Vad är Kraftlyftet och varför är det viktigt?
Kraftlyftet är ett stödprogram från Energimyndigheten som ska hjälpa Sverige att producera mer förnybar energi och samtidigt minska utsläppen av växthusgaser. Programmet riktar sig till företag, kommuner och andra aktörer som vill bygga nya eller bygga om befintliga anläggningar för att producera värme och el från biobränslen. Genom att ge ekonomiskt stöd vill myndigheten göra det lättare att investera i teknik som är både klimatsmart och lönsam på lång sikt.
För många ungdomar kan det låta abstrakt, men tänk dig att din stad får ett nytt värmeverk som eldas med träflis istället för kol eller olja. Det innebär renare luft, mindre beroende av importerade fossila bränslen och fler arbetstillfällen i lokala skogs- och energibranscher. Därför är det värt att följa vad som händer inom Kraftlyftet, särskilt när reglerna ändras för att inkludera fler typer av bränsle.
Vad har ändrats i den pågående utlysningen?
Tidigare ansåg Energimyndigheten att vissa biokraftvärmeverk som använder så kallad returträflis (RT‑flis) inte kunde få stöd, eftersom en del av bränslet kunde innehålla små mängder fossila material. Detta baserades på en tolkning av EU:s gruppundantagsförordning (GBER), som reglerar när medlemsländer får ge statligt stöd utan att behöva anmäla det till EU‑kommissionen.
Efter ett förtydligande från EU‑kommissionen har myndigheten omvärderat sin bedömning. Nu slår de fast att investeringar i nya eller ombyggda biokraftvärmeverk som använder RT‑flis faktiskt kan omfattas av stödet inom den nuvarande utlysningen. Med andra ord: om du planerar att bygga ett värmeverk som eldas med returträflis – till exempel spillträ från sågverk eller återvunnet trä från byggarbetsplatser – kan du nu söka ekonomiskt stöd för den investeringen.
Varför kom ändringen?
EU‑kommissionens förtydligande kom efter att flera medlemsländer hade frågat om hur gränsdragningen mellan förnybara och fossila inslag i biobränslen ska göras. Kommissionen klargjorde att små mängder fossila föroreningar i ett i övrigt förnybart bränsle inte automatiskt utesluter möjligheten till stöd, så länge huvuddelen av bränslet är förnybart och uppfyller vissa hållbarhetskriterier.
Energimyndigheten tog detta till sig och uppdaterade sina riktlinjer. Syftet är att inte stoppa lovande projekt bara på grund av tekniska detaljer, utan att uppmuntra övergången till biobaserad energi även när bränslet inte är 100 % rent. Detta gör stödet mer flexibelt och anpassningsbart till den verklighet som många svenska värmeverk står inför, där man ofta blandar olika typer av träflis för att säkerställa tillgång och prisstabilitet.
Hur mycket stöd kan man få?
Stödet inom Kraftlyftet kan uppgå till högst 30 procent av den totala investeringskostnaden. Dessutom finns ett tak på 30 miljoner euro per projekt. Det innebär att om du till exempel planerar att bygga ett nytt biokraftvärmeverk för 100 miljoner kronor, kan du få som mest 30 miljoner kronor i stöd (vilket motsvarar ungefär 2,7 miljoner euro).
För mindre projekt, som en ombyggnad av ett befintligt värmeverk, räknas stödet på samma sätt: upp till 30 procent av kostnaden, men aldrig mer än 30 miljoner euro totalt. Detta gör att både stora och medelstora aktörer kan söka stöd, medan mycket små projekt kanske får komplettera med andra finansieringskällor (till exempel egna medel eller banklån) för att nå hela investeringsbeloppet.
Förlängd ansökningstid för vissa investeringar
För att ge sökande mer tid att förbereda sina ansökningar har Energimyndigheten beslutat att förlänga ansökningsperioden för vissa typer av investeringar. Den nya sista dagen för att skicka in en ansökan är den 1 juli 2026.
Förlängningen gäller specifikt för följande investeringstyper:
- Ombildning av värmeverk till biokraftvärmeverk – exempelvis när ett gammalt olje- eller koleldat värmeverk byggs om för att eldas med träflis eller annat biobränsle.
- Nya biokraftvärmeverk – helt nya anläggningar som producerar både värme och el från förnybara bränslen.
- Uppgraderingar av befintliga biokraftvärmeverk – förbättringar som ökad effektivitet, nya rökgasreningar eller installation av lagringslösningar för värme eller el.
Anledningen till förlängningen är helt enkelt att många projekt behöver tid för att ta fram detaljerade projektplaner, säkra markavtal, upphandla entreprenörer och se till att alla miljökrav uppfylls. Genom att skjuta fram deadline hoppas Energimyndigheten att fler aktörer ska hinna med och att kvaliteten på ansökningarna blir högre.
Oförändrade datum för övriga ansökningar
För alla andra typer av stöd som omfattas av Kraftlyftet gäller fortfarande den ursprungliga tidsplanen. Sista dagen att skicka in en ansökan är den 7 maj 2026.
Det finns också några viktiga datum att hålla koll på om du behöver teknisk hjälp eller vill skapa ett konto på myndighetens tjänst “Mina sidor”:
- Sista dag för att ansöka om behörighet till Mina sidor och få teknisk support: 4 maj 2026.
- Sista dag för att ställa frågor om utlysningen till Energimyndigheten: 6 maj 2026 klockan 12.00.
Efter dessa datum kommer inte längre någon support att erbjudas för den aktuella utlysningen, så det är viktigt att vara ute i god tid om du behöver hjälp med formulär, bil
