Inledning
Den brittiska energikoncernen SSE har nyligen meddelat att de lägger på is sina egna projekt för att tillverka vätgas. Beslutet kommer efter att företaget sett att den brittiska regeringens arbete med att skapa stöd och tydliga regler för lågkoldioxidvätgas dröjer. För många ungdomar kan det låta konstigt att ett stort energibolag väljer att pausa satsningar på något som ofta kallas “framtidens bränsle”. I den här artikeln förklarar vi vad som har hänt, varför det är viktigt och vad det kan betyda för både klimatet och energimarknaden.
Vem är SSE och vad gör de?
SSE är ett av Storbritanniens största energiföretag. De producerar mycket förnybar el från vindkraft och vattenkraft, men de har också en division som arbetar med gas, vätgas och teknik för att fånga in koldioxid (SSE Thermal). Under det senaste räkenskapsåret (som slutade i mars 2026) rapporterade de en nettovinst på 243 miljoner pund, vilket är en ökning jämfört med året innan. Samtidigt visade den justerade vinsten en liten nedgång, och de tvingades skriva ner värdet på vissa vätgassinvesteringar med ungefär 21,8 miljoner pund. Dessa siffror visar att även om företaget går bra överlag, så börjar vätgasprojekten bli en belastning när de inte får det stöd de behövt.
Vilka projekt påverkas av pausen?
SSE har arbetat med flera vätgasanläggningar runt om i England. Ett av dem är Aldbrough Hydrogen Pathfinder i Yorkshire. där de planerade att bygga en elektrolysanläggning på 35 megawatt (MW) som skulle kunna producera och lagra vätgas för att senare användas i flexibel elproduktion. Ett annat projekt är Gowy Green Hydrogen i nordvästra England med en planerad kapacitet på 40 MW. Dessutom finns H2NorthEast i Teesside, ett så kallat blått vätgasprojekt som skulle kunna producera över en gigawatt genom att kombinera naturgas med koldioxidavskiljning. Alla dessa initiativ har nu satts på väntelista medan SSE avvaktar tydligare politiska riktlinjer.
Varför väljer SSE att pausa?
Det främsta skälet är förseningar i den brittiska regeringens arbete med att ta fram ett stödsystem för lågkoldioxidvätgas. Utan tydliga regler och ekonomiska incitament blir det svårt för företag att räkna hem investeringarna. SSE har inte pekat ut exakt vilka beslut som saknas, men de nämner att regeringens uppdaterade vätgasstrategi har blivit försenad och att det finns osäkerhet kring vilka projekt som kommer att få pengar i den andra omgången av programmet Hydrogen Allocation Round (HAR2). När spelreglerna inte är klara väljer många stora aktörer att vänta istället för att riskera pengar på något som kanske inte blir lönsamt.
Ekonomiska effekter av nedskrivningarna
SSE Thermal tvingades göra nedskrivningar på 21,8 miljoner pund kopplade till de fristående vätgasprojekten och vissa samriskbolag. En nedskrivning innebär att företaget minskar värdet på en tillgång i sina böcker eftersom de inte längre tror att den kommer att ge den förväntade avkastningen. Detta påverkar resultatet direkt och visar på hur osäkerheten kring politik och marknad kan slå mot även stora och stabila bolag. Även om den övergripande vinsten ökade, så visar den lägre justerade vinsten att kärnverksamheten inte går lika starkt som tidigare när vätgasinvesteringarna väger ned resultatet.
Kritik mot brittisk vätgaspolitik
SSE är inte ensam om att vara frustrerad. Branschorganisationen Hydrogen UK varnade redan i maj för att regeringens försenade uppdatering av den nationella vätgasstrategin kan leda till att företag dröjer med sina investeringsbeslut. Enligt dem skapar den långdragna osäkerheten stora problem för bolag som planerar stora industriella satsningar, eftersom de inte kan räkna på framtida intäkter eller kostnader. När politiken hackar, blir det svårare att locka privata investerare och att få lån från banker, vilket i sin tur kan bromsa hela sektorns utveckling.
Kostnader och energieffektivitet – varför är vätgas svårt att få lönsam?
Grön vätgas tillverkas genom elektrolys, där elektricitet delas upp i vätgas och syre. Processen är energikrävande: bara 60‑80 procent av den ursprungliga elenergin blir vätgas, resten går förlorad som värme. Om vätgasen sedan ska lagras, transporteras och senare användas för att producera el igen, förloras ytterligare energi vid varje steg. En typisk kedja från el → vätgas → el ger en total verkningsgrad på bara 25‑40 procent. Jämfört med batterilagring, där upp till 90 procent av energin kan behållas, är vätgas därför mycket mindre effektiv för korttidsenergilagring. Detta gör att vätgas främst ses som ett alternativ för långtidslagring eller för industrier där direkt elektrifiering är svår, till exempel stålproduktion, kemisk industri eller vissa delar av sjöfarten.
Vätgas som reservkraft och framtida roll för SSE
Trots att SSE pausar sina egna produktionsprojekt, överger de inte idén om vätgas helt. I samband med årsresultatet meddelade de att de kommer att fokusera på att möjliggöra användning av vätgas i Humberregionen. Istället för att själva producera vätgas tänker de sig att bli stora köpare av lågkoldioxidvätgas från andra producenter. Detta vätgas skulle sedan kunna användas i planerade kraftverk som Keadby, som ska kunna producera upp till 900 MW el med hjälp av vätgas. På så sätt kan SSE ändå dra nytta av vätgaspotentialen utan att behöva bära hela risken för produktionen själv.
Framtidsutsikter – vad händer nu?
För att vätgas ska bli en riktig del av energisystemet behövs tre saker: tydliga och långsiktiga politiska ramverk, ekonomiska stöd som gör projekten lönsamma, samt tekniska framsteg som höjer effektiviteten och sänker kostnaderna. Just nu avvaktar många företag, inklusive SSE, på att regeringen ska leverera de första två punk
