Inflationen i USA har tagit ny fart och skapar växande problem för president Donald Trump, som gick till val på löften om lägre priser och förbättrad ekonomi för amerikanska hushåll. Nya siffror visar att konsumentpriserna steg med 3,8 procent i april jämfört med samma månad året innan – den högsta inflationstakten sedan 2023. Prisökningarna drivs framför allt av stigande energipriser, dyrare livsmedel och ökade kostnader kopplade till nya tullar. Samtidigt fortsätter konflikten med Iran att påverka energimarknaden efter mer än två månaders krig, vilket har pressat upp olje- och bränslepriser globalt. Även den så kallade kärninflationen, där energi och livsmedel räknas bort, steg till 2,8 procent – klart över Federal Reserves inflationsmål på två procent. För vanliga amerikaner är det främst priserna på mat och bensin som märks i vardagen.
Bränsle och mat driver prisökningarna
Bränslepriserna har stigit kraftigt efter kriget i Mellanöstern och har ökat med omkring 28 procent sedan förra året. När oljan blir dyrare blir också bensin, diesel och flygbränsle dyrare, vilket påverkar allt från pendling till varuleveranser. Många familjer märker skillnaden direkt vid pumpen, där ett fullt tank kan kosta flera tiotals dollar mer än för ett år sedan.
Matpriserna fortsätter också uppåt. Livsmedel har blivit över tre procent dyrare det senaste året, men vissa produkter har ökat betydligt mer. Tomater har till exempel stigit med omkring 40 procent. Detta beror på flera faktorer samtidigt: dåligt väder och växtsjukdomar i Mexiko, där USA importerar stora mängder tomater, samt högre tullar som Trumpadministrationen har infört på tomatimporten. När skörden blir sämre och importen blir dyrare, försöker affärerna kompensera genom att höja priserna på hyllorna.
Nötkött har blivit nästan 15 procent dyrare. Här spelar både foderpriser och transportkostnader in. När majs och soja – viktiga foderkomponenter – blir dyrare på grund av tullar och väderproblem, ökar kostnaden för att uppföda boskap. Dessutom har högre bränslepriser gjort det dyrare att transportera köttet från gårdarna till butikerna. Alla dessa små ökningar lägger ihop sig till en tydlig prisökning som konsumenterna känner av när de handlar mat för veckan.
Även konservmat har blivit dyrare
Konserverade frukter och grönsaker har också blivit dyrare. Priserna steg med nära sex procent i mars jämfört med föregående år. Bakom denna ökning ligger de nya ståltullarna på 50 procent som gör konservburkar dyrare att producera. När priset på tunnplåt – det tunna stål som används för att göra burkar – går upp, måste tillverkarna antingen ta högre kostnader eller höja priset på själva produkten. Många amerikanska företag har varnat för att landet fortfarande är starkt beroende av importerad tunnplåt, vilket gör dem sårbara för dessa prisökningar.
För konsumenten innebär det att en burk konservade bönor eller persikor kan kosta några cent mer än tidigare. Även om det kanske låter som en liten summa, adderas det snabbt när man köper flera varor varje vecka. Familjer som försöker hålla ner matkostnaden genom att välja konserverade alternativ får nu se att även dessa alternativ blir dyrare, vilket pressar hushållens budget ytterligare.
Högre räntor väntas bestå
Den stigande inflationen gör det svårare för Federal Reserve att sänka räntorna. När priserna stiger snabbt vill centralbanken ofta hålla räntan hög för att dämpa efterfrågan och förhindra att ekonomin överhettas. Just nu räknar marknaden med att Federal Reserve inte kommer att sänka räntan alls under 2026. Vissa analytiker varnar till och med för att det kan bli nya räntehöjningar senare under året om inflationen inte visar tecken på att avta.
Högre räntor innebär dyrare bolån, billån och konsumtionslån. För en familj som vill köpa ett hus eller renovera sitt hem blir månadskostnaden högre, vilket lämnar mindre pengar över till annat. Även studielån och kreditkortsskulder blir dyrare att betala av. Detta skapar en negativ spiral: när hushållen har mindre pengar att spendera, kan efterfrågan på varor och tjänster minska, vilket i sin tur kan påverka företagens intäkter och anställningar.
Fed-chefen Kevin Warsh har hamnat under ökad press från president Trump att få ned räntorna. Trump har försökt tona ned problemen och hävdat att energipriserna kommer att falla när konflikten med Iran lugnar sig. Vita huset har också lyft fram skattesänkningar och andra budgetåtgärder som ska mildra hushållens kostnadskris. Presidenten har även diskuterat att tillfälligt avskaffa bensinskatten och vissa importtullar på kött, men hittills har få konkreta åtgärder genomförts. Ekonomer menar att en slopad bensinskatt skulle ha endast begränsad effekt jämfört med de bredare prisökningarna på energimarknaden, så det är osäkert hur mycket det skulle hjälpa i praktiken.
Ökad oro bland hushållen
Många amerikaner börjar nu återigen oroa sig för en längre period med hög inflation. Minnet av prisexplosionen efter coronapandemin är fortfarande starkt. Sedan pandemin har livsmedelspriserna totalt stigit med över 30 procent i USA, och många familjer känner igen känslan av att pengarna inte räcker lika långt som tidigare.
Analyser från Federal Reserve Bank of New York visar att låginkomsttagare redan har börjat ändra sina vanor för att spara pengar. De samåker mer, gör färre bilresor och ökar användningen av kollektivtrafik när det är möjligt. Vissa väljer att handla i discountbutiker eller köper varor i större förpack
