Ei – elmarknaden vecka 24 2026

Inledning
Under vecka 24 år 2026 fortsatte elpriserna i Sverige att falla, och detta gällde i alla fyra elområden (SE1‑SE4). Samtidigt förändrades också andra energimarknader som olja, gas och kol, samt väderförhållanden och produktion från vind- och kärnkraft. I den här artikeln går vi igenom vad som hände, varför priserna sjönk och vad det kan betyda för dig som ung konsument. Informationen är hämtad från Svenska kraftnätets veckorapport och är skriven så att den ska vara lätt att förstå även om du inte har någon tidigare kunskap om elmarknaden.

Vad är elpriser och hur mäts de?
Elpriset anges i euro per megawattimme (EUR/MWh) och visar hur mycket det kostar att producera eller köpa en viss mängd el. Det finns flera olika priser:

• Systempris – ett genomsnittligt pris för hela Norden som används som referens vid handel.
• Spotpris – priset för el som levereras samma dag eller nästa dag, och det varierar mellan de svenska elområdena SE1 (norra Sverige), SE2 (mellersta norr), SE3 (mellersta söder) och SE4 (södra Sverige).
• Terminspris – priset för leverans längre fram i tiden (t.ex. om en månad eller ett år) för råvaror som olja, gas och kol.

När priserna går ner betyder det att det blir billigare att producera el eller att efterfrågan är lägre jämfört med tillgången.

Vecka 24 jämfört med vecka 23 – siffrorna i korthet
Här är de viktigaste förändringarna som rapporterades för vecka 24 (jämfört med vecka 23):

• Systempriset sjönk med 17,5 % och låg på 61,7 EUR/MWh i veckomedel.
• Spotpris SE1 (norra Sverige) föll 29,0 % till 45,3 EUR/MWh.
• Spotpris SE2 (mellersta norr) föll 34,1 % till 39,5 EUR/MWh.
• Spotpris SE3 (mellersta söder) föll 22,1 % till 66,6 EUR/MWh.
• Spotpris SE4 (södra Sverige) föll 13,3 % till 84,3 EUR/MWh.

Alla elområden visade därmed ett tydligt prisfall, men fallet var störst i de norra delarna där vindkraften är som starkast.

Energimarknaderna utanför el
Parallellt med elpriserna förändrades också priserna på andra bränslen:

• Olja (terminspris) minskade 3,4 % till 91,9 USD/fat.
• Naturgas (terminspris) ökade något, 1,0 % till 49,0 EUR/MWh.
• Kol (terminspris) sjönk 4,5 % till 126,3 USD/ton.

Detta visar att fossila bränslen överlag blev billigare, vilket kan påverka elkostnaderna eftersom många kraftverk fortfarande använder gas eller kol som backup när förnybar produktion är låg.

Väder och produktion
Väderförhållanden har stor inverkan på både elförbrukning och produktion:

• Medeltemperaturen i Sverige sjönk 9,7 % till 14,9 °C. En något lägre temperatur innebär mindre behov av uppvärmning, vilket minskar elbehovet.
• Vindkraftsproduktionen i Sverige ökade 2,3 % till 560,6 GWh. I hela Norden ökade vindproduktionen ännu mer, 8,8 % till 1480,2 GWh. Mer vindkraft innebär mer el som kan matas in i nätet utan extra bränslekostnad.
• Tillgänglig kärnkraft minskade lite: i Sverige från 40,3 % till 40,1 % (‑0,5 %) och i Norden från 54,0 % till 53,8 % (‑0,2 %). Kärnkraften är stabil men står för en mindre andel när vindkraften ökar.

Sammanfattningsvis gav det kallare vädret och den ökade vindproduktionen både lägre efterfrågan och högre tillgång på förnybar el, vilket pressade priserna nedåt.

Varför sjönk priserna så mycket?
Flera faktorer samverkade:

1. Större vindkraftsproduktion – När det blåser mycket producerar vindkraftverken mer el utan att behöva bränsle. Detta ökar tillgången och pressar ner spotpriset, särskilt i områden där vindkraften är dominerande (SE1 och SE2).
2. Lägre temperatur – En något svalare vecka innebar att hushåll och företag behövde mindre el för uppvärmning. Minskad efterfrågan leder också till lägre priser.
3. Billigare fossila bränslen – Även om elproduktionen i Sverige är starkt förnybar, används fortfarande gas och kol som reglerkraft när vinden avtar. När dessa bränslen blir billigare blir även kostnaden för att starta upp dessa kraftverk lägre, vilket ytterligare trycker ner priserna.
4. Minskad kärnkraftstillgänglighet – Även om kärnkraften bara minskade något, innebar det att lite mindre basal el fanns tillgänglig, men effekten uppvägdes av den starkare vindproduktionen och lägre efterfrågan.
5. Internationell marknadspåverkan – Systempriset för hela Norden påverkas också av handel med andra länder. När priserna i exempelvis Tyskland eller Danmark är låga (på grund av mycket vindkraft där) kan Sverige exportera mindre och importera mer billig el, vilket också drar ner det nordiska systempriset.

Alla dessa faktorer tillsammans förklarar varje procentuell förändring som vi ser i tabellen.

Vad betyder lägre elpriser för dig som tonåring?
Även om du kanske inte själv betalar elräkningen hemma, påverkar elpriset många delar av vardagen:

• Lägre kostnad för hushåll – Om dina föräldrar eller vårdnadshavare betalar mindre för el, kan det innebära att det finns mer pengar över till andra saker, exempelvis fritidsaktiviteter, kläder eller sparande till framtiden.
• Billigare kollektivtrafik och laddning – Många bussar och tåg drivs av el, och allt fler laddstationer för elbilar och elcyklar använder nätet. När elen är billigare kan avgifterna för dessa tjänster hålla sig låga eller till och med sjunka.
• Påverkan på skola och fritidsverksamhet – Skol