säga byggnation av kontor, butiker, lager och andra kommersiella fastigheter – påverkas också av osäkerheten, men inte lika starkt som bostadsbyggandet. Mårten Pappila, också senior ekonom på Prognoscentret, förklarar att många investeringsbeslut för lokaler är stora och långsiktiga. Eftersom dessa projekt ofta handlar om stora summor pengar och långa kontrakt, påverkas de inte lika mycket av små förändringar i byggkostnaderna.
Det betyder inte att lokalbyggandet är helt immun. Ett försiktigare investeringsklimat och ett svagare sentiment gör att vissa företag skjuter upp sina planer. En avvaktande hållning kan bromsa investeringstakten, men jämfört med bostadsbyggandet är lokalbyggandet fortfarande mer stabilt. Detta beror delvis på att företag ofta har större buffertar och kan hantera kortvariga prisökningar bättre än en vanlig familj.
Renoveringar väntas fortsätta öka
Trots nedgången i nybyggnation ser Prognoscentret ett ljus i renoveringsmarknaden. För reparationer, underhåll och renoveringar av lokaler väntas en stadig ökning under perioden 2026–2028. Flera långsiktiga drivkrafter ligger bakom denna trend:
- Åldrande fastighetsbestånd – Många byggnader i Sverige är gamla och behöver uppdateras för att vara säkra och funktionella.
- Ökade miljökrav – Lagar och regler blir striktare när det gäller energiåtgång och utsläpp, vilket tvingar fastighetsägare att investera i bättre isolering, fönster och uppvärmningssystem.
- Större fokus på energieffektivisering – Att minska energiförbrukningen sparar pengar på lång sikt och är också bra för miljön.
I många fall ses uppgraderingar av befintliga byggnader som ett alternativ till helt nybyggnation. Att renovera kan vara billigare, snabbare och mindre resurskrävande än att riva och bygga nytt. Dessutom kan en renoverad fastighet ofta få ett högre marknadsvärde, vilket gör investeringen attraktiv för både privata ägare och institutionella investerare.
Bostadsrenoveringar och underhåll
Även marknaden för bostadsrenoveringar och underhåll förväntas förbättras de kommande åren, även om prognosen har justerats ner något på grund av den ekonomiska osäkerheten. Prognoscentret tror dock att ökad aktivitet på bostadsmarknaden kan bidra till en fortsatt återhämtning. När fler människor köper och säljer bostäder ökar också behovet av att fräscha upp hemmen innan en försäljning eller efter ett köp.
Det är viktigt att komma ihåg att renoveringar inte bara handlar om estetik. Att byta ut gamla rör, förbättra ventilationen eller installera energieffektiva apparater kan göra ett hem både säkrare och billigare att driva. För ungdomar som kanske tänker på sitt första boende eller på att hjälpa sina föräldrar med hemmet kan kunskap om renoveringar vara både praktisk och värdefull.
Sammanfattning och vad det betyder för framtiden
Sammanfattningsvis har byggmarknaden i Sverige gått från en optimism på 4,5 procent volymökning till en mer försiktig 3 procent efter justeringen av Prognoscentret. Den främsta orsaken är en kombination av högre energikostn
