Ett gigantiskt projekt i Fittja: Så lyckades man renovera hundratals hem utan att flytta ut folk
Ett decennium av renovering är äntligen klar
Har du någonsin tänkt på hur det skulle vara om ditt hem skulle renoveras totalt? Vi snackar inte om att någon kommer över och målar om väggarna eller byter ett handtag. Vi snackar om att hela vattenledningar, avlopp och allt som finns bakom väggarna ska bytas ut. För de boende i Fittja har detta inte bara varit en tanke, utan en verklighet som pågått i nästan tio år.
Nu är det äntligen klart. Botkyrkabygget, som äger många av husen i området, har precis avslutat ett av sina största projekt någonsin. Det handlar om en massiv stambyte-kampanj i Fittja som har sträckt sig över sju olika etapper. När man pratar om "stambyte" så menar man att man byter ut de rör som transporterar vatten och avlopp genom hela huset. Det är ett extremt komplicerat jobb som kräver att man river upp väggar och golv, men det är helt nödvändigt för att husen ska hålla i många år till.
Totalt har 1 389 lägenheter i hela 34 olika hus genomgått denna förvandling. Det är en enorm siffra. Om man tänker sig att varje lägenhet har ungefär tre personer, så handlar det om tusentals människor vars vardag har påverkats av detta projekt under lång tid. Men trots att arbetet har pågått i nästan ett decennium, kan vi nu konstatera att projektet är färdigställt och att den sista besiktningen är gjord.
Att bo kvar medan allt rivs och byggs om
Det som gör det här projektet extra speciellt – och faktiskt ganska svårt – är hur man har valt att göra det. Vanligtvis, när man renoverar stora hyreshus, så väljer man ofta att flytta ut alla boende till tillfälliga bostäder. Det är enklare för byggarbetarna eftersom de kan riva och byta ut allt utan att behöva ta hänsyn till att folk äter middag, sover eller pluggar precis bredvid. Men i Fittja har man valt en helt annan väg.
Byggbolaget NCC, som har haft ansvaret för hela projektet, har genomfört arbetet med hyresgästerna kvar i sina hem. Det betyder att de boende har behövt leva mitt i en byggarbetsplats. Tänk dig att vakna upp till ljudet av borrande i väggen, att behöva flytta runt dina möbler för att rören ska kunna bytas, och att ha byggarbetare som kommer och går i din hall. Det kräver ett enormt tålamod av alla som bor där.
För att det här ska fungera krävs det mer än bara hammare och spik. Det krävs en extremt noggrann planering av logistik och kommunikation. Logistik handlar om att få alla material, som nya rör och kakel, att levereras på exakt rätt tid utan att stänga av alla trappuppgångar samtidigt. Kommunikation handlar om att informera de boende i god tid om vad som ska hända. "På tisdag kommer vi att stänga av vattnet mellan kl. 08 och 12", eller "På onsdag kommer det vara extra mycket damm i korridoren". Utan denna information skulle kaos uppstå direkt.
Från höghus till låghus: En mix av utmaningar
Projektet i Fittja har inte varit enhetligt. Det har inte varit som att göra exakt samma sak i varje hus. Istället har man behövt hantera en stor variation av byggnader. Totalt omfattar projektet 16 höghus och 18 låghus. Det här är två helt olika världar när det kommer till byggteknik.
Höghusen är ofta mer komplicerade att jobba i. När man arbetar i ett höghus påverkar ett fel i en lägenhet ofta många andra våningar ovanför eller under. Allt hänger ihop i ett vertikalt system. Att få logistiken att fungera i ett höghus innebär också att man måste ta hänsyn till hissar, trånga trapphus och att man inte kan ha för många arbetare på samma våning samtidigt utan att det blir helt stopp.
Låghusen har sina egna utmaningar, även om de kan verka enklare. Här är strukturen ofta annorlunda, och arbetet måste anpassas efter hur husen faktiskt är uppbyggda. Att behöva hantera 34 olika hus som alla kan ha sina egna små egenheter betyder att ingen dag har varit den andra lik. Det har krävt att NCC har varit extremt flexibla och snabba på att lösa problem som dyker upp när man väl börjar riva i en vägg.
Lärdomar längs vägen: Smartare och billigare
Något av det mest intressanta med det här projektet är hur man har använt erfarenheterna från de tidigare etapperna för att göra de senare bättre. Man har inte bara kört på i samma takt utan att tänka, utan man har jobbat med något som kallas för "kontinuerlig förbättring".
Det betyder att efter varje färdigställd etapp har man suttit ner och analyserat: "Vad gick bra? Vad gick dåligt? Hur kan vi göra det snabbare nästa gång?". Genom att justera arbetssättet mellan de olika etapperna har man sett en tydlig trend. Entreprenören (alltså de som gör själva jobbet) uppger att kostnaden per lägenhet successivt har minskat. Det är alltid bra för de som betalar för bygget, men det är också ett tecken på att man har blivit proffsigare på uppgiften.
Samtidigt har produktionsflödet blivit mer effektivt. Det betyder att man har fått mer gjort per arbetad timme. Det är som att öva på ett dataspel; i början kanske man gör många fel och det tar lång tid, men efter ett tag har man hittat de mest effektiva vägarna och kan klara av banan mycket snabbare. Genom att ha boende kvar i husen har man tvingats vara ännu mer effektiv, eftersom man inte kan låta byggprocessen dra ut på tiden i onödan – det skulle vara en mardröm för de som bor där.
Slutbesiktningen: Ett projekt som nått mållinjen
Nu är det äntligen dags för den sista delen. Slutbesiktningen har genomförts enligt tidplanen. En slutbesiktning är som ett stort prov där man kontrollerar att allt faktiskt har gjorts rätt. Man kollar att rören är täta, att inga väggar är snea och att allt fungerar precis som det ska. Det är här man ser om de tio åren av slit faktiskt har lett till ett resultat som håller för framtiden.
Att projektet har följt tidplanen är en stor bedrift. När man jobbar i sju olika etapper över tio år är det väldigt lätt att hamna efter, särskilt när man har så många rörliga delar som boende, materialleveranser och olika typer av byggnader. Men tack vare den noggranna planeringen har man lyckats hålla tempot.
För de boende i Fittja betyder detta att en lång period av störningar och renoveringar nu är över. De kan nu njuta av sina hem, som nu är uppdaterade med moderna system som kommer att fungera i många decennier framöver. Det är en stor lättnad efter ett decennium av förändring.
Varför är det här viktigt för framtiden?
Man kanske kan undra: "Varför lägger man så mycket energi på att göra det här så snyggt och effektivt?". Svaret är enkelt: Hållbarhet. Genom att renovera istället för att riva och bygga nytt sparar man enorma mängder resurser. Att bygga nytt kräver massor av nya material, energi och transporter. Att istället ta hand om det man redan har och uppgradera det till modern standard är det smartaste sättet att bygga städer på i framtiden.
Det här projektet i Fittja har blivit ett bevis på att det går att genomföra gigantiska renoveringar utan att behöva flytta ut folk, så länge man har en plan, bra kommunikation och en vilja att lära sig av sina misstag. Det är en läxa som både byggbolag och stadsplanerare kan ta med sig till nästa stora projekt.
Nu är husen i Fittja redo för nästa generation boende, med säkra rör, stabila väggar och en historia om ett projekt som förändrade deras vardag under tio långa år.
