Energiföretagen kommenterar utredning om styrmedel för fossil utfasning

Bakgrund till utredningen
Sverige har lovat att minska sina utsläpp av växthusgaser kraftigt och att följa EU:s regler för hur mycket varje medlemsland får släppa ut (den så kallade ansvarsfördelningssektorn, ESR). För att klara målen till 2030 och helt kunna fasa ut fossila bränslen till 2045 har regeringen låtit Konjunkturinstitutet, under ledning av Svante Mandell, göra en stor utredning. Utredningen tittar på hur skatter, avgifter och andra styrmedel kan göra det lättare för människor och företag att välja klimatsmart alternativ – till exempel elbilar, värmepumpar och förnybara bränslen – istället för bensin, diesel och olja.

Globala händelser, som krig eller prisökningar på olja, kan snabbt påverka vad energi kostar här hemma. Om vi fortsätter att bero på fossila bränslen blir både vår ekonomi och vår säkerhet mer sårbara. Därför lyfter utredningen elektrifiering – att ersätta bensin, diesel och olja med el – som en nyckel för att minska dessa risker och samtidigt nå klimatmålen.

Förslag i utredningen
Utredningen presenterar ett antal konkreta förslag som ska styra användningen av energi i rätt riktning. Här är de viktigaste punkterna, förklarade på ett enkelt sätt:

• Sänkt energiskatt på el – Skatten på el ska bli lägre med 20 öre per kilowattimme från 2028. Dessutom ska den särskilda “norrskattesatsen” tas bort. Tanken är att göra el billigare så att fler väljer att köra elbil, värma hemmet med värmepump eller använda el i industrin.

• Höjd reduktionsplikt – Företag som säljer bensin och diesel måste blanda in en större andel förnybara bränslen (till exempel etanol eller biodiesel). På så sätt blir varje liter bensin eller diesel lite grönare.

• Höjd beskattning av bensin och diesel – Skatten på dessa fossila drivmedel ska öka. När priset går upp blir det dyrare att köra fossila bilar, vilket kan få fler att tänka på alternativ som elbil, cykel eller kollektivtrafik.

• Sammanföring av koldioxid- och energiskatt till en energiskatt – Istället för att ha två olika skatter på energi föreslås en enda, tydligare skatt som tar hänsyn både till hur mycket energi som används och hur mycket koldioxid den släpper ut. Detta ska göra systemet enklare att förstå och administrera.

• Ny modell för beskattning av uppvärmningsbränslen – Idag beskattas olika sätt att värma hus (olja, pellets, fjärrvärme osv.) på olika sätt. Utredningen vill skapa ett rättvisare system där miljövinsten räknas in, så att de som väljer ett klimatsmart uppvärmningsalternativ får lägre skatt.

Utredningen pekar också på att biodrivmedel (bränslen gjorda av växter eller avfall) kommer att vara viktiga för att nå 2030‑målen, medan elektrifiering ses som den långsiktiga lösningen för att bli av med fossila bränslen helt.

Energiföretagens syn
Energiföretagen Sverige, som representerar många el‑, värme‑ och drivmedelsföretag, har varit med i utredningens referensgrupp och har lämnat sina egna synpunkter. Organisationen välkomnar flera av förslagen eftersom de stämmer överens med vad de tidigare har efterfrågat:

• En tydlig politik som gör el mer konkurrenskraftig jämfört med bensin och diesel.
• Ett sammanhängande system för koldioxidprissättning som gäller över tid, så att företag kan planera sina investeringar.
• Ökad användning av elbilar och värmepumpar genom lägre elskatt.

Samtidigt påpekar Energiföretagen att vissa delar behöver förbättras. De är särskilt kritiska till hur utredningen hanterar beskattningen av uppvärmningsbränslen. Enligt dem är det föreslagna nya systemet inte tillräckligt starkt för att få bort de sista fossila uppvärmningskällorna, som exempelvis oljepannor. De menar att man borde också överväga att ta bort skatten på bioolja helt och att ge riktade skattesänkningar för el som används i fjärrvärmens värmepumpar och elpannor.

Energiföretagen framhåller också att om skatten på bensin och diesel blir högre kan det drabba hushåll och små företag med tight ekonomi. Därför anser de att politiken måste vara förutsägbar och stabil, så att människor vet vad som kommer att hända och kan planera sina utgifter. De vill också att kompensation eller stöd ska finnas för de som annars skulle få det svårare att klara högre energipriser.

Förslag om sänkt energiskatt på el
Ett av de mest diskuterade förslagen är att sänka energiskatten på el med 20 öre per kilowattimme från 2028 och att avskaffa den norrskattesats som idag gör el dyrare i vissa delar av landet.

Energiföretagen ser detta som ett steg i rätt riktning för elektrifieringen. När el blir billigare blir det också mer attraktivt att:

• Köra elbil istället för bensin- eller dieselbil.
• Installera värmepump i hemmet för att värma hus och vatten.
• Använda el i industrier som tidigare körde på fossila bränslen.

Martin Olin, som arbetar med e‑mobilitet på Energiföretagen, förklarar: “En lägre skatt på el stärker incitamenten för att gå över till eldrift och gör elfordon mer ekonomiskt attraktiva. Samtidigt kan den kompensera hushåll för eventuella ökade kostnader för fossila drivmedel.”

Men han varnar också för en baksida: om el blir generellt billigare kan det påverka konkurrensen mellan olika sätt att värma hus. Fjärrvärme, som levererar värme genom ett nätverk av rör, kan bli mindre lönsam jämfört med direkt eluppvärmning om bara elskatten sänks. Därför menar Energiföretagen att någon form av kompensation eller särskild stödmodell för fjärrvärme behövs, till exempel lä