Introduktion
I Sverige pratas det mycket om hur viktigt det är att företag ska kunna klara av oväntade händelser – allt från naturkatastrofer till cyberattacker och till och med krigssituationer. För stora företag finns ofta resurser och avdelningar som jobbar med krishantering, men för små och medelstora industriföretag kan det vara svårt att veta var man ska börja. Det är här projektet Resilient industri kommer in. RISE och Tillväxtverket har gått samman för att ge dessa företag konkreta, enkla att använda verktyg som hjälper dem att hålla produktionen igång även när omständigheterna blir svåra. Målet är att göra krishantering mindre abstrakt och mer något som faktiskt kan användas i vardagen.
Vad är Resilient industri?
Resilient industri är ett forsknings‑ och utvecklingsprojekt som pågår fram till slutet av 2027. Det finansieras av Myndigheten för civilt försvar och drivs tillsammans av RISE (Research Institutes of Sweden) och Tillväxtverket. Projektet riktar sig främst till små och medelstora tillverkande företag inom verkstads- och elektronikindustrin, men många av de metoder som tas fram kan också vara användbara för andra branscher. Idén är enkel: ta de formella kraven på beredskap som myndigheterna har satt upp och omvandla dem till praktiska steg som ett företag faktiskt kan följa, utan att behöva anlita dyra konsulter eller läsa igenom tjocka manualer.
Varför behövs det?
Många företag står idag inför en paradox. De förväntas ha en beredskapsplan, men de saknar ofta kunskap om hur den ska se ut i praktiken. En enkät som Tillväxtverket gjorde 2023 visade att endast omkring 30 % av de små och medelstora industriföretagen kände sig säkra på att de kunde hålla igång produktionen vid ett längre avbrott i elförsörjningen eller vid en plötslig brist på viktiga komponenter. Samtidigt ökar hotbilden: klimatförändringar leder till fler extremväderhändelser, digitala sårbarheter blir vanligare och geopolitisk osäkerhet gör att risken för avbrott i leveranskedjor ökar. När ett företag inte kan producera, påverkas inte bara dess egen ekonomi utan också jobb i lokalsamhället och tillgången på viktiga varor för samhället i stort.
Vad gör projektet konkret?
Projektet delas upp i flera arbetssteg som tillsammans ska bygga upp en ”resiliensverktygslåda” för företagen:
- Behovsanalys – tillsammans med utvalda företag kartläggs vilka sårbarheter som finns idag. Detta görs genom intervjuer, enkäter och genom att titta på tidigare incidenter som företaget har upplevt.
- Scenarie‑övningar – baserat på analysen konstrueras realistiska scenarier, till exempel ett längre strömavbrott, en cyberattack som låser produktionsutrustningen eller en plötslig brist på halvledare. Företagen får sedan öva på hur de skulle reagera i dessa situationer.
- Utveckling av verktyg – utifrån övningarna tas praktiska hjälpmedel fram: checklistor, beslutsträd, enkla mjukvaruverktyg för att övervaka kritiska resurser och kommunikationsplaner som fungerar även när vanliga kanaler ligger nere.
- Utbildning och workshops – företagen får delta i korta, interaktiva utbildningar där de lär sig att använda verktygen och att tänka i termer av ”vad om” snarare än bara att följa en färdig plan.
- Återkoppling och förbättring – efter varje övning samlas erfarenheter in och verktygen justeras så att de blir ännu bättre anpassade till verkligheten.
Hur fungerar det i praktiken?
För att ge en bild av hur ett företag kan använda resultatet från projektet, låt oss följa ett fiktivt verkstadsföretag som heter MaskinTek AB. De tillverkar precisionsdetaljer till fordonsindustrin och har ungefär 80 anställda.
Steg 1 – Behovsanalys
Genom intervjor med produktionschefen, lageransvarig och IT‑ansvarig kommer man fram till att deras största sårbarhet är beroendet av en enda leverantör av ett specialstål samt att deras produktionslinor är starkt beroende av en stabil 400 V‑strömförsörjning.
Steg 2 – Scenarie‑övning
Man väljer att öva på två scenarier: (a) att leverantören av specialstålet plötsligt inte kan leverera på grund av en naturkatastrof i deras region, och (b) ett längre strömavbrott på 48 timmar orsakat av en storm.
Steg 3 – Verktyg
För scenario (a) får företaget en enkel leverantörsdiversifieringschecklista som hjälper dem att identifiera alternativa leverantörer, att kvalitetstesta nya material snabbt och att ha ett reservlager av kritiska komponenter. För scenario (b) får de ett strömavbrotts‑action‑kort som visar vilka maskiner som kan gå ner på låg energi, vilka som måste stängas av helt och hur man kan använda en reservgenerator eller batterilager för att hålla igång viktig övervakning och kommunikation.
Steg 4 – Utbildning
En halvdagars workshop leds av en RISE‑konsult där anställda får prova att fylla i checklistorna i ett rollspel. De får också träna på att kommunicera internt med hjälp av en enkel SMS‑baserad lösning som fungerar även när mobilnätet är överbelastat.
Steg 5 – Återkoppling
Efter övningen upptäcker man att checklisten för leverantörer saknade ett steg om att kontrollera att den alternativa leverantören har samma miljökrav som den ursprungliga. Detta läggs till i nästa version av verktyget, och företaget uppdaterar sin interna rutin.
Genom att gå igenom dessa steg får MaskinTek AB inte bara en plan som ligger i en pärm, utan ett arbetssätt som de faktiskt kan använda när något oväntat händer.
Vilka verktyg får företagen?
De verktyg som tas fram i projektet är medvetet enkla att förstå och använda. Här är några exempel:
- Krischecklista – en punkt‑för‑punkt lista som täcker allt från att larma personal till att säkra viktiga data och att kontakta kritiska leverantörer.
- Beslutsträd – ett flödesschema som hjälper ledningen att snabbt avgöra
