Introduktion
Under 2025 minskade den totala mängden rundvirke som används i den svenska skogsindustrin lite grann – från 72,8 miljoner kubikmeter fub till 71,2 miljoner m³fub. Det är en nedgång på 1,6 miljoner m³fub, vilket kanske låter som en liten förändring, men när man tänker på att ett kubikmeter fub motsvarar ungefär en stor vedstapel, blir skillnaden tydligare. Siffrorna kommer från Biometrias årliga statistikrapport, en organisation som beskriver sig själv som en medlemsägd, opartisk och central aktör i svensk skogsnäring. I den här artikeln går vi igenom vad siffrorna betyder, varför de ser ut som de gör och vad det kan innebära för framtiden – allt på ett sätt som är lätt att förstå även om du inte är expert på skogsbruk.
Vad betyder siffrorna?
För att förstå nedgången behöver vi först veta vad “m³fub” står för. Det är en volymenhet som räknar trädet efter att barken har tagits bort, alltså den rena trävolymen som industrin faktiskt kan använda. När Biometria säger att förbrukningen gick från 72,8 till 71,2 miljoner m³fub menar de att skogsindustrin använde ungefär 2,2 procent mindre råvara än året innan. Även om procenten låter liten, handlar det om mängder som skulle kunna fylla flera hundra fotbollsplaner med staplat trä. För att sätta det i ett sammanhang som känns närmare vardagen: om varje svensk skulle få en liten vedträdstapel på ungefär 0,5 m³fub, skulle den totala minskningen räcka till att ge ungefär 3,2 miljoner personer en sådan stapel – alltså fler än hela befolkningen i Stockholm.
Varför minskar massaindustrins användning?
Massaindustrin, som gör papper, kartong och andra träbaserade produkter, står för den största delen av virkesförbrukningen. År 2025 använde den 46,6 miljoner m³fub, jämfört med 48,4 miljoner året innan – en minskning på 1,8 miljoner m³fub. Biometria pekar ut flera möjliga orsaker:
- Minskad efterfrågan på vissa pappersprodukter – digitalisering gör att vi läser nyheter och böcker på skärmar istället för på papper, vilket minskar behovet av tidnings- och kontorspapper.
- Prispress och konkurrens – återvunnet papper och alternativa material (till exempel bambu eller jordbruksrestprodukter) blir billigare och mer tillgängliga, vilket får vissa företag att byta råvara.
- Energiomställning – några massafabriker har börjat använda mer bioenergi från restprodukter istället för att förbruka hela trädstammar till massa.
Alla dessa faktorer tillsammans gör att massaindustrin behöver mindre råvara, vilket förklarar huvuddelen av den totala nedgången.
Sågverk – stabilt läge
I kontrast till massaindustrin har sågverken haft en mer jämn utveckling. Deras förbrukning av rundvirke låg kvar på ungefär samma nivå som året innan, runt 24,6 miljoner m³fub (detta räknas ut genom att subtrahera massaindustrins användning från den totala). Sågverk producerar trävaror som plankor, reglar och byggmaterial, och efterfrågan på dessa produkter har varit relativt stabil tack vare fortsatt byggande och renovering av bostäder samt ökad användning av trä i klimatsmarta byggprojekt. Eftersom sågverken ofta kan använda både svenskt och importerat virke flexibelt, har de kunnat hålla sin förbrukning jämn även när andra delar av industrin svänger.
Import och export – hur påverkas flödena?
Biometrias rapport visar också tydliga förändringar i hur mycket virke som kommer in och ut ur landet.
- Massaindustrins import minskade kraftigt från 7,2 till 5,7 miljoner m³fub. Detta beror troligen på att både efterfrågan på massa har gått ner och att svenska sågverk har kunnat leverera mer av det virke som behövs.
- Sågverkens import ökade från 1,4 till 2,0 miljoner m³fub. Här kan ökningen bero på att sågverken behöver vissa trädslag eller kvaliteter som inte alltid finns tillgängliga i tillräcklig mängd i Sverige, till exempel vissa typer av tall som växer snabbare eller har specifika egenskaper för konstruktion.
Sammanlagt innebär detta att medan massaindustrin drar ner på sitt behov av importerat råmaterial, ökar sågverken sin import lite grann för att kunna upprätthålla produktionen och möta specifika kundkrav.
Svenskt virke minskar varje år
En intressant trend är att andelen virke med svenskt ursprung i den totala förbrukningen har gått ner varje år sedan 2021. År 2025 uppgick den svenska andelen till 63,5 miljoner m³fub, jämfört med 64,2 miljoner året innan – en minskning på 0,7 miljoner m³fub. Detta kan bero på flera saker:
- Ökad import av vissa trädslag som sågverken efterfrågar.
- Förändringar i skogsägarnas avverkning – vissa områden kan ha haft lägre tillväxt eller har valt att lämna mer stående skog för naturvård eller rekreation.
- Ekonomiska incitament – ibland är det billigare eller enklare att köpa virke från andra länder, särskilt om växelkursen eller transportkostnaderna är fördelaktiga.
Det är viktigt att notera att en minskad andel svenskt virke inte nödvändigtvis betyder att vi använder mindre trä överhuvudtaget – det betyder bara att en större del av det trä vi använder kommer från utlandet.
Geografiska skillnader
