Varför stiger elpriserna?
Elpriserna har gått upp kraftigt den senaste veckan i hela Sverige. Systempriset, som är ett genomsnitt för hela landet, steg med hela 82 procent jämfört med föregående vecka och låg i genomsnitt på 100,7 euro per megawattimme (EUR/MWh). Det är en tydlig signal om att något har förändrats på energimarknaden. För att förstå vad som ligger bakom ökningen måste vi titta på flera olika faktorer: väder, tillgång på olika kraftslag, bränslepriser och hur mycket el som faktiskt förbrukas. När något av dessa element förändras kan priset svänga kraftigt, särskilt när efterfrågan är hög och tillgången begränsad.
Vad betyder siffrorna?
För att göra det lättare att ta in informationen kan vi bryta ner de viktigaste siffrorna. Systemprisets ökning på 82 procent innebär att priset nästan fördubblades på bara sju dagar. Veckomedel på 100,7 EUR/MWh kan jämföras med tidigare veckor då priset ofta låg kring 55‑60 EUR/MWh. Spotpriset, som är priset för el som köps och säljs direkt på marknaden för leverans samma dag, visar ännu större variationer mellan elområdena. I SE1 steg spotpriset med 276 procent och låg på 68,2 EUR/MWh i medelvärde. SE2 följde nära efter med en ökning på 263 procent och ett medelvärde på 69,5 EUR/MWh. SE3 hade en ökning på 91 procent och ett medelvärde på 87,5 EUR/MWh, medan SE4 ökade med 100 procent och nådde 103,6 EUR/MWh. Dessa skillnader visar att elpriserna inte är lika över hela landet utan beror på lokala förhållanden.
Elområdena SE1‑SE4
Sverige är uppdelat i fyra elområden, SE1 till SE4, för att bättre kunna hantera överföringsbegränsningar i nätet. SE1 omfattar de norra delarna av landet, inklusive Norrbotten och Västerbotten. Här är vindkraften ofta stark, men när vindproduktionen sjunker kan priset stiga kraftigt eftersom det finns mindre alternativ för att täcka efterfrågan. SE2 täcker mellersta Norrland och delar av Svealand, där både kärnkraft och vattenkraft spelar stor roll. SE3 omfattar Stockholm‑regionen och delar av östra Svealand, där efterfrågan är hög på grund av tät befolkning och industri. SE4 är södra Sverige, inklusive Skåne och Västra Götaland, där både kärnkraft och importerad el från kontinenten påverkar priset. När vi ser att spotpriset stiger mest i SE1 och SE2 beror det ofta på att vindkraften har minskat samtidigt som kärnkraftens tillgänglighet är lägre än normalt.
Bränsleprisernas roll
Elpriset påverkas också av priset på de bränslen som används för att producera el. Under den aktuella veckan ökade terminspriserna på kol med 4,0 procent och låg på 112,3 USD per ton. Kol är fortfarande en viktig energikälla i flera europeiska länder, och när kolpriset går upp kan det göra elproduktionen dyrare, särskilt i länder som fortfarande använder mycket kolkraft. Oljepriset däremot minskade med 6,5 procent och låg på 105,4 USD per fat. Eftersom olja används mindre för elproduktion i Sverige har detta mindre direkt effekt på våra elpriser, men det kan påverka andra sektorer som transport och uppvärmning. Gaspriset sjönk med 0,9 procent och låg på 44,7 EUR/MWh. Naturgas är en viktig bränslekälla för många kraftverk i Europa, och ett fallande gaspris kan trycka ner elpriserna i de länder som är starkt beroende av gas. I Sverige är andelen gaskraft relativt liten, så effekten är begränsad, men prisutvecklingen på kontinenten kan ändå påverka importpriser.
Väder och temperatur
Vädret har en stor inverkan på både elproduktion och elförbrukning. Den gångna veckan låg medeltemperaturen i Sverige på 9,4 grader Celsius, vilket är kallare än det normala värdet på 10,2 grader. När det är kallare behöver vi mer energi för uppvärmning av bostäder och lokaler, vilket ökar efterfrågan på el. Samtidigt påverkar kalla temperaturer ofta vindkraften negativt, eftersom kall luft kan vara mer stabil och ge mindre vind. I detta fall låg den tillgängliga kärnkraften i Sverige på i genomsnitt bara 49 procent av maxkapaciteten, medan i Norden låg den på 59 procent. En lägre tillgänglighet hos kärnkraften innebär att mindre basal elproduktion står till buds, vilket tvingar marknaden att förlita sig mer på dyrare eller mindre tillgängliga källor som gasturbiner eller import.
Vindkraftens variation
Vindkraft är en av Sveriges viktigaste förnybara energikällor, men dess produktion kan variera kraftigt från vecka till vecka. Jämfört med föregående vecka minskade vindkraftsproduktionen i Sverige med 22 procent, medan den i hela Norden sjönk med 18 procent. Denna nedgång innebär att mindre el produceras från vindkraftverk, vilket måste kompenseras på andra sätt. När vindkraften minskar och samtidigt kärnkraften är mindre tillgänglig, ökar trycket på andra produktionssätt, vilket kan driva upp spotpriset, särskilt i elområden där vindkraften normalt sett står för en stor del av produktionen, som SE1 och SE2.
Vad kan vi göra?
Även om enskilda personer inte kan styra världens energipriser direkt, finns det flera saker som tonåringar kan tänka på för att både spara pengar och minska sin klimatpåverkan. För det första kan man bli mer medveten om sin egen elanvändning: släcka lampor när man lämnar ett rum, dra ur laddare som inte används, och välja energisnåla apparater när det är möjligt. För det andra kan man diskutera med familjen om att sänka inomhus temperaturen någon grad under vintern – varje grad minskar uppvärmningsbehovet med ungefär fem procent. För det tredje kan man övervä
