Modernisering av kärnkraftverket i Lovisa: Så säkrar Fortum Finlands elförsörjning fram till 2050
Har du tänkt på var elen egentligen kommer ifrån när du laddar mobilen eller spelar datorspel? I Finland är en av de viktigaste källorna till den här elen kärnkraftverket i Lovisa. Men för att ett kraftverk ska kunna fortsätta leverera ström utan avbrott i många år till, räcker det inte med att bara låta maskinerna rulla på som vanligt. Det krävs stora förändringar, ny teknik och massor av pengar. Det finländska energibolaget Fortum har nu dragit igång ett gigantiskt projekt för att uppgradera hela anläggningen. Målet är dubbelt: man vill få ut mer el ur systemet och se till att reaktorerna kan köras säkert och pålitligt ända fram till år 2050.
Det här är inte ett litet projekt som man fixar över en helg. Det är en omfattande modernisering som sträcker sig fram till år 2028. För att inte stänga ner hela kraftverket och lämna hela Finland i mörker, genomförs arbetet stegvis. Man använder de schemalagda pauserna, så kallade revisionsavställningar, för att smyga in de nya installationerna. Genom att göra så här kan man minimera påverkan på elproduktionen och samtidigt lära sig av de erfarenheter man får under de första stegen.
Åtta lågtrycksturbiner byggs om
För att förstå vad man faktiskt gör med kraftverket måste man förstå hur en kärnkraftreaktor fungerar. I korta drag handlar det om att värme skapar ånga, och ångan driver turbiner. Turbinerna fungerar ungefär som en avancerad vindsnurra, fast istället för vind är det het ånga som trycker på bladen och får dem att rotera i en enorm fart. Denna rörelse driver sedan generatorer, som i sin tur skapar den elektricitet vi använder i våra hem.
Den största delen av hela moderniseringsprogrammet handlar om just dessa turbiner. Man ska byta ut hela turbinhusen och de inre delarna på åtta stycken lågtrycksturbiner. Varför är detta så viktigt? Jo, genom att byta till modernare och mer effektiva delar kan man minska mängden energi som går förlorad under processen. Det är lite som att uppgradera en gammal bilmotor till en nyare, mer bränslesnål modell. Man får helt enkelt ut mer kraft ur samma mängd värme.
Det smarta med det här är att man inte behöver höja effekten i själva kärnreaktorerna. Reaktorerna i Lovisa är av en sovjetisk konstruktion som kallas för VVER-440 (tryckvattenreaktorer). Genom att istället fokusera på att göra "turbinparken" mer effektiv, kan man höja den totala elproduktionen utan att behöva pressa själva kärnreaktorerna hårdare. Det är ett säkrare och smartare sätt att få ut mer energi på. Det är det tjeckiska företaget Doosan Škoda Power som har fått uppdraget att fixa de här turbinerna.
Finsk automation ersätter åldrande styrsystem
Utöver de stora mekaniska delarna som turbinerna, behöver kraftverket också ett "hjärna" – ett kontrollsystem. Det är här automationen kommer in. Ett kärnkraftverk är en extremt komplex miljö där allt måste ske i exakt rätt ögonblick. Turbinernas skydds- och styrsystem samt alla de små mekaniska delarna som styr dem (ställdon) ska bytas ut helt. Det är det finländska teknikföretaget Valmet som står för detta nya, högteknologiska system.
Det här nya systemet har en livsviktig uppgift: att övervaka och reglera allt som händer. Om något avviker från det normala, till exempel om en temperatur stiger för snabbt eller om en turbin börjar bete sig märkligt, måste systemet kunna reagera på bråkdelen av en sekund. Det måste kunna stänga av utrustningen för att skydda både maskinerna och personalen.
Varför byter man ut något som kanske fungerar än så länge? Svaret är att tekniken börjar bli gammal. När komponenter närmar sig slutet av sin livslängd blir det svårare och dyrare att hitta reservdelar. Dessutom har det geopolitiska läget i världen förändrats. Osäkerheten har ökat kring att kunna få teknisk support eller reservdelar från vissa ursprungliga leverantörer. Genom att installera ett modernt, finskt automationssystem minskar Fortum beroendet av utländsk hjälp och säkerställer att kraftverket kan skötas på ett säkert sätt även i framtiden.
Nya pumpar säkrar kylningen
En annan kritisk del av kraftverket är kylsystemet. För att turbinerna ska kunna fungera effektivt måste den ånga som har passerat genom dem kylas ner och förvandlas tillbaka till vatten. Detta sker i så kallade kondensorer, och för att det ska gå måste man cirkulera stora mängder havsvatten genom systemet.
Här kommer de stora havsvattenpumparna in i bilden. Varje reaktorblock har fyra sådana pumpar, vilket betyder att totalt åtta pumpar och deras motorer ska moderniseras. Om dessa pumpar inte fungerar som de ska, kan de inte kyla ner ångan ordentligt. Om kondensorerna inte kan leda bort värmen sjunker effektiviteten i hela kraftverket, och det blir en enorm belastning på resten av systemet.
Dessa pumpar och motorer är också på väg mot slutet av sin tekniska livslängd. För att säkra denna livsviktig funktion har man anlitat den österrikiska industrikoncernen Andritz. Genom att byta ut dem nu, ser man till att kylningen är stabil och pålitlig under hela den kommande perioden fram till 2050.
Effekten: Mer el till Finland
Vad blir egentligen resultatet av alla dessa miljarder och år av arbete? Det handlar om siffror som faktiskt gör skillnad för samhället. När moderniseringen är klar förväntas kraftverkets effekt öka från dagens 1 014 megawatt till omkring 1 052 megawatt. Det låter kanske inte som en jättestor skillnad, men 38 megawatt extra är en betydande mängd energi.
För att göra det lättare att förstå hur mycket el det faktiskt rör sig om: Fortum räknar med att den totala elproduktionen under den nya perioden kommer att öka med cirka 7 terawattimmar. Det motsvarar ungefär ett års elförbrukning för mer än 350 000 finländska småhus. Det är en enorm mängd energi som kan användas till allt från elbilsladdning till att värma upp städer.
Hela investeringen är enorm. Under 2025 investerar Fortum cirka 70 miljoner euro i renoveringen. Men det är bara början. Man uppskattar att de totala kostnaderna för att hålla igång och förlänga livet på kraftverket fram till 2050 kommer att landa på omkring 1 miljard euro.
Detta är ett exempel på hur modern teknik kan ge nytt liv åt äldre anläggningar. Istället för att bygga helt nya kraftverk, kan man genom smarta investeringar i effektivitet och automation få ut mycket mer energi ur det man redan har. För Finland betyder detta en stabil och fossilfri elproduktion som kommer att vara viktig för landets framtid, långt in i 2050-talet.
Fakta: Kärnkraftverket i Lovisa
- Reaktortyper: Två tryckvattenreaktorer av typen VVER-440.
- Historia: Reaktor 1 togs i bruk 1977 och reaktor 2 1981.
- Nuvarande effekt: 1 014 megawatt.
- Måleffekt efter modernisering: Cirka 1 052 megawatt.
- Drifttillstånd: Förlängt fram till slutet av 2050.
- Betydelse: Producerar mer än 10 procent av Finlands totala elektricitet.
- Investeringar: Beräknade livstidsinvesteringar fram till 2050 är cirka 1 miljard euro.
