Introduktion
Nato har nyligen valt ut det svenska inkubatorbolaget LEAD i Östergötland att bli en så kallad accelerator inom projektet DIANA – Defence Innovation Accelerator for the North Atlantic. Det betyder att Sverige får en egen nod i Natos arbete för att snabbare ta fram ny teknik som kan användas både i civila och militära sammanhang. För många ungdomar kan det låta som ett komplext försvarsämne, men i själva verket handlar det om att hjälpa smarta idéer att växa till produkter som kan göra vardagen säkrare och mer effektiv – både på slagfältet och i samhället i stort. I den här artikeln går vi igenom vad DIANA är, varför LEAD valdes ut, hur acceleratorn fungerar och vad det kan betyda för framtidens innovation.
Vad är DIANA?
DIANA står för Defence Innovation Accelerator for the North Atlantic och är ett Nato‑initiativ som lanserades 2022. Målet är att skapa ett nätverk av acceleratorer runt om i medlemsländerna där start‑ups och små företag får stöd att utveckla teknik som kan stärka alliansens försvarsförmåga. Istället för att bara förlita sig på stora försvarskoncerner vill Nato ta tillvara på den kreativitet och snabbhet som finns hos mindre, ofta teknikfokuserade bolag. Genom att erbjuda mentorstöd, finansiering, testmiljöer och tillgång till försvarsmyndigheternas kunskap hoppas DIANA kunna korta vägen från idé till färdig produkt. Projektet täcker ett brett spektrum av teknikområden, från artificiell intelligens och avancerade material till sensorteknik, cybersäkerhet, autonoma system och visualisering.
LEAD – Sveriges nya accelerator
LEAD är ett inkubatorbolag som har funnits i över 20 år och har sitt huvudkontor i Linköping med en avdelning i Norrköping. Under åren har LEAD byggt upp ett starkt nätverk av forskare, entreprenörer och investerare som arbetar med så kallad deep tech – teknik som bygger på avancerad vetenskap och ofta kräver lång utvecklingstid. Redan innan Natos utsättning hade LEAD drivit Sveriges första nationella civil‑militära acceleratorprogram, vilket gav dem erfarenhet av att brygga gapet mellan civila innovationer och försvarsbehov. När Nato letade efter en partner i Sverige föll valet på LEAD just på grund av denna erfarenhet, deras geografiska placering i ett region som är känd för flyg- och försvarsindustri, samt deras förmåga att attrahera och stödja högpotentiella start‑ups.
Varför är detta viktigt för Sverige och Nato?
Kriget i Ukraina har visat hur snabbt ny teknik kan förändra ett slagfält. Drönare som kan spana, AI som analyserar stora mängder sensordata i realtid och avancerade kommunikationssystem som fungerar även under störning har blivit avgörande. För att kunna möta sådana utmaningar behöver försvaret inte bara stora budgetar utan också snabba, flexibla lösningar som kan utvecklas och testas i kort tid. Genom att ha en egen DIANA‑nod får Sverige möjlighet att direkt påverka vilka tekniker som prioriteras, samtidigt som svenska företag får tillgång till Natos omfattande resurser och testmiljöer. Detta stärker både den svenska försvarsindustrin och landets övergripande innovationsförmåga, vilket i sin tur kan skapa nya jobb och öka konkurrenskraften på den globala teknikmarknaden.
Hur fungerar acceleratorn i praktiken?
När ett företag blir antaget till LEADs DIANA‑program får det tillgång till ett strukturerat stöd som vanligtvis sträcker sig över sex till tolv månader. Först görs en behovsanalys där företagets teknik och mål kartläggs. Därefter får de tillgång till mentorer från både försvarssektorn och näringslivet som hjälper till att förfina affärsmodellen, identifiera potentiella kunder och navigera bland regelverk och säkerhetskrav. Programmet inkluderar också tillgång till testbäddar – exempelvis flygbaser, kommunikationsnätverk och cyberranger – där prototyper kan utvärderas under realistiska förhållanden. Finansiellt kan företagen få seed‑investeringar eller bidrag som täcker delar av utvecklingskostnaderna, samt hjälp att söka vidare finansiering från EU‑fonder, venture capital eller försvarsbudgetar. Slutligen avslutas programmet med en demo‑dag där företagen presenterar sina resultat för potentiella partners, investerare och Nato‑representanter.
Teknikområden som står i fokus
DIANAs breda anslag innebär att många olika teknikområden kan få stöd. Här är några av de mest relevanta för både civila och militära tillämpningar:
- Artificiell intelligens (AI): Maskininlärning som kan analysera sensordata från satelliter, drönare eller markbaserade sensorer för att snabbt upptäcka hot eller optimera logistik.
- Avancerade material: Lättviktiga kompositer, självläkande beläggningar eller material som ändrar egenskaper beroende på temperatur eller belastning – användbart i både fordonskonstruktion och personlig skyddsutrustning.
- Sensorteknik: Miniatyriserade radar-, lidar- och akustiska sensorer som kan integreras i små plattformar som drönare eller soldatburen utrustning.
- Cybersäkerhet: Skydd för kommunikationsnätverk, identifiering av intrång och utveckling av kvant‑säkra krypteringslösningar för att säkra både militär och civil infrastruktur.
- Autonoma system: Självkörande fordon, autonom flygning och robotik som kan utföra farliga eller repetitiva uppgifter utan direkt mänsklig ingripande.
- Visualisering och simulering: Virtuell och förstärkt verklighet för träning, planering av operationer och test av nya system i en säker digital miljö innan de byggs i fysisk form.
Genom att stödja projekt inom dessa områden kan LEADs accelerator hjälpa till att skapa lösningar som inte bara stärker försvaret utan också har tydliga civila tillämpningar – till exempel bättre övervakning av klimatförändringar, förbättrade kommunikationsnätverk i glesbygd eller säkrare självkörande bilar.
Exempel på tidigare projekt från LEAD
Innan DIANA‑samarbetet hade LEAD redan varit involverad i flera projekt som visar på deras förmåga att brygga civila och militära behov. Ett exempel är ett startup‑företag som utvecklade en lättviktskomposit för drönarvingar, vilket senare användes både i kommersiella lever
