Introduktion
Kristianstad har fått en ny solcellsanläggning som sticker ut både i storlek och i hur den används. På taket till citygallerian Boulevard har över 3 200 solpaneler monterats, och tillsammans producerar de mer än en miljon kilowattimmar el varje år. Det är tillräckligt för att försörja flera hundra hushåll, men här används energin främst för gallerians egen elförbrukning och för att kyla byggnaden. Det som gör projektet extra intressant är att överskottselen delas med närliggande fastigheter genom ett eget lokalt elnät, ett så kallat icke‑koncessionspliktigt nät (IKN). På så sätt kan solelen stanna kvar i stadskärnan och minska belastningen på det allmänna elnätet. I den här artikeln tittar vi närmare på hur anläggningen fungerar, vilka tekniska lösningar som ligger bakom och vilka fördelar den ger både för miljön och för stadens invånare.
Vad är solceller och hur fungerar de?
Solceller, också kallade fotovoltaiska paneler, omvandlar solljus direkt till elektricitet genom en fysikalisk process som kallas fotoeffekten. När foton från solen träffar halvledarmaterialet i panelen (vanligtvis kisel) frigörs elektroner som börjar röra sig och skapar en elektrisk ström. Denna likström omvandlas sedan till växelström med hjälp av en växelriktare, så att den kan användas i vanliga eluttag eller matas ut på elnätet. Solceller har ingen rörlig del, vilket innebär att de kräver väldigt lite underhåll och har en lång livslängd – ofta 25‑30 år eller mer. Eftersom de bara behöver solljus för att producera energi är de en av de renaste energikällorna vi har tillgång till idag.
Projektet på Boulevard – siffror och bakgrund
Solcellsparken på Boulevard täcker ungefär 6 500 kvadratmeter takyta och består av 3 200 individuella paneler. Varje panel har en effekt på cirka 330 watt, vilket tillsammans ger en installerad effekt på över 1 megawatt (MW). Enligt beräkningar från projektets ägare, AB Kristianstadsbyggen (ABK), kommer anläggningen att generera mer än 1 000 000 kWh per år. För att sätta det i perspektiv motsvarar det ungefär elförbrukningen hos 250 vanliga svenska lägenheter under ett år. Anläggningen invigdes i början av 2024 efter att ha fått tillstånd från Energimarknadsinspektionen för att bygga och driva ett lokalt elnät som inte omfattas av de vanliga koncessionskraven.
Hur fungerar det lokala elnätet (IKN)?
Ett icke‑koncessionspliktigt nät är ett mindre elnät som får byggas och drivas utan att behöva söka samma tillstånd som de stora regionala eller nationella näten. Detta möjliggörs när nätet endast försörjer ett avgränsat område, exempelvis flera fastigheter inom ett kvarter, och inte kopplas direkt till det stamnätet utan att passera genom en nätkoncessionshavare. På Boulevard kopplas solcellsanläggningen till detta IKN, vilket innebär att den producerade elen först används i gallerian själv. Eventuell överskottsel skickas sedan vidare till en närliggande fastighet som innehåller både bostäder och kommersiella lokaler. Eftersom elen stannar kvar lokalt minskar behovet av att transportera den över långa avstånd på det allmänna nätet, vilket både sparar energi och minskar risken för överbelastning vid toppbelastning.
Fördelar för staden och miljön
Den största miljömässiga vinsten är att solelen ersätter el som annars skulle ha producerats av fossila bränslen, exempelvis kol eller naturgas. Varje kilowattimme solel som produceras minskar koldioxidutsläppen med ungefär 0,4‑0,5 kg, beroende på vilken elproduktion som annars skulle ha använts. Med över en miljon kWh per år innebär det en besparing på cirka 400‑500 ton CO₂ årligen – motsvarande utsläppen från ungefär 90 personbilar som kör 15 000 km var. Förutom klimatnyttan ger projektet också ekonomiska fördelar. Genom att producera egen el minskar gallerians elkostnad, och överskottsel som säljs eller delas med närliggande fastigheter kan ge en extra intäkt. Dessutom stärker ett lokalt elnät stadens energiresilien: om det stora nätet skulle drabbas av ett avbrott kan de fastigheter som är kopplade till IKN fortfarande få solel från sina egna paneler eller från batterilager som planeras att installeras.
Teknik och konstruktion – solpaneler över parkeringen
En av de mest innovativa delarna av projektet är hur solpanelerna har placerats. Istället för att ta upp värdefull mark har de monterats ovanför det översta planet i parkeringshuset, på en upphöjd stålkonstruktion. Denna lösning har flera fördelar:
- Markbesparing – Parkeringen kan fortsätta användas nästan som vanligt, vilket är viktigt i ett stadskärna där varje kvadratmeter är värdefull.
- Skydd för fordon – Konstruktionen fungerar som ett tak som skyddar bilarna från både stark sol och nederbörd, vilket kan minska slitage på lack och interiör.
- Optimal vinkel – Genom att justera lutningen på stålramen har man kunnat rikta panelerna mot solen för att maximera årsproduktionen, något som är svårare att uppnå på ett platt tak utan extra stöd.
- Enkel åtkomst för underhåll – Stålkonstruktionen har gångar och plattor som gör det enkelt för tekniker att komma fram till panelerna för rengöring eller inspektion.
Batterilager och framtidsutveckling
För att jämna ut effekttoppar och öka användningen av solel även när solen inte skiner planerar ABK att installera ett batterilager på platsen. Batterierna kan lagra överskottsel under dagens soligaste timmar och sedan släppa ut den på kvällen eller under molniga perioder. Detta har flera positiva effekter:
- Det minskar behovet av att köpa el från nätet under dyra timmar.
- Det kan bidra till att kapa effekttoppar, vilket är viktigt för att undvika överbelastning på det lokala nätet.
- Det ökar självförsörjningsgraden för de fastigheter som är anslutna till IKN, vilket gör dem mindre beroende av externa leveranser.
På längre sikt finns också idéer om att koppla fler byggnader i stadskärnan till samma lokala nät, vilket skulle skapa ett mikro‑nätverk av
