Batterier: Den glittrande lösningen som kanske inte räcker till
Har du tänkt på hur mobilen fungerar? Du laddar den på morgonen, använder den under dagen, och när batteriet börjar ta slut behöver du en laddsladd. Det är en enkel process för en mobiltelefon, men tänk om hela Sveriges elsystem fungerade precis så?
I debatten om klimatet och framtidens energi pratas det ofta om att vi behöver mer sol- och vindkraft. Men vad händer när solen inte skiner och vinden inte blåser? Svaret som många politiker och experter ger är: "Vi bygger batterier!" Tanken är att vi sparar elen när det blåser mycket och använder den när det är vindstilla. Det låter ju som en perfekt plan, eller hur?
Men vänta lite. Det är inte så enkelt som det ser ut på YouTube-videor om framtidens smarta städer. Jonas Kristiansen Nøland, en expert (professor) på universitetet i Norge, menar att vi håller på att överskatta vad batterier faktiskt kan göra. Han varnar för att vi kanske lägger för mycket hopp på en teknik som har stora begränsningar.
Kalifornien är ingen förebild för Sverige
När man pratar om batterier drar man ofta till exempel med Kalifornien i USA. Där har man byggt massor av stora batterilager och hyllar det som en enorm succé. Men att jämföra Sverige med Kalifornien är lite som att jämföra en cykel med en rymdraket – de är byggda för helt olika saker.
I Kalifornien handlar nästan all el om solenergi. Solen är ju väldigt förutsägbar: den skiner mitt på dagen och försvinner på kvällen. Därför fungerar batterier jättebra; man laddar upp dem med solenergi mitt på dagen och tömmer dem när folk kommer hem och tänder lamporna och sätter på TV:n på kvällen.
Sverige fungerar inte så. Vi förlitar oss mycket på vindkraft. Problemet med vind är att den inte bryr sig om klockan. Vinden blåser inte nödvändigtvis mer på dagen bara för att vi behöver el då. Istället kan det vara helt vindstilla i flera dagar, eller till och med flera veckor.
Ett vanligt batterilager kan oftast bara leverera el i några timmar. Det är som att ha en vattenflaska i ryggsäcken; den är superbra att dricka ur när du är törstig, men den kan inte ersätta en hel flod om du ska överleva en hel vecka i öknen. När vinden dör ut under en längre tid räcker batterierna helt enkelt inte till för att hålla igång hela Sverige.
Ekonomin är fortsatt en utmaning
Det här handlar inte bara om teknik, det handlar också om pengar. Och att driva elsystemet är en extremt dyr affär.
För att ett batterilager ska vara lönsamt måste man kunna köpa el när den är billig (när det blåser mycket) och sälja den när den är dyr (när det är vindstilla). Det kallas för "arbitrage", ett fint ord för att tjäna pengar på prisskillnader.
Men professorn Nøland menar att det svenska elsystemet inte har de där stora prisskillnaderna tillräckligt ofta för att det ska löna sig för privata företag att bygga stora batterier. Han räknar ut att även om man har en superoptimistisk kalkyl, så skulle kostnaden för elen från ett batteri hamna på runt 1,15 kronor per kilowattimme. Det låter kanske inte mycket, men det är baserat på att batteriet måste användas hela tiden, dygnet runt. I verkligheten kommer det förmodligen bli ännu dyrare.
Det betyder att de batterier vi bygger idag inte främst byggs för att "spara el till senare", utan för att hjälpa till att hålla elnätet stabilt.
Sjunkande ersättning för stödtjänster
Så, om batterierna inte tjänar pengar på att sälja el, vad gör de då? De säljer något som kallas "stödtjänster".
Tänk dig elnätet som en stor våg. För att allt ska fungera måste vågen vara helt jämn. Om någon plötsligt startar en stor fabrik kan det uppstå en "dipp" i vågen. Då behöver man något som snabbt kan skicka in en liten extra skvätt el för att jämna ut vågen direkt. Det är här batterierna är kungar. De kan reagera på en millisekund och rädda nätet från strömavbrott.
Men här kommer det stora problemet: det börjar bli svårt att tjäna pengar på det här också.
Svenska kraftnät (de som styr våra elledningar) visar att marknaden för dessa tjänster håller på att krympa. För bara ett par år sedan fanns det massor av pengar att tjäte där, men nu sjunker priserna snabbt eftersom fler och fler vill sälja samma tjänst. Det betyder att de företag som har byggt dyra batterier plötsligt står där med en maskin som inte längre går med vinst.
Detta skapar en osäkerhet. Om det inte är lönsamt att bygga batterier, vem ska då betala för dem? Många tror att vi kommer behöva använda våra skattepengar för att stödja batteriprojekt, precis som vi har sett i USA.
Kan lagra el i bara några timmar
Låt oss titta på siffrorna för att förstå hur lite batterier vi faktiskt har i Sverige jämfört med vad vi faktiskt använder.
Vid början av 2026 kommer Sverige ha ett ganska stort antal batterilager. Men om vi tittar på vad de faktiskt kan göra, så blir det en ögonöppnare. Den totala mängden energi som alla Sveriges batterier tillsammans kan lagra motsvarar bara ungefär tio minuters av hela Sveriges elförbrukning.
Det är som att ha en liten bärkopp med vatten när hela Sverige är en enorm sjö.
Det finns en annan viktig skillnad: effekt. Vi har byggt ut batterier som tillsammans kan leverera en viss mängd ström, vilket ungefär motsvarar effekten från en enda stor svensk kärnkraftsreaktor. Men här är haken: En kärnkraftsreaktor kan leverera ström i nästan ett år i sträck, utan att stanna. Ett batterilager med samma kraft levererar allt sitt innehåll på ungefär två timmar, och sen är det helt slut. Sen måste det laddas om.
Om vi skulle försöka ersätta en enda stor kärnkraftsreaktor med batterier som faktiskt kunde hålla i sig lika länge, skulle det kosta mer än två hela svenska års BNP (alltså hela värdet av allt vi producerar i Sverige på ett år). Det är helt enkelt en astronomisk summa pengar.
Ser batterier som ett viktigt komplement
Trots all kritik och alla varningar betyder det inte att batterier är värdelösa. Tvärtom! Professorn Nøland är noga med att säga att batterier är ett viktigt komplement.
De är fantastiska för att:
- Fixa snabba svängningar i elnätet (som vi pratade om med "vågen").
- Avlasta elnätet lokalt i en stad så att kablarna inte blir överhettade.
- Hjälpa till när efterfrågan på el hoppar upp och ner väldigt snabbt.
Problemet uppstår när vi tror att batterier är "lösningen" på allt. Vi måste vara ärliga med att batterier inte kan lösa det största problemet: vad gör vi när det är kallt, mörkt och helt vindstilla i flera dagar?
Då behöver vi "planerbar elproduktion". Det betyder el som vi kan bestämma när den ska starta, till exempel vattenkraft eller kärnkraft.
Budskapet från experten är därför tydligt: Vi ska inte bara välja den teknik som låter mest modern eller "smartast". Vi måste satsa på den teknik som faktiskt kan leverera el när vi behöver den som mest, inte bara när det råkar blåsa eller solen skiner.
