New York skjuter upp klimatmålet
New York har blivit den första delstaten i USA som officiellt flyttat fram ett lagstadgat klimatmål. Ursprungligen skulle delstaten minska sina växthusgasutsläpp med 40 procent jämfört med 1990‑nivåerna till år 2030. Efter en rättsprocess där en domstol konstaterade att myndigheterna inte hade följt den ursprungliga tidsplanen, beslutade guvernör Kathy Hochul att skjuta upp målet till 2040.
Hochul förklarade förseningen med att energikostnaderna har stigit och att ekonomin just nu är pressad av hög inflation och ökade räntor. Hon menade att det behövs mer tid för att ställa om energisystemet utan att belasta hushållen med för höga elräkningar. Kritiker å andra sidan varnar för att en senarelagd klimatplan kan göra det svårare att nå de globala målen som sattes i Parisavtalet, och att fördröjningen kan leda till ännu högre kostnader i framtiden när klimatförändringarna blir mer påtagliga.
Flera delstater bromsar
Det är inte bara New York som backar. Kalifornien, som länge har varit en föregångare inom klimatpolitik, har också mjukat upp vissa av sina krav. Till exempel har staten skjutit fram tidsfristen för att förbjuda försäljning av nya bensin- och dieseldrivna bilar från 2035 till 2040, efter att rättsliga utmaningar gjort det svårt att genomföra förbudet i tid. Virginia har likaså minskat ambitionsnivån för sitt förnybara energimål, från 100 procent förnybar el till 2050 ner till 80 procent.
Forskare pekar på flera orsaker till denna trend. För det första har den federala politiken under president Donald Trump blivit mindre stödjande för klimatåtgärder och förnybar energi. Många av de bidrag och skattelättnader som tidigare fanns har dragits tillbaka eller försvagats. För det andra har juridiska tvister kring exempelvis Kaliforniens krav på elfordon gjort det osäkert för delstaterna att investera stort i nya regelverk. Slutligen har vissa politiker argumenterat att höga energipriser just nu gör det orealistiskt att pressa igenom snabba omställningar utan att skada ekonomin.
Solenergin fortsätter att bli billigare
Trots den politiska osäkerheten fortsätter solenergin att bli billigare och billigare. Enligt flera analyser är solel numera den billigaste formen av ny elproduktion som människan har utvecklat, mätt i LCOE (levelized cost of electricity). Det innebär att kostnaden för att bygga och driva ett solkraftverk, fördelad över dess livstid, är lägre än för nya kol-, gas- eller kärnkraftverk – åtminstone under gynnsamma förhållanden med mycket solsken och tillgång till mark.
Denna prisutveckling har gjort solkraft attraktiv även utan stora statliga subventioner. Företag kan nu investera i solpaneler på tak, i stora solfält eller i kombination med batterilagring och fortfarande få en god avkastning. Samtidigt ökar efterfrågan på el från nya källor som AI‑datacenter, streaming‑tjänster och andra stora digitala anläggningar. Dessa behöver mycket elektricitet och letar efter billiga, pålitliga källor – något som sol- och vindkraft allt oftare kan erbjuda.
Investeringarna flyttar söderut
Intressant nog sker den största delen av den nya utbyggnaden av vind- och solkraft i republikanskt styrda delstater, särskilt i södern och mellanvästern. Texas, Oklahoma, Iowa och flera andra stater har sett en explosion av sol- och vindkraftsparker under de senaste åren.
Det finns flera förklaringar till detta. För det första har dessa delstater ofta stora områden med öppen mark som är billig att köpa eller arrendera, vilket gör det enkelt att bygga storskaliga anläggningar. För det andra är tillståndsprocesserna ofta mindre krångliga än i tätbefolkade kuststater som Kalifornien eller New York, där lokala invändningar och komplexa regelverk kan fördröja projekt. Slutligen har många av dessa stater starka vindförhållanden på prärien och långa soliga perioder i söder, vilket ger hög produktion per installerad megawatt.
Även om de politiska ledningarna i dessa stater ibland är kritiska till omfattande klimatpolitik, väljer företag och investerare att lägga sina pengar där de får bäst avkastning. Det visar att marknadskrafterna kan driva utvecklingen åt ett håll som inte alltid överensstämmer med den officiella politiken.
Höga kostnader används som argument
Klimatförespråkare varnar för att argumentet om höga energikostnader kan bli kontraproduktivt. Johanna Bozuwa från tankesmedjan Climate and Community Institute påpekar att extremväder – som värmeböljor, översvämningar och kraftiga stormar – redan driver upp kostnaderna för energi, transporter, livsmedel och sjukvård. När samhället fortsätter att bero på fossila bränslen blir dessa kostnader bara större över tid.
Enligt Bozuwa löser en försvagad klimatpolitik inte problemet med höga elräkningar; snarare riskerar den att förvärra situationen på lång sikt. Om vi inte investerar i förnybar energi och energieffektivitet nu, kommer vi att behöva lägga ännu mer pengar på att reparera skador från klimatrelaterade händelser och på att köpa dyrare fossila bränslen när de blir knappare. Dessutom kan en snabb omställning till ren energi skapa nya jobb inom installation, underhåll och teknik – något som kan hjälpa ekonomin att växa på ett hållbart sätt.
Politiken går i en annan riktning än marknaden
Sammanfattningsvis visar utvecklingen i USA en tydlig skillnad mellan vad politiska beslut säger och vad som faktiskt händer på marknaden. Trots att flera delstater har försvagat eller skjutit upp sina klimatmål, fortsätter kostnaden för sol- och vindkraft att falla, och investeringarna i dessa tekniker ökar snabbt – särskilt i delar av landet där politiken är mindre klimatinriktad.
Denna klyfta kan både vara en utmaning och en möjlighet. Utmaningen ligger i att utan tydliga, långsiktiga politiska ramverk kan omställningen bli ojämn och vissa regioner kan lämnas
