Tidigare kärnkraftsplats får nytt liv
Berkeley Green ligger i Gloucestershire och var tidigare hem för Berkeley Nuclear Power Station, ett av Storbritanniens första kommersiella kärnkraftverk. När kraftverket stängdes på 1980‑talet lämnade det efter sig ett stort industriområde som länge stod tomt. År 2024 förvärvade Chiltern Vital Berkeley platsen och började omvandla den till ett forsknings‑ och innovationscampus med fokus på kärnteknik och andra utsläppsfria energilösningar.
Planen är ambitiös: upp till 600 000 kvadratfot (cirka 56 000 kvadratmeter) ska fyllas med laboratorier, forskningslokaler, kontor, utbildningslokaler och produktionsytor. När hela området är färdigbyggt räknar man med att det kan skapa upp till 1 000 arbetstillfällen. Redan nu förs diskussioner med flera företag inom kärn‑ och energisektorn som vill etablera sig här, vilket visar att intresset för platsen är stort.
Att lägga ett nytt kärnteknikcenter på en gammal kärnkraftsplats är både symboliskt och praktiskt. Det gamla infrastrukturen – som elanslutningar, säkerhetszoner och tillgång till specialiserad arbetskraft – kan återanvändas, vilket minskar både kostnader och byggtid. Samtidigt ger det ett tydligt budskap: Storbritannien vill gå från att bara avveckla gamla kärnkraftverk till att bli en ledare inom nästa generation av kärnteknik.
Mikroreaktor utvecklad för flexibel elproduktion
I centrum av Berkeley Greens utveckling står mikroreaktorn Odin, som utvecklas av företaget Cambridge Atomworks. Odin hör till kategorin mikroreaktorer – mycket små kärnreaktorer som är tänkta att producera el och värme där stora kraftverk eller ett stabilt elnät inte är praktiskt. Tänk dig exempelvis avlägsna forskningsstationer, militära baser, datacenter eller industriområden som behöver en pålitlig energikälla utan att vara beroende av fossila bränslen.
Odin är en lågtrycksreaktor som använder smält salt som kylmedium och har ett fast kärnbränsle. Detta innebär att bränslet är inbäddat i ett solid material som inte kan smälta eller läcka ut på samma sätt som vätskebränsle i äldre reaktortyper. Kombinationen av smält salt och fast bränsle gör reaktorn både enkel att hantera och säker att driftssätta.
En av de största fördelarna med Odin är att den inte behöver tillgång till hav, sjö eller stora vattendrag för kylning. Istället bygger säkerhetskonceptet på naturlig cirkulation i smältssaltet tillsammans med ett luftbaserat hjälpkylsystem. Detta gör att reaktorn kan placeras på många fler platser än traditionella kärnkraftverk, som ofta måste ligga vid kusten eller vid stora floder för att kunna kyla ner värmen effektivt.
Cambridge Atomworks siktar på att ha en fungerande prototyp av Odin i drift omkring 2030. Innan dess kommer man att genomföra omfattande tester av material, styrsystem och säkerhetsfunktioner i både laboratorier och simuleringar. Målet är att visa att reaktorn kan producera el på ett stabilt sätt, samtidigt som den kan leverera värme för exempelvis industriprocesser eller fjärrvärme.
Ska användas för forskning och utbildning
Prototypen av Odin är inte bara tänkt att vara en teknisk demonstrator. Enligt Cambridge Atomworks kommer anläggningen också att fungera som ett utbildningscenter för företagets internationella personal och för den brittiska kärnkraftsindustrin. Ian Farnan, vd för Cambridge Atomworks, poängterar att Storbritannien i dag saknar en modern reaktoranläggning som kan användas för utbildning och träning av nästa generation av kärningeniörer, tekniker och forskare.
Genom att ha en driftig mikroreaktor på plats kan studenter och yrkesverksamma få praktisk erfarenhet av hur en kärnreaktor fungerar i realtid. De kan övervaka temperatur, tryck, neutronflöde och säkerhetssystem, samtidigt som de lär sig om de unika egenskaperna hos smält saltkylning och fast bränsle. Detta är värdefullt eftersom många av de kärntekniska utbildningarna i landet idag främst bygger på teoretiska kurser och äldre simulatorer.
Förutom utbildning kommer prototypen att generera viktig forskningsdata. Forskare kommer att kunna studera hur värmen överförs från bränslet till smältssaltet, hur själva saltet beter sig under olika driftförhållanden och hur de passiva säkerhetssystemen fungerar vid eventuella avvikelser. Denna kunskap är avgörande för att få godkännande från myndigheter som Office for Nuclear Regulation (ONR) i Storbritannien och internationella organ som IAEA. Ju mer data som samlas in tidigt i utvecklingsprocessen, desto snabbare kan man gå från prototyp till kommersiell drift.
Del av växande brittisk kärnkraftssatsning
Cambridge Atomworks grundades 2023 och utvecklade först Odin‑konceptet tillsammans med det amerikanska företaget NANO Nuclear Energy. Under 2025 köpte de tillbaka immateriella rättigheterna till tekniken och driver nu utvecklingen helt i egen regi. För att stärka den tekniska grunden har företaget även ingått ett samarbete med den globala ingenjörs- och konsultkoncernen Mott MacDonald, som bidrar med expertis inom kärnsäkerhet, värmeöverföring och storskalig projektledning.
Satsningen på Odin passar väl in i Storbritanniens bredare strategi för att utveckla avancerad kärnteknik. Regeringen har pekat ut små modulära reaktorer (SMR) och mikroreaktorer som viktiga delar av framtidens fossilfria energisystem. Dessa mindre enheter kan komplettera förnybara källor som vind och sol genom att erbjuda stabil baselastel – el som produceras jämnt dygnet runt, oavsett väder.
Internationellt råder det en ökande konkurrens om att bli ledare inom SMR‑ och mikroreaktorteknik. Länder som USA, Kanada, Frankrike, Kina och Polen investerar stora summor i forskning och demonstrationer. Storbritannien vill inte bara följa efter utan även exportera sin kunskap och teknik. Ett lyckat demonstreringsprojekt vid Berkeley Green kan därför bli ett viktigt kort i den internationella kärnteknikens spelplan.
Om allt går enligt plan kan Berkeley Green bli en av de första platserna i Europa där en nästa generations mikroreaktor inte bara utvecklas utan också demonstreras i praktisk drift. Detta skulle kunna locka fler företag, forskare och studenter till området, vilket i sin tur stärker regionens ekonomi och skapar en kunskapshubb som kan leva länge efter att den första prototypen har avslutat sin testfas.
