Boverkets byggprognos juni 2026: svag utveckling för bostadsbyggandet

Boverkets nya prognos för bostadsbyggandet 2026

Enligt Boverkets byggprognos för juni 2026 väntas bostadsbyggandet utvecklas svagare än vad myndigheten trodde i mars samma år. Prognosen visar att omkring 29 000 bostäder kommer att påbörjas under året. Av dessa är ungefär 27 000 nybyggnader och resterande 2 000 skapas genom ombyggnad av befintliga hus. Jämfört med den tidigare bedömningen är det en nedskrivning med nära 7 000 bostäder, vilket är en tydlig signal om att byggtakten har minskat mer än förväntat.

Vad betyder siffrorna för oss?

För att sätta siffrorna i ett sammanhang som är lättare att förstå kan vi tänka oss att en vanlig svensk stad med cirka 100 000 invånare behöver runt 3 000 nya bostäder varje år för att hålla jämna steg med befolkningstillväxten och flyttströmmar. Om hela landet bara får 29 000 nya bostäder under ett år, innebär det att många kommuner får svårt att möta efterfrågan, särskilt i de större städerna där efterfrågan på bostäder är högst. Detta kan leda till högre hyror, längre köer till förstahandskontrakt och ett ökat tryck på andrahandsmarknaden.

Varför blir det färre byggen?

Boverket pekar på flera orsaker till att prognosen har skrivits ner. För det första har det faktiska antalet byggstarter under de första månaderna av 2026 varit lägre än vad man räknade med. För det andra har myndigheten uppdaterat sina antaganden baserat på ny statistik om ekonomin, byggkostnader och hushållens köpkraft.

För att göra det lättare att överskåda har Boverket samlat de viktigaste strukturella faktorerna i en punktlista:

• Pressade ekonomiska villkor och höga byggkostnader – Priset på byggmaterial, energi och arbetskraft har stigit kraftigt de senaste åren. Det gör att det blir dyrare att starta nya projekt, särskilt för mindre byggföretag som inte har samma ekonomiska marginaler som de stora aktörerna.
• Begränsad köpkraft och konkurrens från andrahandsmarknaden – Många unga vuxna och familjer har svårt att spara ihop till en kontantinsats eller att få ett bolån med rimlig ränta. Samtidigt finns det ett stort utbud av begagnade bostäder som ofta är billigare att hyra eller köpa, vilket minskar incitamentet att bygga nytt.
• Osäkerhet kopplad till geopolitisk oro – Konflikter och spänningar i andra delar av världen påverkar räntor, växelkurser och tillgången på viktiga råvaror. När omvärlden känns osäker blir både investerare och hushåll mer försiktiga med stora ekonomiska åtaganden som ett bostadsköp eller ett byggprojekt.
• Ett långsiktigt årligt bostadsbehov på omkring 30 000 bostäder – Boverket har beräknat att Sverige behöver ungefär 30 000 nya bostäder varje år för att täcka befolkningstillväxten, urbaniseringen och ersätta slitna hus. Eftersom prognosen för 2026 ligger under detta behov, finns det en risk att underskottet växer år för år om inget förändras.

Positiva tecken från branschen

Trots den dystra bilden finns det också några ljusglimtar. Enligt Oskar Gramstad, nationalekonom på Boverket, hör man nu positivare tongångar från byggbranschen än tidigare. Vissa företag rapporterar att de har sett en liten ökning i efterfrågan på sina tjänster, särskilt i regioner där det finns stora infrastruktursatsningar (t.ex. nya järnvägslinjer eller stadsutvecklingsprojekt). Dessa projekt kan skapa arbetsplatser och samtidigt öka behovet av bostäder för de arbetare som flyttar in i området.

Dessutom har vissa kommuner börjat erbjuda incitament för att få igång byggandet, exempelvis genom att korta ner handläggningstiden för bygglov eller att subventionera vissa typer av energieffektiva byggnationer. Om dessa åtgärder får effekt kan de bidra till en viss återhämtning längre fram under 2026, även om den totala nivån fortfarande väntas ligga under tidigare prognoser.

Vad betyder det för unga människor?

För tonåringar och unga vuxna som kanske står inför att flytta hemifrån, börja studera eller ta sitt första jobb, kan en svagare bostadsmarknad innebära flera konkreta utmaningar:

1. Svårare att hitta en första bostad – Med färre nybyggda lägenheter och hus ökar konkurrensen om de befintliga bostäderna. Detta kan leda till högre hyror och längre väntetider på bostadsköer.
2. Ökad press på ekonomin – Om hyrorna stiger måste en större del av månadens inkomst gå till boendet, vilket lämnar mindre utrymme för sparande, nöjen eller investeringar i utbildning.
3. Fler väljer att bo kvar hemma längre – Många unga väljer idag att bo kvar hos sina föräldrar längre än tidigare just för att spara pengar eller undvika dyra hyror. Detta kan påverka både familjedynamiken och ungas känsla av självständighet.
4. Möjlighet till alternativa boendeformer – När den traditionella hyresmarknaden blir trång ökar intresset för alternativ som kollektivboende, kooperativa bostäder eller korttidshyrning via plattformar. Dessa lösningar kan vara både billigare och mer flexibla, men kräver ofta att man är villig att dela utrymme eller att kompromissa med vissa bekvämligheter.

Framåt – vad kan förändras?

Boverket självt betonar att prognosen inte är huggen i sten. Om någon av de underliggande faktorerna förändras kraftigt kan byggtakten både gå upp och ner. Här är några scenarier som skulle kunna påverka utvecklingen:

• Räntesänkningar – Om Riksbanken beslutar att sänka räntan blir det billigare att låna pengar till både bostadsköp och byggprojekt. Detta kan stimulera efterfrågan och få fler byggen att komma igång.
• Statliga stimulanspaket – Regeringen kan välja att investera mer