Den europeiska massa- och pappersindustrin har gjort stora framsteg när det gäller klimat och återvinning, men samtidigt minskar produktionen inom EU och importen från andra delar av världen ökar. Branschorganisationen Cepi varnar för att detta kan leda till att Europas industriella bas försvagas på lång sikt. Nedan följer en översikt över läget, vad som händer i olika produktsegment och vad som behövs för att vända trenden.
Förpackningar står emot – grafiska papper fortsätter falla
Efterfrågan på förpackningspapper och kartong är fortfarande relativt stabil, främst tack vare e‑handeln och behovet av att skicka varor säkert. Trots det sjönk kartongproduktionen med 5,4 procent under 2025, vilket visar att även detta segment känner av pressen från lägre kostnader utomlands. Grafiska papper – det vill säga papper som används för tidningar, böcker och tryckta reklam – har det svårare. Produktionen föll med 7,3 procent samma år, eftersom allt fler väljer att läsa nyheter och se reklam på sina telefoner eller surfplattor. Den digitala omställningen gör att efterfrågan på tryckta medier fortsätter att minska, och många pappersbruk har tvingats dra ner eller lägga ner maskiner som tidigare producerade dessa produkter. Samtidigt ligger den totala europeiska produktionen av papper och kartong (exklusive grafiska papper) ungefär sju procent under toppnivåerna från 2021, vilket enligt Cepi speglar en allt tuffare internationell konkurrens och ett osäkert geopolitiskt läge.
Importen når rekordnivåer
Samtidigt som produktionen inom EU går ner, ökar importen av papper och kartong från länder utanför unionen. Importen står nu för 7,7 procent av EU:s totala konsumtion – den högsta nivån som någonsin uppmätts. Exporten är fortfarande betydande och motsvarar drygt 20 procent av vad som produceras i Europa, men handelsöverskottet har börjat krympa. Cepi pekar på flera orsaker: många länder utanför EU erbjuder starka statliga stöd till sina skogs- och pappersindustrier, vilket gör deras produkter billigare. Dessutom kan olika regelverk och miljöstandarder göra det svårare för europeiska företag att konkurrera på lika villkor. Under de senaste tre åren har flera produktionsanläggningar i Europa lagts ner eller minskat sin kapacitet, vilket riskerar att långsamt urholka kontinentens industriella konkurrenskraft om trenden inte bryts.
Rekord inom cirkulär ekonomi
Trots produktionsnedgången visar branschen några av sina bästa hållbarhetsresultat någonsin. Under 2025 minskade de specifika koldioxidutsläppen från massa- och pappersproduktionen med 10,2 procent jämfört med tidigare år. Detta beror på energieffektiviseringar, ökad användning av förnybar energi och bättre återvinning av processvatten. Nästan all vedråvara – hela 92 procent – kommer från europeiska skogar, och nästan all återvunnen fiber används inom kontinenten. Europas pappersindustri driver världens största återvinningssystem för pappersfibrer, vilket gör sektorn till en nyckelspelare i EU:s cirkulära bioekonomi. Genom att återvinna gamla tidningar, kartonger och kontorspapper kan man spara både trä och energi, samtidigt som mängden avfall som hamnar på deponier minskar.
Viktig industri för Sverige och Finland
För de nordiska skogsnationerna Sverige och Finland är massa- och pappersindustrin särskilt viktig. Båda länderna tillhör Europas största producenter och exportörer av massa, papper och kartong. De levererar material till förpackningsföretag, hygienprodukter och allt fler biobaserade alternativ till plast. Samtidigt investerar flera av de ledande företagen miljardbelopp i nya produkter som till exempel biologiskt nedbrytbara förpackningar, skum som kan ersätta styrox och andra material som ska minska beroendet av fossila råvaror. Om Europas konkurrenskraft försvagas kan detta få direkt effekt på investeringar, arbetstillfällen och utvecklingen av den växande bioekonomin i Norden. En nedläggning av en pappersbruksanläggning påverkar inte bara de anställda där, utan också leverantörer av skogsråvara, transportföretag och tjänsteföretag som finns i närheten.
Cepi efterlyser snabbare politiska beslut
Cepis generalsekreterare Jori Ringman uppmanar EU att agera innan utvecklingen blir permanent. Organisationen efterlyser starkare handelsskydd mot osund konkurrens, exempelvis genom att jämföra villkor för subventioner och se till att importprodukter uppfyller samma miljökrav som de som tillverkas i Europa. Dessutom efterfrågas mer förutsägbara regelverk för industrins investeringar, så att företag vågar satsa på nya tekniker och fabriker utan att riskera plötsliga förändringar i lagstiftningen. Slutligen menar Cepi att ökade satsningar på Europas biobaserade värdekedjor är avgörande. Detta innebär stöd för forskning och utveckling av nya material från skog, bättre infrastruktur för transport av råvara och färdiga produkter samt incitament för företag som vill byta ut fossila råvaror mot förnybara alternativ. Enligt Cepi kan den globala bioekonomin vara värd omkring 6 600 miljarder euro år 2030, vilket gör sektorn strategiskt viktig för Europas framtida konkurrenskraft och miljö mål.
Sammanfattningsvis står Europas massa- och pappersindustri inför en paradox: samtidigt som man lyckas minska utsläpp och öka återvinning, pressas produktionen av billigare import och förändrade konsumtionsvanor. För att behålla en stark industriell bas, särskilt i länder som Sverige och Finland, behövs politiska åtgärder som skapar rättvisa konkurrensvillkor, långsiktig planeringstrygghet och stöd för innovation inom den biobaserade ekonomin. Om dessa insatser kommer på plats kan sektorn fortsätta vara en viktig del av både Europas ekonomi och dess övergång till en grönare framtid.
