En ny ekonomisk analys pekar på att byggandet av ett nytt kärnkraftverk i Schweiz inte bara skulle kunna stärka landets energiförsörjning – det kan också ge betydande samhällsekonomiska vinster
Schweiz står inför en utmaning. De fyra kärnreaktorerna som fortfarande är i drift kommer att stängas ner successivt under slutet av 2030‑talet. Den sista, Leibstadt, beräknas tas ur drift 2044. Samtidigt förväntas landets elförbrukning öka med upp till en tredjedel fram till 2050, eftersom fler bilar, fabriker och värmesystem blir eldrivna.
För att möta detta växande behov har analysinstitutet BAK Economics, på uppdrag av näringslivsorganisationen Economiesuisse, tagit fram en rapport som visar vad ett nytt kärnkraftverk skulle kunna betyda för Schweiz ekonomi och energisäkerhet. Rapporten utgår från ett scenario där ett modernt EPR‑reaktorverk med en effekt på 1,63 GW tas i drift år 2050. Den skulle producera ungefär 12,1 TWh el per år, varav cirka 6,7 TWh under vinterhalvåret – ungefär 15 % av den beräknade vinterförbrukningen.
Ska täcka växande vinterbehov
Vintern är den tid på året då Schweiz ofta måste importera el från grannländerna. När solen lyser mindre och vindarna är svagare minskar produktionen från sol‑ och vindkraft, samtidigt som uppvärmningen och belysningen drar mer kraft. Rapporten visar att det nya kärnkraftverket skulle kunna leverera en stabil basbelastning under just dessa månader. Genom att producera 6,7 TWh vinterel skulle Schweiz kunna minska sitt strukturella importberoende och jämna ut de prisökningar som ofta uppstår när efterfrågan är hög och tillgången låg.
Det är viktigt att komma ihåg att tidigare EPR‑projekt i Europa har haft problem med förseningar och kostnadsöverskridanden. Rapporten påpekar därför att ekonomiska risker finns, men att dessa kan hanteras med noggrann planering och tydliga avtal mellan staten och byggföretagen.
Miljardbidrag till ekonomin
En av de mest konkreta slutsatserna i analysen är den ekonomiska nyttan som ett kärnkraftverk skulle kunna ge. Enligt beräkningarna skulle investeringen i själva anläggningen generera ett totalt inhemskt mervärde på cirka 7,4 miljarder schweizerfranc (ungefär 8 miljarder amerikanska dollar). Mer än hälften av pengarna skulle stanna kvar i Schweiz, eftersom många av de tjänster och material som behövs för att bygga och driva verket kommer från lokala företag.
När verket väl är i drift beräknas det varje år bidra med omkring 1,2 miljarder schweizerfranc i direkt och indirekt förädlingsvärde längs hela leveranskedjan. Det innebär att allt från ståltillverkare till ingenjörskonsulter och servicepersonal skulle få extra arbete och inkomst. Dessutom tillkommer ungefär 240 miljoner schweizerfranc per år genom så kallade dynamiska effekter: lägre elpriser för hushåll och företag, ökad konkurrenskraft för exportindustrin och ett allmänt starkare näringsliv.
Om man räknar med en livslängd på 60 år för verket blir det genomsnittliga årliga ekonomiska värdet omkring 1,6 miljarder schweizerfranc. Under samma period skulle ungefär 2 900 arbetstillfällen skapas – både direkt vid kraftverket och indirekt i leverantörs‑ och serviceföretagen. Skatteintäkterna till staten, kantonerna och kommunerna skulle uppgå till cirka 95 miljoner schweizerfranc per år, pengar som kan användas till skola, vård och infrastruktur.
Likvärdigt stöd som förnybart
Rapportförfattarna jämför också det statliga stöd som skulle behövas för att få projektet att gå ihop med det stöd som ges till sol‑, vind- och vattenkraft. De kommer fram till att varje investerad schweizerfranc i statligt stöd skulle ge ett nettotillskott till BNP på ungefär 1,50 franc. Om man även räknar med positiva effekter på klimat, miljö och infrastruktur ökar nyttan till hela 5,20 franc per investerad franc.
Med andra ord är kärnkraften inte dyrare än förnybara energikällor när man ser till samhällsekonomisk nytta, förutsatt att staten hjälper till att minska riskerna och pressa byggkostnaderna. Detta stämmer väl överens med andra studier som visar att kärnkraft kan vara konkurrenskraftig om man får långsiktiga prisgarantier och tydliga regler för avfalls hantering.
Politiken kan vara på väg att svänga
Efter kärnkraftsolyckan i Fukushima 2011 beslutade Schweiz att successivt avveckla kärnkraften. Energistrategin som trädde i kraft 2018 förbjuder byggandet av nya reaktorer och satsar istället på utbyggd vattenkraft, sol‑ och vindkraft. Men debatten har börjat förändras. I augusti 2025 presenterade den schweiziska regeringen ett lagförslag som skulle upphäva förbudet mot nya kärnkraftverk.
Samtidigt finns det fortfarande motstånd. En studie från ETH Zürich och Paul Scherrer‑institutet, publicerad i juni 2025, kommer fram till att ny kärnkraft ännu inte är lönsam på rena marknadsvillkor. Forskarna menar dock att om staten erbjuder ekonomiskt stöd, minskar investeringsriskerna och hjälper till att hålla nere byggkostnaderna, kan projektet bli både lönsamt och samhällsekonomiskt fördelaktigt.
Det är tydligt att framtiden för kärnkraften i Schweiz kommer att avgöras av politiska beslut, teknisk utveckling och hur väl man kan balansera klimatmål med energisäkerhet. För många ungdomar som oroar sig för klimatet och jobbchanserna är frågan inte bara om vi ska ha kärnkraft eller inte – det handlar om hur vi kan kombinera olika energikällor för att få ett stabilt, prisvärt och miljövänligt elsystem.
Sammanfattningsvis visar BAK Economics rapport att ett nytt kärnkraftverk skulle kunna:
– Ge ett betydande tillskott till landets BNP och skapa nästan 3 000 jobb.
– Minska beroendet av importerad el under vintern och jämna ut priserna.
– Bidra med skatteintäkter som
