Vad är sällsynta jordartsmetaller och varför är de viktiga?
Sällsynta jordartsmetaller är en grupp av 17 kemiska grundämnen som finns i jordskorpan, men bara i mycket små mängder. Trots att de är sällsynta är de avgörande för många moderna teknologier. De används för att tillverka starka permanentmagneter, som finns i vindkraftverkens generatorer, elbilars motorer, hörlurar, datorhårddiskar och många andra produkter. Utan dessa magneter skulle många av de gröna lösningarna vi pratar om inte fungera.
Kinas dominans över marknaden
Redan på 1990-talet började Kina köpa upp företag som tillverkade dessa metaller och magneter. Idag står Kina för över 90 % av världens raffinering av sällsynta jordartsmetaller och nästan 95 % av all tillverkning av permanentmagneter. Detta innebär att praktiskt taget varje vindkraftverk, elbil eller högteknologisk produkt som använder dessa magneter är beroende av kinesisk produktion.
Hur Kina använder sin kontroll som ett politiskt verktyg
Kina har visat att det kan använda sin dominerande position för att pressa andra länder. År 2010 stoppade Kina exporten av sällsynta jordartsmetaller till Japan efter en incident i Östkinesiska havet. Japan, som då fick nästan 90 % av sina importer från Kina, såg priset på vissa metaller stiga tiofalt på bara ett år. Det tog Japan ungefär tio år att bygga upp egna lager, börja återvinna metaller och investera i andra länder – och även då lyckades de bara minska beroendet till strax under 60 %.
Nya restriktioner och den pågående spänningen med USA
I april 2025 införde Kina nya exportkontroller som svar på amerikanska tullar. I augusti samma år varnade Financial Times att Kina hade sagt till västländer att de inte skulle bygga upp stora lager av dessa metaller, för att förhindra att ett framtida exportstopp skulle bli verkningslöst. I oktober 2025 skärptes kontrollerna ytterligare till tolv av de sjutton sällsynta jordartsmetallerna. Ett ettårsavtal om en ”vapenvila” mellan USA och Kina slöts i Busan i oktober 2025, men när Donald Trump reste till Peking i maj 2026 lämnade han utan något konkret avtal. Pausen löper ut i november 2026, och vad som händer efter det är fortfarande osäkert.
Varför vindkraft, batterier och elbilar är särskilt utsatta
Vindkraftverk behöver stora mängder neodym och dysprosium – två sällsynta jordartsmetaller – för att skapa de starka magneter som driver generatorerna. Elbilar använder samma magneter i sina motorer för att omvandla elektricitet till rörelse. Även batterier, särskilt de som används i elbilar, kan innehålla små mängder av dessa metaller för att förbättra prestanda. Kort sagt: utan kinesisk produktion av dessa metaller skulle utbyggnaden av vindkraft och elektrifieringen av transportsektorn stanna upp.
Samma metaller i försvar och säkerhet
Det är inte bara civila produkter som berörs. Sällsynta jordartsmetaller finns också i radar, robotstyrsystem, stridsflygplan och annan militär utrustning. Ett avbrott i leveranserna skulle därför kunna försvaga både Sveriges och Europas försvarsförmåga. Detta gör beroendet av Kina inte bara en ekonomisk fråga utan också en säkerhetsfråga.
EU:s förslag: Critical Raw Materials Act
Europeiska unionen har insett problemet och lanserat Critical Raw Materials Act. Målet är att till 2030 själv utvinna minst 10 % och raffinera minst 40 % av de kritiska råvarorna som behövs i grön teknik och försvar. På papper låter det bra, men verkligheten är annorlunda. Europa har idag ingen egen brytning av sällsynta jordartsmetaller, och varje ny gruva möter långa tillståndsprocesser som kan ta år, ibland till och med decennier, innan någon produktion kan starta.
Sveriges egen fyndighet: Per Geijer i Kiruna
Sverige har faktiskt en lovande källa. LKAB:s fyndighet Per Geijer utanför Kiruna är Europas största kända förekomst av sällsynta jordartsmetaller. I maj 2026 gav domstolen klartecken för att bygga en industripark i Luleå där dessa metaller ska utvinnas. Det är ett viktigt steg, men en demonstrationsanläggning som startar till hösten betyder inte att vi direkt får storskalig produktion. Fullskalig utvinning ligger fortfarande flera år bort, så beroendet av Kina kommer inte att försvinna över en natt.
Kärnkraft som ett alternativ med lägre metallbehov
När vi pratar om energioberoende glömmer vi ofta kärnkraften. För att producera samma mängd el som ett vindkraftverk kräver ett kärnkraftverk bara en bråkdel av de sällsynta jordartsmetaller som behövs för magneter. Kärnreaktorer använder främst uran och några andra material som är betydligt lättare att få tag på i olika delar av världen. Om målet är att minska beroendet av Kina, kan kärnkraft därför vara en viktig del av lösningen – särskilt eftersom den kan leverera el kontinuerligt, oavsett väder eller vind.
Vad betyder detta för oss vanliga människor?
För en tonåring kan det kännas långt borta att tänka på metallmarknader och internationell politik, men besluten som fattas idag påverkar framtidens jobb, priser på el och bilar samt hur säkert vårt samhälle är. Om vi fortsätter att bygga ut vindkraft och elbilar utan att samtidigt säkra tillgången på de nödvändiga metallerna, riskerar vi att bli ännu mer beroende av ett enda land. Det kan leda till högre priser, förseningar i projekt och till och med påverka vår försvarsförmåga.
Vad kan göras på kort och lång sikt?
På kort sikt kan länder öka återvinningen av sällsynta jordartsmetaller från gammal elektronik och batterier. På medellång sikt kan vi investera i forskning för att hitta alternativ till dessa magneter eller för att göra utvinningen mer effektiv och miljövänlig. På lång sikt behöver vi diversifiera källorna – genom att öppna gruvor i flera länder, utveckla nya tekniker för att utvinna metaller från havsbottnen eller från gruvavfall, och samtidigt överväga energikällor som kräver färre av dessa metaller, som kärnkraft.
Sammanfattning
Den gröna omställningen är beroende av sällsynta jordartsmetaller, och Kina kontrollerar nästan hela kedjan från brytning till färdiga magneter. Detta ger Kina stor makt, både ekonomiskt och politiskt, vilket vi redan har sett i konflikter med Japan och de senaste spänningarna med USA. EU och Sverige arbetar för att bli mindre beroende, men vägen dit är lång och full av hinder. Samtidigt kan energikällor som kärnkraft erbjuda ett sätt att producera mycket el med mycket mindre behov av dessa kritiska metaller. Om vi vill
