Tyskland ställer om: En enorm satsning på grön el som skapar både hopp och oro
Tänk dig att du har byggt en jättestor och cool sandslott på stranden. Du har lagt ner massor av tid och pengar på den, men precis när du är klar börjar vågorna skölja över den. Du har byggt den på fel ställe, och nu måste du antingen flytta hela slottet eller acceptera att en del av det försvinner.
Precis så känns det för Tyskland just nu, fast med el istället för sandslottar. Landet genomgår just nu sin största förändring av hur man stöttar förnybar energi på flera år. Det är ett enormt projekt som handlar om att rädda klimatet, men det är också en rejäl ekonomisk och teknisk utmaning. Regeringen vill nå sina klimatmål, men de har insett att de inte bara kan bygga hur mycket vind- och solkraft som helst – de måste också se till att elen faktiskt kan användas där den behövs.
Ett paradigmskifte: Från mängd till nytta
Det som förr var en enkel plan – att ge pengar till alla som installerar vindkraftverk eller solceller – håller på att ändras helt. Den tyska regeringen har nyligen godkänt en stor reform av den lag som styr förnybar energi (den så kallade EEG-lagen).
Ekonomi- och energiminister Katherina Reiche kallar detta för ett "paradigmskifte". Det är ett fint ord som betyder att man ändrar hela sättet man tänker på. Tidigare har målet främst varit att få så många megawatt vind- och solkraft som möjligt installerat. Men nu säger regeringen: "Det räcker inte att bara producera el, den måste också vara användbar för elnätet och marknaden."
Problemet är att elen inte är som vatten som man kan lagra i en vanlig hink hur som helst. Elen måste produceras i samma stund som den används, annars kan nätet gå sönder eller bli instabilt.
Solstödet fasas ut och nätet får större makt
En av de största förändringarna som kommer att märkas av vanliga människor är hur man stöttar solceller. Sedan början av 2000-talet har tyska hushåll kunnat få en fast summa pengar (en sorts garanti) för varje kilowattimme de skickar ut på elnätet. Det har gjort att massor av människor har installerat solceller på sina tak.
Men nu ska det stödet till mindre anläggningar fasas ut stegvis. Istället för att få en garanterad summa, ska små solcellstagare (under 25 kilowatt) börja sälja sin el direkt på elmarknaden. Det betyder att priset går upp och ner precis som på börsen. Om det är jättesoligt och alla producerar el samtidigt, blir priset lågt. Om det är mulet och lite vind, blir priset högt. Det här tvingar producenter att börja tänka: "När är det smartast för mig att sälja min el?"
För de riktigt stora projekten, som enorma solparker, inför man en annan modell som kallas "tvåsidiga differenskontrakt". Det fungerar som en försäkring: Om elpriset är jättelågt garanterar staten att investerarna får en viss summa så att de inte går i konkurs. Men om elpriset blir superhögt, då måste företagen betala tillbaka överskottet till staten. På så sätt delar staten och företagen på både vinsten och risken.
Samtidigt får elnätet mer makt. Om elnätet i ett visst område är så fullt att man inte kan ta emot mer el, kan nya vindkraftverk tvingas avstå från en del av sin ersättning. Man vill helt enkelt inte bygga mer kraft där nätet redan är "fullt".
Regeringen vill stoppa dyr produktion som inte kan användas
Varför gör man så här? Jo, för att det har uppstått ett stort problem i Tyskland. Det blåser massor i norr, där de stora vindkraftverken står. Men de flesta stora fabriker och städer ligger i söder. Elnätet mellan norr och söder är inte tillräckligt starkt än.
När det blåser mycket i norr blir elen så billig att den nästan är gratis, men nätet kan inte skicka den till söder. Då måste nätoperatörerna göra något som kallas "redispatch". Det innebär att man stänger av vindkraftverken i norr (trots att de fungerar!) och istället startar gaseldade kraftverk i söder för att täcka behovet. Detta kostar Tyskland omkring 3 miljarder euro varje år. Det är enorma summor som egentligen inte behövs om allt hade fungerat perfekt.
Regeringen vill få stopp på det här "producera och glöm"-beteendet. De vill att nya kraftverk ska byggas där elen faktiskt kan användas, eller där man kan lagra den (till exempel i stora batterier).
Men det finns en annan plan också. Tyskland vill köpa in 12 gigawatt ny "planerbar" kraft. Det betyder elproduktion som man kan styra med en knapp, som till exempel gaskraftverk. Tanken är att dessa ska kunna köras på vätgas i framtiden för att vara helt klimatneutrala. Det är som en försäkring: om solen inte skiner och vinden inte blåser, måste vi ha något annat som kan leverera el direkt.
Kritiker varnar för dyrare kapital och lägre utbyggnad
Men inte alla är glada över den här nya planen. Det har blivit en stor debatt mellan de som vill skydda industrin och de som vill skydda klimatet.
De stora industriorganisationerna tycker att reformen är bra. De vill ha stabila priser och ett fungerande elnät så att deras fabriker kan drivas utan avbrott. Men miljöorganisationer och branschorganisationer för förnybar energi är livrädda.
De säger: "Genom att göra det osäkert för investerare att få betalt, kommer ingen våga bygga nya vindkraftverk eller solparker." Om en bank ser att ett företag riskerar att förlora pengar för att elnätet är fullt, kommer banken inte vilja låna ut pengar. Om det blir svårare att få lån, blir det dyrare att bygga, och då kan Tyskland missa sitt mål om att 80 procent av elen ska vara förnybar år 2030.
Vissa varnar också för att man skapar ett nytt beroende av gas. Även om de nya kraftverken ska kunna köra på vätgas i framtiden, så krävs det gas idag. Miljöorganisationer som Deutsche Umwelthilfe menar att man riskerar att bromsa den lokala, gröna energin (som solceller på folks tak) till förmån för stora, dyra kraftverk.
Vad betyder det här för oss i Norden?
Man kanske tänker att det här bara rör Tyskland, men det stämmer inte. Vi i Norden är sammankopplade med Tyskland genom stora kablar under havet, som till exempel Baltic Cable som går mellan Sverige och Tyskland.
Det här betyder att det som händer i Tyskland påverkar vad vi betalar för elen här hemma. Om Tyskland får problem med sin elproduktion eller ändrar sina priser, så kan det skapa stora svängningar även i svenska elpriser. Om Tyskland bygger massor av vindkraft snabbt, kan det pressa ner priserna. Men om de får problem med att få fram el när det är vindstilla, kan det skapa dyra pristoppar som vi också märker av.
Tyskland är som Europas motor. Om motorn ändrar sättet den fungerar på, märks det i hela maskineriet.
Ett stort experiment för Europa
Det vi ser nu är ett enormt experiment. Tyskland försöker lösa ett av de svåraste problemen i vår tid: Hur bygger vi om hela vårt energisystem snabbt, billigt och utan att nätet kraschar?
Om Tyskland lyckas, kan de visa för resten av Europa hur man gör. De kan visa hur man kopplar ihop produktion, lagring och elnät på ett smart sätt som inte kostar skjortan. Men om det går fel – om investerarna flyr och de gröna målen missas – då kan det bli en dyr läxa för hela Europa.
Fakta: Tysklands nya energireform
- Mål för förnybar el 2030: 80 procent av all el ska komma från förnybara källor.
- Hur mycket är redan grönt? År 2025 beräknas 58,8 procent
