Inledning
Elpriserna är ett ämne som många hör talas om i nyheterna, men det kan vara svårt att förstå varför de går upp och ner. Den här veckan väntas priserna stiga lite jämfört med förra veckan, samtidigt som skillnaden mellan norra och södra Sverige kvarstår. En rapport från energibolaget Fjordkraft visar att systempriset förväntas ligga runt 59,77 euro per megawattimme (€/MWh). I praktiken betyder det att elen blir några öre dyrare per kilowattimme för hushållen. För att kunna hänga med i svängarna är det bra att veta vilka faktorer som spelar roll.
Vad påverkar elpriserna?
Elpriset bestäms av hur mycket el som produceras och hur mycket som förbrukas. När produktionen är låg och efterfrågan hög stiger priset, och när det finns mycket el tillgängligt sjunker priset. Produktionen kan påverkas av väder, till exempel hur mycket det blåser eller hur mycket sol som skiner, eftersom vind- och solkraft är beroende av naturens förhållanden. Dessutom påverkas priset av vad som händer på de internationella energimarknaderna, som olja och gas, eftersom många kraftverk i Europa använder dessa bränslen som backup eller för att producera värme och el.
Regionala skillnader mellan norra och södra Sverige
Sverige är uppdelat i fyra elområden: SE1 och SE2 i norr samt SE3 och SE4 i söder. I norra Sverige finns det gott om vattenkraft och vindkraft, vilket ofta gör att priserna där är lägre. I södra Sverige är produktionen mer beroende av importerad el och av vad som händer på kontinenten, vilket gör att priserna där tenderar att vara högre. Enligt Fjordkrafts rapport väntas priserna i norra Sverige ligga mellan cirka 2 och 30 öre per kilowattimme (öre/kWh), medan södra Sverige kan få priser mellan 30 och 90 öre/kWh. Det innebär att en vanlig villa i söder kan betala ungefär tre till fyra gånger mer för samma mängd el än en villa i norr.
Vindkraftens roll
Vindkraft är en av de största förnybara energikällorna i Sverige, särskilt i norr. När det blåser mycket producerar vindkraftverken mycket el, vilket trycker ner priserna. Om vindkraften däremot minskar – till exempel vid ett lugnande väder – måste andra kraftverk gå in för att täcka behovet, och det kan driva upp priserna. Rapporten pekar på att veckans högsta prisnivåer förväntas mot slutet av veckan, då vindkraftsproduktionen väntas bli lägre. Detta visar hur känslig elmarknaden är för just väderförhållanden.
Internationella energimarknader
Även om Sverige har mycket egen förnybar energi, påverkas vi ändå av vad som händer i resten av Europa och världen. Oljepriset har just nu stigit till omkring 108 dollar per fat, och gaspriserna ligger också på en relativt hög nivå. När dessa bränslen blir dyrare blir det också dyrare att driva gas- och oljekraftverk, som ofta används som reservkraft när vind- eller solproduktionen inte räcker till. Dessutom exporterar och importerar Sverige el med sina grannländer, så prisändringar i Tyskland, Polen eller Danmark kan snabbt slå igenom här hemma.
Kärnkraft och produktionskapacitet
Kärnkraften står för en stor del av Sveriges baskraft, det vill säga den el som produceras kontinuerligt oavsett väder. För närvarande är ungefär 67 procent av kärnkraftskapaciteten i drift. Flera reaktorer är i planerad revision, vilket innebär att de tillfälligt är avstängda för underhåll och uppgraderingar. Dessutom väntas ytterligare kapacitet tas ur drift i början av maj. När kärnkraften producerar mindre el måste andra kraftkällor – ofta vind, vatten eller importerad el – täcka luckan, och det kan leda till högre priser, särskilt om samtidigt vindkraften är låg.
Vad betyder detta för konsumenterna?
För en tonåring som bor hemma kanske elräkningen inte är något man tänker på varje dag, men den påverkar ändå hushållets ekonomi. Om priset går från 20 öre/kWh till 40 öre/kWh fördubblas kostnaden för att till exempel ladda mobilen, köra datorn eller titta på strömmande video. En vanlig familj som använder cirka 20 000 kWh per år skulle se en ökning på några hundralappar om priset stiger med 20 öre/kWh under en längre period. Det är därför bra att vara medveten om när priserna ofta är högre – till exempel på kvällarna när många lagar mat och tittar på TV – och försöka flytta vissa energikrävande aktiviteter till tider då priset är lägre, om man har möjlighet.
Hur kan man påverka sin egen elförbrukning?
Det finns enkla sätt att minska elanvändningen utan att behöva göra stora uppoffringar. Att släcka lampor när man lämnar ett rum, använda energieffektiva LED-lampor, och stänga av elektronik helt istället för att låta den stå i standby-läge kan spara både pengar och energi. Att tvätta kläder i kallare vatten och köra diskmaskinen bara när den är full är andra små förändringar som gör skillnad. För den som har möjlighet att välja ett elavtal med rörligt pris kan det också vara värt att hålla koll på prisprognoser och försöka förbruka mer el när priset är lågt – till exempel ladda elbilen eller köra tvättmaskinen under natten om priset då är lägre.
Framtidsutsikter
På längre sikt arbetar Sverige med att öka andelen förnybar energi och att stärka elnätet så att det kan hantera svängningar i produktion och konsumtion bättre. Nya vindkraftsparker till havs, ökad solkraft och bättre lagringsmöjligheter som batterier eller vätgas kan göra att priserna blir mindre beroende av enskilda väderförhållanden. Samtidigt pågår diskussioner om hur kärnkraften ska utvecklas – vissa vill bygga nya reaktorer, medan andra satsar helt på förnybara källor. Oavsett vilken väg som väljs kommer elmarknaden att fortsätta vara känslig för både väder och internationella händelser, vilket gör det viktigt att hålla sig informerad.
Sammanfattning
Den här veckan väntas elpriserna stiga lite jämfört med förra veckan, med ett systempris på omkring 59,77 €/MWh. Skillnaden mellan norra och södra Sverige består:
