Bakgrund
Hässleholms kommun har länge arbetat för att locka större företag som kan bidra till tillväxt och nya arbetstillfällen. När fastighetsutvecklaren Panattoni visade intresse för att bygga ett stort datacenter i området Hässleholm Nord såg kommunen en chans att stärka sitt erbjudande för framtida etableringar. Idén är enkel: ett datacenter behöver mycket el, bra kommunikationsvägar och möjlighet att återvinna värme – allt som Hässleholm redan har eller kan utveckla. Förslaget väckte därför både nyfikenhet och försiktighet hos politiker, tjänstemän och invånare, eftersom ett så stort projekt kan förändra både ekonomin och miljön i kommunen.
Planerna
Den 10 juni väntas kommunstyrelsen ta ställning till en avsiktsförklaring mellan Hässleholms kommun och Panattoni. Dokumentet är inte ett bindande kontrakt, utan en överenskommelse om att undersöka förutsättningarna för ett datacenter tillsammans. Om avsiktsförklaringen godkänns kommer båda parter att starta en förstudie som tittar på elnätet, vägar, markförhållanden och andra tekniska detaljer. Målet är att ta reda på om kommunen kan stödja ett projekt som kan växa upp till 300 megawatt (MW) effekt – en mängd som räcker till att försörja tiotusentals hushåll. En sådan storlek skulle göra anläggningen till ett av de största datacentren i Norden.
Infrastruktur och energi
En av de största frågorna är elförsörjningen. Datacentrets utrustning drar mycket kraft, särskilt när många servrar körs dygnet runt för molntjänster och artificiell intelligens (AI). Panattoni har redan fått en positiv anslutningsindikation från energibolaget E.ON för den första etappen på cirka 150 MW. Det betyder att E.ON tror att de kan leverera den mängden el utan att överbelasta det befintliga nätet. Samtidigt måste kommunen säkerställa att resten av Hässleholm – skolor, sjukhus, bostäder och andra företag – inte får problem med strömavbrott eller spänningsfall. Därför ingår i förstudien också en analys av möjliga förstärkningar av regionnätet och eventuella nya kraftledningar eller transformatorstationer.
Datacenter för molntjänster och AI
Panattoni är mest känt för att bygga lager och industrifastigheter, men de har också börjat satsa på datacenter eftersom efterfrågan på molnlagring och AI‑beräkningar växer snabbt. Det planerade centret i Hässleholm ska vara ett så kallat hyperscale‑datacenter, vilket innebär att det är byggt för att enkelt kunna skala upp när behovet ökar. Anläggningen kommer att kunna hantera allt från att lagra filer och streama videor till att träna stora AI‑modeller som kräver enorm beräkningskraft. Enligt företaget spelade Hässleholms läge – nära stora transportvägar och med god tillgång till förnybar energi – en stor roll i valet av ort. De ser också kommunens ambition att främja hållbar utveckling som en fördel, eftersom det gör det lättare att koppla datacentret till grön el och andra miljövänliga lösningar.
Projektet i två etapper
Utbyggnaden är tänkt att ske stegvis för att minska riskerna och låta både kommunen och Panattoni följa utvecklingen nära.
Etapp 1: Cirka 150 MW eleffekt. Detta är den första delen som ska kunna tas i drift efter att alla tillstånd och anslutningar är klara.
Etapp 2: Ytterligare ungefär 150 MW, men bara om det finns tillräcklig kapacitet i elnätet och efterfrågan motiverar utbyggnaden.
När båda etapperna är färdiga skulle anläggningen nå runt 300 MW, vilket placerar den bland de största datacentren i hela Norden. Den stegvisa approachen ger också möjlighet att justera planerna om nya tekniker eller energikällor dyker upp under vägen.
Arbetstillfällen
Under byggfasen räknar Panattoni med att projektet kommer att skapa många hundra tillfälliga jobb – allt från grävare och elektriker till ingenjörer och projektledare. När datacentret väl är i drift uppskattar företaget att det behövs drygt 200 permanenta anställda. Dessa jobb täcker olika yrkesområden: drifttekniker som övervakar servrarna, kylspecialister som ser till att utrustningen inte överhettas, säkerhetspersonal som skyddar både data och lokaler, samt administrativa roller inom HR, ekonomi och kundsupport. Panattoni har också sagt att de vill samarbeta med lokala skolor och yrkeshögskolor för att erbjuda praktikplatser, utbildningar och kompetensutveckling, så att ungdomar i Hässleholm får chans att lära sig om framtidens teknik direkt på hemmaplan.
Restvärme och fjärrvärme
Ett intressant miljöaspekt är möjligheten att ta tillvara den värme som datacentret producerar. Servrar genererar mycket värse när de arbetar, och istället för att släppa ut den i luften kan den ledas till ett fjärrvärmenät. Hässleholm Miljö AB (HMAB) har uttryckt stort intresse för detta. Genom att koppla datacentrets överskottsvärme till HMAB:s system kan fjärrvärmen bli både billigare och mer miljövänlig, eftersom mindre fossilt bränsle behövs för att värma upp bostäder och lokaler. För datacentret innebär återvinningen också en lägre energikostnad, eftersom mindre energi går åt till kylning. På så sätt skapas en win‑win‑situation där både kommunen och företaget tjänar på att tänka cirkulärt.
Tidsplan och nästa steg
Den preliminära tidsplanen pekar på att det första steget av datacentret kan tas i drift omkring år 2033. Innan dess måste flera viktiga milestones passeras:
- Godkännande av avsiktsförklaringen av kommunstyrelsen (förväntat 10 juni).
- Genomförande av en detaljerad förstudie
