Inledning
Öresundskraft har fått klartecken från Helsingborgs kommunfullmäktige att gå vidare med sina planer på koldioxidinfångning, så kallad CCS (Carbon Capture and Storage), vid kraftvärmeverket Filbornaverket. Beslutet innebär att bolaget kan fortsätta utveckla ett projekt som ska fånga in ungefär 200 000 ton koldioxid varje år och lagra den på ett säkert sätt. Målet är att anläggningen ska vara i drift 2029. I den här artikeln förklarar vi vad CCS är, hur det fungerar på Filbornaverket, varför det är viktigt för klimatet och vilka utmaningar som finns.
Vad är CCS?
CCS står för Carbon Capture and Storage, vilket på svenska betyder koldioxidinfångning och lagring. Processen består av tre huvudsakliga steg:
- Infångning – koldioxid som bildas när bränslen bränns eller avfall förbränns separeras från rökgaserna innan de släpps ut i luften.
- Transport – den infångade koldioxiden komprimeras och flyttas, ofta i rörledningar, till en plats där den kan lagras.
- Lagring – koldioxiden pumpas ner i djupa bergformationer, till exempel uttjänta olje- eller gasfält eller salta vattenberg, där den förblir låst under lång tid, ibland i tusentals år.
Syftet är att minska mängden koldioxid som når atmosfären och därmed bromsa den globala uppvärmningen.
Filbornaverket och fjärrvärme
Filbornaverket är ett kraftvärmeverk som producerar både elektricitet och fjärrvärme till Helsingborg med omnejd. Verket bränner främst restavfall som inte kan återvinnas materialmässigt eller deponeras. Genom att förbränna detta avfall får man energi, men processen släpper också ut koldioxid.
Öresundskraft vill nu lägga till en CCS‑anläggning vid verket så att koldioxiden som bildas vid förbränningen fångas upp innan den lämnar skorstenen. På så sätt kan fjärrvärmeproduktionen fortsätta, men med mycket lägre utsläpp.
Hur mycket koldioxid kan fångas in?
Enligt bolagets beräkningar ska den nya CCS‑anläggningen kunna ta hand om cirka 200 000 ton koldioxid per år. För att sätta det i perspektiv: en vanlig person i Sverige släpper ut ungefär 4–5 ton koldioxid per år genom sin livsstil (transporter, mat, bostad osv.). 200 000 ton motsvarar därmed utsläppen från ungefär 40 000–50 000 personer. Det är en betydande mängd som skulle kunna bidra till att Helsingborg når sina klimatmål.
Tekniken bakom infångningen
På Filbornaverket planerar Öresundskraft att använda en så kallad aminbaserad infångningsmetod. Kort förklarat: rökgaserna från förbränningen leds genom en vätska som innehåller aminer (en typ av kemisk förening). Aminerna binder sig till koldioxidmolekylerna och släpper ifrån sig resten av gaserna. När vätskan är mättad med koldioxid värms den upp, vilket gör att koldioxiden frigörs igen och kan samlas in, medan aminen kan återanvändas.
Den här metoden är väl beprövad inom industrin, till exempel vid naturgasbehandling och vissa kraftverk, men den kräver energi för att värma upp vätskan och för att komprimera koldioxiden för transport. Öresundskraft räknar med att en del av den energi som behövs kan tas från överskottsvärme som redan finns i verket, vilket gör processen mer effektiv.
Transport och lagring
Efter att koldioxiden har fångats in komprimeras den till ett tätare tillstånd och flyttas via rörledningar till en lagringsplats. Öresundskraft undersöker flera alternativ för lagring, bland annat:
- Uttjänta olje- och gasfält i Nordsjön, där bergformationerna redan är kända för att hålla gaser tät.
- Salta vattenberg (så kallade aquiferer) som ligger flera kilometer under havsbotten.
Innan lagringen kan börja måste man göra noggranna geologiska undersökningar för att säkerställa att koldioxiden inte kommer att läcka ut över tid. Övervakningssystem kommer att installeras för att kontinuerligt kontrollera tryck och eventuella läckor.
Varför är CCS viktigt för klimatet?
Den största fördelen med CCS är att den gör det möjligt att fortsätta använda vissa energikällor – som avfallsförbränning – utan att släppa ut lika mycket koldioxid. På så sätt kan samhället behålla en stabil energiförsörjning samtidigt som utsläppen minskar.
För Filbornaverket innebär det att fjärrvärmen kan fortsätta leverera värme till hus och byggnader, men med ett mycket mindre klimatavtryck. Dessutom nämner Stefan Håkansson, talesperson för Öresundskraft, att tekniken även kan ge negativa utsläpp om man kombinerar CCS med förbränning av biomassa (t.ex. träflis) som tidigare har tagit upp koldioxid från atmosfären under sin tillväxt. På så sätt kan man faktiskt ta bort mer koldioxid än man släpper ut.
Koppling till EU:s klimatkrav
Europeiska unionen har satt upp strikta mål för att minska växthusgasutsläppen. En del av strategin är att stödja utvecklingen av CCS‑teknik eftersom den ses som ett viktigt verktyg för att nå nettonollutsläpp senast 2050. Genom att få klartecken från Helsingborgs kommunfullmäktige visar Öresundskraft att man ligger i framkant när det gäller att omvandla dessa EU‑mål till konkreta lokala projekt.
Utmaningar och risker
Trots fördelarna finns det också utmaningar som måste hanteras:
- Energiförbrukning – Infångningsprocessen kräver energi, vilket kan minska den totala effektiviteten i verket om inte överskottsvärme utnyttjas väl.
- Kostnader – Att bygga en CCS‑anläggning, lägga rörledningar och säkra lagringsplatser är dyra investeringar. Offentliga stöd och eventuella koldioxidpriser kan behövas för att göra projektet lönsamt.
- Allmän acceptans – Vissa människor är oroade för att lagra koldioxid under jord kan läcka eller orsaka markförändringar. Öppen kommunikation och tydlig
