Inledning
Varje år skadas eller dödas människor i trafiken när personbilar kör in i lastbilssläp bakifrån. Även om nya bilar har automatisk nödbroms och andra hjälpmedel visar nya krocktester att skyddet inte räcker om släpet saknar ett bra underkörningsskydd. Trafikverket, tillsammans med Euro NCAP, har låtit testa hur mycket skillnad ett förstärkt skydd kan göra. Resultaten är tydliga och kan leda till nya krav på lastbilar i Europa.
Vad är ett underkörningsskydd?
Underkörningsskyddet är en metallbalk eller en förstärkt ram som sitter längst bak på ett lastbilssläp. Dess uppgift är att stoppa en personbil från att glida långt in under släpet vid en krock. Om skyddet är svagt eller saknas kan bilens front gå under släpet och krossa utrymmet där förare och passagerare sitter. Ett starkt skydd fördelar krockenergin över en större yta och minskar risken för allvarliga skador.
Hur gick testerna till?
Euro NCAP lät femstjärniga personbilar köra in i både amerikanska och europeiska lastbilssläp i hög hastighet – ungefär 50 km/h, vilket motsvarar många verkliga olyckor på motorväg. Testerna gjordes i laboratorier i Storbritannien, Tyskland och USA. För varje släp testades två versioner: ett med standardskydd och ett med ett förstärkt underkörningsskydd som liknar den frivilliga standard som används i USA. Alla tester filmades och mättes med sensorer som registrerar hur mycket bilens front tränger in under släpet och vilka krafter som uppstår i kupén.
Resultat utan skydd
När släpet hade bara ett vanligt eller inget underkörningsskydd gled personbilen långt in under släpet. I flera tester nådde bilens motorrum nästan hela vägen till bakaxeln på släpet. Detta innebar att kupén krossades kraftigt och att både förare och passagerare utsattes för mycket höga krafter. I de värsta fallen skulle skadorna vara livshotande eller dödliga, även om bilen hade automatisk nödbroms som aktiverades precis innan kollisionen.
Resultat med förstärkt skydd
Med det förstärkta underkörningsskyddet stannade bilens front mycket tidigare – ofta bara några decimeter under släpets bakkant. Kupén förblev i stort sett intakt och de uppmätta krafterna var betydligt lägre. I många tester skulle skadorna vara begränsade till whiplash eller mindre skador, och risken för dödlig utgång minskade kraftigt. Skillnaden mellan de två versionerna var ibland så stor som en faktor fem till tio i fråga om inträngningsdjup och våldskraft.
Vad betyder detta för förare och passagerare?
Testerna visar att teknik i personbilen – som autobroms och adaptiv farthållare – hjälper till att undvika eller mildra en krock, men den kan inte ersätta ett fysiskt hinder på släpet. Om släpet saknar ett bra skydd kan en bil som bromsar fortfarande köra in tillräckligt djupt för att orsaka allvarliga skador. Därför är det viktigt att både biltillverkare och lastbilsägare tänker på hela säkerhetskedjan: både aktiva system i bilen och passiva skydd på släpet.
Trafikverkets nya insikter
Efter att ha sett testresultaten säger Rikard Fredriksson, senior sakkunnig trafiksäkerhet på Trafikverket, att myndigheten nu kommer att se över sina upphandlingar. Som en av Sveriges största transportköpare kan Trafikverket ställa krav på att de släp som används i deras kontraktsfordon har förstärkt underkörningsskydd. Målet är att påverka marknaden så att fler transportföretag väljer säkrare släp, vilket i längden ska minska antalet dödliga underkörningsolyckor.
Statistik och risker i Sverige
Sedan 2010 har 35 personer omkommit i Sverige i olyckor där personbilar körde in i lastbilssläp bakifrån – i genomsnitt två per år. De flesta olyckorna sker på motorväg, i dagsljus och vid bra väderförhållanden. Ett vanligt scenario är att ett släp får haveri och står stilla eller långsamt i körfältet, vilket gör att bakomvarande bil kör in i hög fart. Statistiken visar att passageraren höger fram är överrepresenterad bland dödsoffren, eftersom inträngningen ofta blir störst på den sidan. I hela Europa dör ungefär 400 personer varje år i denna typ av olyckor.
Tips för säkrare körning inför sommaren
- Håll avstånd: även om du har adaptiv farthållare, se till att du har tillräckligt med utrymme framför fordonet framför dig.
- Var uppmärksam på stillastående eller långsamma fordon på motorvägen, särskilt vid arbetszoner eller efter olyckor.
- Använd helljus endast när det är lämpligt, så att du ser fara längre fram.
- Om du ser ett släp som verkar stå stilla eller har varningsljus, sänk farten och byta fil om det är möjligt.
- Se till att din bil är i gott skick – bromsar, däck och belysning ska fungera optimalt.
Slutsats
De nya krocktesterna visar tydligt att ett förstärkt underkörningsskydd på lastbilssläp kan rädda liv. Teknik i personbilar är värdefull, men den löser inte hela problemet när släpets bakdel är svag. Genom att ställa krav på säkrare släp i upphandlingar och informera både förare och transportköpare kan vi minska antalet allvarliga skador och dödsfall i trafiken. Nästa gång du kör på motorvägen, tänk på att ett litet metallstycke längst bak på ett släp kan göra stor skillnad – och att ditt eget avstånd och uppmärksamhet är lika viktiga för att komma hem säkert.
