USA:s tullpolitik slår hårt mot Danmark
USA har valt att pausa nya planerade tullhöjningar mot flera europeiska länder, däribland Danmark. Trots det har de faktiska tullintäkterna på danska varor exploderat under 2025. Nya siffror från näringslivsorganisationen Dansk Erhverv visar att USA under årets första tio månader har tagit in mer tull på import från Danmark än under de föregående nio åren tillsammans.
Bakgrunden är de kraftigt höjda tullsatser som infördes av den amerikanska administrationen under 2024 och som fått full effekt under 2025. Enligt Dansk Erhvervs analys, baserad på statistik från United States International Trade Commission, har USA under de första tio månaderna av 2025 tagit in totalt 515 miljoner dollar i tull på varor från Danmark. Det motsvarar cirka 3,3 miljarder danska kronor.
Som jämförelse uppgick tullintäkterna på danska varor under hela 2024 till 56 miljoner dollar. Under perioden 2016 till 2024 var den sammanlagda tullsumman 512 miljoner dollar. Det innebär att 2025 på mindre än ett år överträffar nästan ett decennium av tidigare tullnivåer.
Tullpaus – men effekterna kvarstår
USA:s president Donald Trump meddelade nyligen att planerade ytterligare tullhöjningar mot bland annat Danmark dras tillbaka. Beskedet kom efter en politisk överenskommelse kopplad till samarbetet om Grönland och Arktis, som enligt Vita huset ska stärka relationerna inom Nato och minska spänningarna mellan parterna.
Trots detta är det redan införda tullsystemet tillräckligt för att skapa betydande merkostnader för dansk export. Enligt Kristian Skriver, seniorekonom på Dansk Erhverv, har de amerikanska importörerna i genomsnitt fått betala 12,5 procent mer för varorna, och en så betydande fördyring slår direkt mot danska företags konkurrenskraft.
Samtidigt väntas den amerikanska högsta domstolen inom kort pröva om presidenten haft rättsligt stöd för alla införda tullar. Utfallet kan få betydelse för om delar av tullarna kan ifrågasättas juridiskt.
Begränsad del av exporten – men stor effekt
Det är inte hela Danmarks export till USA som omfattas av de höjda tullarna. Enligt Dansk Erhverv gäller tullarna endast varor som fysiskt passerar den amerikanska gränsen. Tjänster och varor som produceras lokalt i USA påverkas inte.
Under perioden januari till november 2025 uppgick värdet av varor som exporterades direkt från Danmark till USA till 54 miljarder danska kronor. Det motsvarar knappt 16 procent av Danmarks totala export till USA.
Trots de kraftigt ökade tullkostnaderna visar siffrorna också att amerikanska importörer fortsatt köper stora volymer danska varor. Det kan enligt Dansk Erhverv delvis förklaras av att många danska företag under flera år har investerat i lokal produktion i USA, vilket mildrar effekterna av tullarna.
Del av större handelskonflikt
Utvecklingen är en del av den bredare handelskonflikt mellan USA och EU som trappats upp under de senaste åren. Förutom tullar på enskilda länder har USA infört generella handelshinder mot europeiska varor, samtidigt som EU förberett eller infört motåtgärder.
För dansk industri innebär situationen ökad osäkerhet, högre kostnader och svårare planeringsförutsättningar. Exportberoende företag riskerar att få se sina marginaler pressas, samtidigt som konkurrensen från leverantörer från länder med lägre tullar ökar.
I denna osäkra situation är det viktigt för danska företag att vara proaktiva och hitta strategier för att hantera de ökade tullkostnaderna. Det kan innebära att investera i lokal produktion i USA, söka alternativa marknader eller förhandla med amerikanska importörer om priser och villkor.
Samtidigt är det också viktigt för den danska regeringen att fortsätta att arbeta för att minska handelshindren och främja frihandel. Det kan innebära att förhandla med USA om att sänka eller avskaffa tullarna, eller att söka stöd från EU för att motverka de negativa effekterna av handelskonflikten.
I slutändan är det viktigt att komma ihåg att handel är en viktig del av den globala ekonomin, och att frihandel kan skapa vinster för alla parter involverade. Genom att arbeta tillsammans för att minska handelshindren och främja frihandel kan vi skapa en mer stabil och prospererande ekonomi för alla.
