Inledning
Fjärrvärme är en viktig del av energiförsörjningen i många svenska städer och mindre orter. Den värmer bostäder, skolor och kontor genom att distribuera varmt vatten i ett slutet nät. Eftersom de flesta hushåll bara kan ansluta sig till ett enda lokalt nät, fungerar fjärrvärme ofta som ett lokalt monopol. Det innebär att priserna som bolagen sätter kan ha stor påverkan på plånboken hos vanliga människor. Under de senaste åren har priserna gått upp kraftigt, och ett av de bolag som ofta nämns i debatten är Solör Bioenergi. I den här artikeln tittar vi närmare på varför Solörs priser är bland de högsta i landet, hur bolagets ekonomi ser ut trots de höga priserna, och vad det innebär för konsumenter och pensionssparare.
Solör dominerar listan över dyraste nät
Enligt Nils Holgersson-gruppens årliga rapport för 2025 ökade fjärrvärmepriserna i Sverige med nio procent jämfört med föregående år. Det var den näst största prisökningen på 30 år, bara slagen av den 15,2‑procentiga uppgången 2024. Rapporten granskade 290 olika fjärrvärmenät och visade att Solör Bioenergi står bakom de absolut dyraste näten. Av de tio nät med högst pris per kvadratmeter äger Solör samtliga. Det dyraste nätet finns i Älvdalen, där priset ligger på 314 kronor per kvadratmeter. Dessutom kontrollerade Solör 27 av de 30 dyraste näten under 2025. Bolagets genomsnittliga prishöjning låg på omkring 13 procent, vilket är betydligt högre än branschsnittet på nio procent. Detta visar att Solör inte bara följer den allmänna prisutvecklingen utan ofta ligger över den.
Växande förluster trots rekordpriser
Det kan verka konstigt att ett bolag som höjer priserna kraftigt ändå redovisar stora förluster. Enligt en analys i Affärsvärlden har Solörs rörelseresultat varit negativt de senaste åren, trots att kunderna betalar mer än någonsin. Förlusterna har ökat samtidigt som bolaget har lånat mer pengar för att finansiera sina uppköp. Analysen pekar på två huvudsakliga orsaker till denna utveckling: begränsade stordriftsfördelar och kraftigt stigande bränslekostnader. Vi ska titta närmare på båda faktorerna för att förstå varför högre priser inte automatiskt leder till bättre lönsamhet.
Begränsade stordriftsfördelar
Stordriftsfördelar innebär att ett företag kan sänka sina kostnader per enhet när det blir större. Inom fjärrvärme handlar det om att större nät kan sprida fasta kostnader – som underhåll av rör, personal och administrativa funktioner – över fler kunder. Ett genomsnittligt svenskt fjärrvärmenät betjänar omkring 37 600 invånare. Solörs nät ligger däremot i snitt kring 14 100 invånare, vilket är mindre än hälften av rikssnittet. De tio dyraste näten som bolaget driver har i genomsnitt bara omkring 10 000 invånare. Eftersom kundunderlaget är litet blir den fasta kostnaden per kund högre. Det gör det svårt för Solör att konkurrera på pris utan att höja avgifterna, och samtidigt begränsar det möjligheten att spara pengar genom effektivare drift.
Kraftigt stigande bränslekostnader
En annan viktig kostnadspost för fjärrvärmebolag är bränslet som används för att producera värme. Solör använder huvudsakligen biobränsle, till exempel flis och pellets från skogsindustrin. Enligt bolaget självt har priset på vissa insatsvaror nästan fördubblats mellan 2022 och 2024. Denna ökning beror på flera faktorer: högre efterfrågan på förnybar energi, begränsad tillgång på råvara och ökade transportkostnader. När bränslet blir dyrare måste bolaget antingen ta högre priser från kunderna eller acceptera lägre marginaler. Solör har valt den första vägen, vilket förklarar en del av de kraftiga prishöjningarna. Men eftersom bolagets nät är små och därmed mindre effektiva, räcker inte alltid de högre priserna till för att täcka de ökade bränslekostnaderna, vilket leder till fortsatta förluster.
Kritik från myndigheter
Solör har inte bara fått kritik från kunder och media utan också från tillsynsmyndigheter. Under 2023 och 2024 lämnades flera anmälningar in till Konkurrensverket där man misstänkte att bolaget missbrukade sin marknadsställning i vissa lokala monopol. Energimarknadsinspektionen har också riktat kritik mot Solörs prishöjningar och menat att de ibland verkar oproportionerliga i forhold till de faktiska kostnadsökningarna. Myndigheternas granskningar visar att det finns ett behov av större transparens kring hur priserna sätts och vilka kostnader som faktiskt ligger bakom dem. För konsumenter innebär detta att det kan vara svårt att avgöra om en prisökning är berättigad eller om den bara används för att täcka dålig lönsamhet eller skuldsättning.
AP-fondernas roll
En intressant aspekt i Solörs historia är ägarstrukturen. Cirka 40 procent av bolaget ägs av Polhem Infra, en infrastruktursatsning som drivs av AP‑fonderna AP3 och AP4. När investeringen presenterades beskrev AP4 strategin – att köpa och driva små och medelstora fjärrvärmenät – som unik och lovande. Tanken var att dessa nät ofta är för små för att kunna drivas effektivt av de stora kommunala bolagen, och att privata aktörer kunde tillföra kapital och kompetens. Kritiker menar dock att strategin har gett motsatt effekt: istället för att sänka kostnaderna har priserna stigit kraftigt samtidigt som bolagets ekonomi har försämrats. För svenska pensionssparare innebär detta att en del av deras pensionskapital indirekt är exponerat för ett bolag som redovisar förluster och som kritiseras för höga priser. Det väcker frågor om hur AP‑fonderna ska balansera avkastning mot samhällsansvar när de investerar i viktiga samhällstjänster som fjärrvärme.
Vad betyder detta för konsumenter?
För en vanlig villaägare eller bostads
