Inledning
Finland upplever just nu en tydlig förändring i hur landet producerar el. Solkraft växer snabbt och för första gången väntas mer ny solenergi än vindkraft tas i drift under ett och samma år. Samtidigt minskar investeringarna i vindkraft kraftigt, främst på grund av låga elpriser som gör det svårt att få lönsamhet i nya projekt. Den här artikeln förklarar vad som händer, varför solkraften får ett uppsving och vad framtiden kan tänkas bära med sig – allt på ett sätt som är lätt att förstå för tonåringar.
Snabb expansion av solparker
Under de senaste åren har Finland gått från nästan ingen solkraft alls till att bygga hundratals megawatt varje år. Enligt branschorganisationen Suomen uusiutuvat planeras det i år ungefär 500 megawatt ny solkraft, vilket är en rekordnivå för landet. För att sätta det i perspektiv motsvarar 500 megawatt ungefär samma effekt som ett medelstort kolkraftverk, men utan utsläpp av koldioxid.
En av de största solparkerna som just nu byggs ligger i Urjala i Birkaland. Området täcker cirka 15 hektar och kommer att rymma omkring 15 000 solpaneler. När parken är färdig beräknas den producera ungefär 10 000 megawattimmar el per år. Det räcker för att försörja ungefär 500 småhus som värms med el, eller motsvarande elförbrukning hos flera tusen lägenheter.
Arbetsledaren Sampsa Laitinen från byggföretaget Adde Oy berättar att arbetet började med att slå ner stålpålar i marken redan i januari. Målet är att den fysiska byggnationen ska vara klar till midsommar, vilket visar hur snabbt sådana projekt kan gå från idé till färdig anläggning när förutsättningarna är rätt.
Den snabba takten är en stor förändring jämfört med bara några år sedan. År 2020 byggdes praktiskt taget ingen ny solkraft i Finland alls. Sedan dess har både teknikpriserna fallit och intresset från investerare ökat, vilket har lett till en explosionsartad tillväxt på bara några år.
Låga elpriser bromsar vindkraft
Medan solkraften växer går vindkraften i motsatt riktning. Enligt samma källa väntas vindkraftsutbyggnaden i år landa på omkring 180 megawatt – en bråkdel av de nivåer som sågs under rekordåren då flera gigawatt byggdes per år.
Orsaken till nedgången är framför allt de låga elpriserna som råder på den nordiska elbörsen, särskilt under blåsiga vintermånader då vindkraften producerar mycket el. När produktionen är hög och efterfrågan relativt låg pressas priserna neråt, vilket gör att intäkterna från såld el blir små.
Anni Mikkonen, vd för Suomen uusiutuvat, förklarar att det just nu är svårt att motivera nya vindkraftsinvesteringar endast baserat på dagens marknadspris. För att ett projekt ska vara lönsamt behövs ofta långsiktiga elavtal med stora industrikunder, till exempel fabriker som behöver en stabil och förutsägbar elförsörjning under många år.
Flera stora industrisatsningar som skulle kunna skapa den efterfrågan – som vätgasprojekt och nya datacenter – har ännu inte nått byggfasen. Utan dessa kunder finns det inte tillräcklig efterfrågan på ny elproduktion för att vindkraften ska kunna växa i samma takt som tidigare.
Solkraft gynnas av marknadsförhållanden
Solkraften påverkas inte lika starkt av de låga vinterpriserna eftersom dess produktion främst sker under vår och sommar. Under dessa månader är vinden ofta svagare, vilket innebär att vindkraften producerar mindre el och därmed kan elpriserna vara högre. Solpanelerna arbetar då när efterfrågan på el är relativt stabil och priserna bättre passar deras produktionsmönster.
Anni Mikkonen poängterar att vindkraft och solkraft kompletterar varandra i tid: ”På vintern blåser det mer, medan solen ger mer produktion under sommaren.” Denna säsongsskillnad gör att de två energikällorna kan balansera varandra i elsystemet och minska behovet av dyra toppkraftverk som körs bara några timmar per år.
En annan fördel för solkraften är att dess andel av den totala elproduktionen fortfarande är relativt liten. Eftersom solen ännu inte står för en stor del av Finlands elbehov, påverkar den inte marknadspriserna i samma utsträckning som vindkraften kan göra när den blir dominerande. Detta innebär att solkraften kan fortsätta växa utan att själv pressa ner priserna till nivåer som gör nya projekt olönsamma.
Osäkra framtidsutsikter
Trots den starka tillväxten finns det flera osäkerhetsfaktorer som kan påverka både sol- och vindkraftens framtida utveckling. Tillståndsprocesser kan vara långa och komplicerade, särskilt för stora markanvändande projekt som solparker eller vindkraftverk som kräver nya vägar och nätanslutningar. Politiska beslut om subventioner, skatter eller klimatmål kan också svänga snabbt och påverka lönsamheten.
Energibolaget Suomen Aurinkovoima har till exempel meddelat att de planerar att bygga upp till 500 megawatt solkraft under de kommande fem åren, inklusive så kallade hybridparker där solpanelerna kombineras med batterilagring. Batterierna kan lagra överskottsel från soliga dagar och släppa ut den när efterfrågan är hög eller solen inte skiner, vilket gör produktionen mer flexibel och mindre beroende av vädret.
Vindkraftsbranschen tror att utbyggnaden kan återhämta sig något de närmaste åren, men de flesta bedömare tror att den inte kommer att nå de rekordnivåer som sågs före 2020. Anledningen är samma kombination av låga elpriser och väntan på stora industriella elkunder som ännu inte har kommit igång.
Enligt nätoperatören Fingrid kan vindkraft på lång sikt fortfarande bli den största enskilda elproduktionsformen i Finland, tack vare landets goda vindförhållanden längs kusten och på öarna. Samtidigt förutspår de att solkraftens andel av den totala elproduktionen kan öka till omkring sex procent fram till 2035. Det kanske låter lågt, men med tanke på att solkraften praktiskt taget var obefintlig för bara några år sedan är det en betydande ökning
