Den explosiva utvecklingen inom artificiell intelligens förändrar inte bara tekniksektorn – den omformar även energimarknaden.
Artificiell intelligens har på kort tid blivit en av världens mest elintensiva industrier. När forskare tränar stora språkmodeller som GPT‑4 eller när företag kör komplexa simuleringar i molnet, förbrukar datacentren enorma mängder elektricitet dygnet runt. En enkel jämförelse är att ett stort datacenter kan använda lika mycket el som enstadselektricitet som en medelstor stad under ett dygn.
Samtidigt fortsätter kryptovalutor som Bitcoin att förbruka betydande mängder energi genom den omfattande datorkraft som krävs för brytningen. Varje gång en ny Bitcoin skapas måste tusentals datorer lösa svåra matematiska problem, och det kräver ström motsvarande årsförbrukningen hos flera hundra villor.
Enligt prognoser väntas elbehovet från AI‑relaterad datorkapacitet öka mångfalt fram till 2030. Om utvecklingen fortsätter i samma takt kan AI‑sektorn ensam stå för en betydande del av den globala elförbrukningen, vilket sätter hård press på befintliga elnät som inte är byggda för sådan toppbelastning.
Elnäten har blivit den stora flaskhalsen
Flera av världens största teknikföretag – däribland Microsoft, Google och Amazon – investerar miljardbelopp i nya datacenter och till och med i kärnkraftsprojekt för att säkra egen elproduktion. Problemet är att mycket av den nya produktionskapaciteten inte väntas stå klar förrän tidigast mot slutet av decenniet. Under tiden måste företagen luta sig mot det befintliga nätet, som på många håll redan är fullt utnyttjat.
I den amerikanska delstaten Virginia, som är ett av världens största centrum för datacenter, kan nya anläggningar enligt uppgifterna behöva vänta upp till sju år på nätanslutning. Sju år är längre än en vanlig högskoleutbildning, och under den tiden kan konkurrenter som redan har tillgång till el snabbt ta över marknaden.
Samtidigt möter flera planerade datacenter motstånd från lokala invånare på grund av oro för elförsörjning, vattenförbrukning och miljöpåverkan. Människor är rädda att deras elräkningar ska skjuta i höjden eller att lokala vattentäkter ska påverkas av den enorma mängden kylvatten som datacentren behöver. Den här typen av lokal opposition kan fördröja projekt ytterligare och tvinga företag att leta efter alternativa platser där elen är både billig och lättillgänglig.
Norden lockar med billig fossilfri el
I denna situation försöker Bitzero inta en annan position än många konkurrenter. Bolagets strategi har varit att först säkra tillgången till el och därefter utveckla datacenter. Genom att lägga grunden för elförsörjningen innan man ens börjar bygga servrar minskar risken för att bli stående utan ström när anläggningen väl är klar.
Tyngdpunkten ligger i Norge och Finland, där vattenkraft och kärnkraft ger tillgång till relativt billig fossilfri el. I Norge är priset på el ofta lägre än i många andra delar av Europa eftersom landet har rikligt med forsande vatten som driver kraftverk utan att släppa ut koldioxid. Vid anläggningen i Namsskogan i Norge uppger bolaget att elpriset ligger omkring 3–4 cent per kilowattimme, vilket är betydligt lägre än i många andra länder där priset kan ligga på 10–15 cent eller mer. Anläggningen omfattar idag omkring 110 MW med möjlighet att byggas ut till cirka 300 MW – tillräckligt för att driva flera tusen högpresterande servrar samtidigt.
Ännu större planer finns i Finland. Bolaget utvecklar ett område utanför Björneborg (Pori) där den långsiktiga ambitionen är att bygga ut kapaciteten till omkring 1 GW. En sådan anläggning skulle kunna försörja flera stora AI‑datacenter samtidigt, ungefär lika mycket el som behövs för att driva en medelstor svensk stad under ett år. Eftersom både Norge och Finland har kallt klimat behöver datacentren mindre energi för kylning, vilket ytterligare sänker driftskostnaderna.
Bitcoin finansierar AI-satsningen
Till skillnad från många nya datacenteraktörer har Bitzero redan löpande intäkter. Bolaget använder delar av sin elkapacitet till Bitcoin‑brytning, vilket enligt företaget skapar kassaflöden medan AI‑marknaden byggs ut. Eftersom elkostnaden är låg blir produktionen av en Bitcoin billigare: underlaget uppger att bolagets produktionskostnad för en Bitcoin ligger kring 50 000 dollar, betydligt under många konkurrenters nivåer. Den låga elkostnaden anges som den viktigaste konkurrensfördelen.
Samtidigt har företaget tecknat ett 15‑årigt intentionsavtal med AI‑molnleverantören OneQode, som planerar att hyra hela den norska anläggningens kapacitet på 110 MW när den tas i drift. Detta innebär att Bitzero redan har en säker hyresintäkt som kan täcka en stor del av investeringskostnaden, medan resten av elen kan användas för att gräva Bitcoin och generera ytterligare vinst. På så sätt kombinerar bolaget två intäktsströmmar – en stabil, långsiktig kontrakt från AI‑kunden och en mer volatil men potentiellt lönsam verksamhet inom kryptovalutor.
El blir den nya strategiska tillgången
Analytiker pekar allt oftare på att AI‑utvecklingen inte längre bara handlar om processorer och avancerade halvledare. Lika avgörande blir tillgången till elproduktion, transmissionsnät och mark för nya datacenter. Om ett företag inte kan säkra tillräckligt med billig och stabil el spelar det ingen roll hur snabba deras chip är – servrarna kommer helt enkelt att stå stilla.
Det är också därför energibolag, nätägare och producenter av fossilfri el fått ett ökat intresse från investerare. Företag som tidigare sågs som ”tråkiga” infrastrukturaktörer plötsligt blir attraktiva eftersom de kan erbjuda det som teknikjättarna mest av allt behöver: el. Underlaget lyfter bland annat fram amerikanska energibolag som Williams Companies, NextEra Energy och NRG Energy som företag som kan gynnas av den snabbt
