Nya byggregler förväntas leda till byggnader av lägre kvalitet
Majoriteten av arkitekterna i Sverige är oroliga för att de nya byggreglerna som trädde i kraft i juli kommer att leda till byggnader av lägre kvalitet. Enligt en ny undersökning, genomförd av Norstat på uppdrag av Swisspearl, anser 72 procent av arkitekterna att reglerna kommer att ha en negativ inverkan på byggnadernas kvalitet. Detta är en bekymmersam utveckling, eftersom byggnader är en viktig del av vår dagliga miljö och kan ha en stor inverkan på vår hälsa och välbefinnande.
Arkitekternas roll i byggprocessen
Majoriteten av arkitekterna (54%) anser att deras roll blir mer central i och med de nya reglerna. Detta betyder att arkitekterna kommer att ha ett större ansvar för att säkerställa att byggnaderna uppfyller de nya kraven. Samtidigt upplever 52 procent av arkitekterna att den arkitektoniska friheten minskar, vilket kan leda till att byggnaderna blir mer standardiserade och mindre kreativa. Nästan nio av tio arkitekter (88%) menar att arkitekturens intentioner ofta påverkas av att entreprenörer väljer billigare lösningar, vilket kan leda till att byggnaderna inte blir så bra som de kunde ha blivit.
Hinder för utvecklad arkitektur i Sverige
Andra faktorer som anges som hinder för utvecklad arkitektur i Sverige är politiska satsningar (85%) och arkitekternas roll i byggprocessen (83%). Detta betyder att arkitekterna upplever att det finns många hinder som förhindrar dem från att skapa riktigt bra byggnader. Anna Ranow, kommunikationsansvarig på Swisspearl Sverige, säger att "arkitektur och stadsbyggnad påverkar oss alla, men vi pratar för lite om det på alla nivåer i samhället. Vi som arbetar i branschen har ett ansvar att lyfta de här frågorna eftersom det handlar om att utforma de miljöer som vi ska leva i idag och i framtiden".
Ökat självförtroende bland svenska arkitekter
51 procent av arkitekterna anser att Danmark är det mest framstående landet inom arkitektur i Norden. Samtidigt uppger fler svenska arkitekter att de upplever att Sverige har stärkts inom området sedan 2019. Nu anger 39 procent Sverige som mest framstående, jämfört med 10 procent tidigare. Bland manliga arkitekter rankar 51 procent Sverige högst, jämfört med 23 procent av kvinnorna, vilket utgör en statistiskt signifikant skillnad. Detta tyder på att svenska arkitekter har ett ökat självförtroende och är mer positiva till den svenska arkitekturen än tidigare.
Självkritik kring byggstil
Föreningen Arkitekturupproret har kritiserat nyproduktion för att ofta vara fyrkantig och traditionellt mindre inspirerande. 55 procent av arkitekterna i undersökningen instämmer, med högre andel män (61%) än kvinnor (46%). Detta betyder att många arkitekter är kritiska till den nuvarande byggstilen och anser att den kan förbättras. Detta är en viktig punkt, eftersom byggstilen kan ha en stor inverkan på hur vi upplever vår omgivning och vår hälsa.
Kvinnliga arkitekter upplever fortsatt utmaningar
Nästan sex av tio arkitekter (58%) anser att det är mer statusfyllt att bli stjärnarkitekt än att tillhöra ett framgångsrikt team, något som anses missgynna kvinnor. Bland kvinnliga arkitekter instämmer 71 procent, jämfört med 49 procent av männen (signifikant skillnad). Samtidigt anser majoriteten (64%) att kvinnor har samma förutsättningar som män att bli framgångsrika arkitekter, men här skiljer sig svaren tydligt mellan könen: 88 procent av männen instämmer, jämfört med 34 procent av kvinnorna. Detta tyder på att det fortfarande finns utmaningar för kvinnliga arkitekter i branschen, och att det behövs mer arbete för att skapa jämställda villkor.
Om undersökningen
Norstat genomförde undersökningen på uppdrag av Swisspearl med 100 slumpmässigt utvalda arkitekter som ritar hus. Urvalet är representativt för yrkesgruppen, som totalt omfattar cirka 5 000 arkitekter i Sverige. Landskaps- och inredningsarkitekter ingick inte i urvalet. Undersökningen har genomförts flera gånger sedan 2014, och resultaten visar att det finns en tydlig utveckling inom branschen. Det är viktigt att fortsätta att undersöka och diskutera dessa frågor, för att skapa en bättre förståelse för hur vi kan utveckla den svenska arkitekturen och skapa bättre miljöer för alla.
