Bakgrund till kampanjen Spårfel
Kampanjen Spårfel drivs av Seko Infranord, vilket är Sekos företagsfack som organiserar järnvägare som arbetar för entreprenören Infranord. Ungefär 80 procent av alla järnvägare i Sverige är medlemmar där. Medlemmarna ser varje dag hur underhållet av spår och kontaktledningar inte fungerar som det ska. De vill ha en järnväg som är punktlig, säker och bra för klimatet. Därför försöker de påverka politiker att förändra hur underhållet organiseras.
Vilket problem vill kampanjen lyfta?
Enligt kampanjen är Sveriges järnvägsunderhåll världens mest splittrade. Efter avregleringen har många privata bolag tagit över olika delar av underhållet. De drivs av vinstintresse och saknar ofta ett helhetsperspektiv. Trafikverket, som har det övergripande ansvaret, har inte tillräckligt med egen personal eller maskiner för att kunna kontrollera arbetet effektivt. Detta leder till att tåg ofta blir försenade. Enligt kampanjen kostar förseningarna samhället ungefär 9 miljarder kronor varje år. Om järnvägen inte fungerar blir det svårare att få människor att välja tåget istället för bilen, vilket påverkar både klimatet och möjligheten att resa på ett demokratiskt sätt.
Vem riktar sig kampanjen till?
Kampanjen vill nå alla som åker tåg, men särskilt unga och kvinnor som ofta använder kollektivtrafiken för att gå till skola, jobb eller fritidsaktiviteter. Dessutom vänder man sig till politiker som ska fatta beslut efter nästa val, till järnvägsbranschen och till allmänheten som reser med tåg. Genom att prata direkt med dessa grupper hoppas kampanjen kunna skapa ett tryck för förändring.
Vilken respons har kampanjen fått hittills?
Sedan starten 2014 har kampanjen byggt upp en viss kännedom bland både järnvägare och allmänhet. Seko har på sina kongresser ställt sig bakom kravet att föra tillbaka underhållet till statlig regi. Kampanjen har också tagit fram rapporter, arrangerat seminarier och jämfört Sveriges modell med hur andra europeiska länder organiserar sitt järnvägsunderhåll. Allt detta har syftat till att visa att en förändring är både möjlig och nödvändig.
Konkreta siffror och exempel
Kampanjen pekar på flera konkreta problem som återkommer i vardagen:
- Cirka 33 procent av alla tågförseningar beror på eftersatt underhåll av spår, kontaktledningar eller växlar.
- För några år sedan anmäldes ungefär 200 spårfel per dag över hela landet.
- En ny rapport visar att Trafikverkets produktivitet har minskat med 25 procent under de senaste tio åren, trots att anslagen har ökat.
Dessa siffror visar att det inte räcker att bara skjuta till mer pengar; systemet behöver organiseras på ett annat sätt för att pengarna ska användas effektivt.
Vad vill kampanjen uppnå?
Det huvudsakliga målet är att tågen ska gå i tid och att resenärerna ska kunna lita på att de kommer fram som planerat. För att nå dit föreslår kampanjen att staten skapar en ny järnvägsmyndighet som både äger och driver underhållet med egen personal och egna maskiner. På så sätt skulle myndigheten få full kontroll över både planering och utförande av arbeten.
Kampanjen vill också att alla anställda som idag jobbar hos de privata underhållsbolagen erbjuds anställning i den nya myndigheten. Den kompetens som finns utspridd hos olika företag skulle då samlas på ett ställe, vilket skulle göra det enklare att säkerställa hög kvalitet och långsiktig planering.
Hur skulle en ny järnvägsmyndighet kunna fungera?
Enligt förslaget skulle myndigheten ha följande uppgifter:
- Planera underhållet utifrån ett långsiktigt perspektiv, med tydliga mål för säkerhet och punktlighet.
- Utföra arbetet med egen personal och egna maskiner, vilket minskar beroendet av externa entreprenörer.
- Följa upp resultat genom regelbundna kontroller och rapporter som är öppna för allmänheten.
- Utbilda och utveckla personalen så att de hela tiden har den senaste kunskapen om järnvägsteknik och säkerhet.
Genom att samla dessa funktioner under ett tak skulle man kunna undvika dubbelarbete, missförstånd och luckor i ansvar. Det skulle också göra det lättare att snabbt sätta in resurser när ett problem upptäcks, till exempel efter ett kraftigt oväder eller en olycka.
Varför är detta viktigt för klimatet och samhället?
En punktlig och pålitlig järnväg gör det enklare för människor att välja tåget framför bilen eller flyg. När fler reser kollektivt minskar utsläppen av koldioxid och andra föroreningar, vilket är ett steg mot Sveriges klimatmål. Dessutom stärker en väl fungerande järnväg landets beredskap: vid kriser eller störningar kan snabba transporter av varor och människor vara avgörande. Slutligen bidrar en stabil kollektivtrafik till ett mer rättvist samhälle, där alla – oavsett inkomst eller bostadsort – har möjlighet att ta sig till jobb, skola och fritidsaktiviteter utan onödiga hinder.
Sammanfattning
Kampanjen Spårfel pekar på att dagens uppdelade underhållsmodell skapar förseningar, ökade kostnader och svårigheter att nå klimatmål. Genom att föra tillbaka underhållet till en statlig järnvägsmyndighet med egen personal och maskiner menar kampanjen att man kan få en säkrare, punktligare och mer miljövänlig järnväg. För att nå dit behövs stöd från politiker, branschen och allmänheten – särskilt de unga som dagligen använder tåget för att ta sig till skola, jobb och fritid. Om förslaget blir verklighet kan Sverige få ett järnvägssystem som är både pålitligt och hållbart för framtiden.
