Bygget av Sanduddens skola på Ekerö – ett samarbete som övervann hinder
Att bygga en helt ny skola mitt i ett bostadsområde där elever och lärare redan går till skolan låter som ett omöjligt pussel. På Ekerö har kommunen och entreprenören ByggDialog ändå lyckats få ihop bitarna genom mycket dialog, flexibilitet och vilja att lösa problem tillsammans. Trots överklaganden, trånga utrymmen och stigande byggkostnader beskriver de inblandade projektet som ett välfungerande samverkansprojekt där kommunikation och gemensamma lösningar har varit nyckeln till framgång.
Bygge intill pågående verksamhet
En av de största utmaningarna var att bygga den nya skolan precis bredvid den gamla skolan och förskolan, som båda fortsatte sin verksamhet under byggtiden. Området har dessutom begränsad framkomlighet, vilket gjorde det svårt att få in stora maskiner och material utan att störa vardagen för elever och personal.
– Det var ett klurigt pussel, säger Ambjörn Gille, projektchef på ByggDialog. Vi fick börja med att flytta en nätstation och en återvinningsstation, bygga en ny vändslinga för bussen och skapa en yta där föräldrar kunde lämna och hämta sina barn säkert.
Marianne Andersson, projektledare på Ekerö kommun, förklarar att de arbetade tvärfunktionellt för att få allt att hänga ihop. Genom att samtidigt planera gång- och cykelvägar, busslinga och kringmiljöer tillsammans med gatu- och parkavdelningen kunde de skapa synergier som både sparade tid och pengar. Samverkan inom stadsbyggnadsförvaltningen visade sig vara avgörande för att hålla tidplanen och minimera störningar för de som redan gick i skolan.
Förberedelser trots överklaganden
Innan bygglovet hade vunnit laga kraft kom flera överklaganden både mot detaljplanen och bygglovet. Istället för att vänta passivt beslutade kommunen att sätta igång vissa förberedande arbeten som inte var irreversibla.
– Vi var ganska säkra på att bygglovet skulle stå sig, så vi började med markarbeten som schaktning och grundläggning som enkelt kunde justeras senare om det behövdes, berättar Marianne Andersson. Detta gjorde att vi vann flera månader när själva byggstarten väl kom igång.
Genom att tänka framåt och vara flexibla kunde projektet hålla takten trots de juridiska hindren. Det visar hur viktig det är att ha en tydlig riskanalys och våga agera inom de gränser som lagen tillåter.
Skolan deltog i besparingsarbetet
Under projektets gång steg byggkostnaderna kraftigt på grund av ökade materialpriser och leveransförseningar. För att hålla budgeten behövde man hitta besparingar utan att tumma på skolans funktion och kvalitet. Lösningen blev att involvera de som faktiskt ska använda lokalerna – skolledning, lärare och elever – i prioriteringsarbetet.
Vi satt i referensgrupper med förvaltningschef, rektor och personal för att gå igenom ytor, inredning och funktioner, säger Marianne Andersson. Skolledningen visade stor mognad och kunde peka ut områden där man kunde förenkla utan att påverka undervisningen negativt.
Exempel på förändringar som gjordes var att ersätta en stor, planerad aula med en mindre scen i matsalen och att välja enklare, men fortfarande funktionella, cykelställ. Genom att diskutera öppet och lyssna på varandras perspektiv hittade laget många små justeringar som tillsammans blev en betydande kostnadsminskning.
Fokus på kommunikation och samverkan
För att hålla alla parter informerade och engagerade arbetade projektgruppen med strukturerade kommunikationsinsatser. Workshops och gemensamma planeringsdagar arrangerades regelbundet där man inte bara gick igenom tekniska detaljer utan också pratade om hur människor föredrar att få information.
– Vi gick igenom olika personlighetstyper, hur man kommunicerar och hur varje person vill få uppdateringar. På så sätt lärde vi verkligen känna varandra, säger Marianne Andersson.
Efter återkommande PQi‑mätningar (ett verktyg för att mäta projektets framgång och nöjdhet) hölls workshops för att identifiera förbättringsområden. I början fanns det synpunkter på att kommunikationen var otydlig och att ansvarsområden inte var tydligt definierade. Då tog man fram ett organisationsschema med bilder, kontaktuppgifter och tydliga beskrivningar av vem som gjorde vad. Detta schema sattes upp på kontoret och delades digitalt så att alla enkelt kunde hitta rätt person att kontakta.
Resultatet blev färre missförstånd, snabbare beslut och en starkare känsla av att alla drog åt samma håll.
Vill utveckla återbruket
Trots att projektet lyfts fram som ett exempel på bra samverkan ser de inblandade också möjligheter att bli ännu bättre, särskilt när det gäller hållbarhet och återbruk. När den gamla skolan rivs finns det mycket material som skulle kunna tas tillvara och användas igen i den nya byggnaden eller i andra kommunala projekt.
– Jag skulle vilja få till mer återbruk. Tegel, trä och metall från den gamla skolan kan renoveras och återanvändas istället för att bara kasseras, säger Marianne Andersson.
Ambjörn Gille lyfter fram värdet av att engagera verksamheten tidigt i processen. När elever, lärare och föräldrar får vara med och påverka skapar det både ett större ägarskap och en djupare förståelse för de val som görs.
– Det kräver jobb med referensgrupper, dialoger och återkoppling, men man får tillbaka det flera gånger om i slutändan – både i form av bättre lösningar och ett starkare samhällsengagemang, säger han.
Fakta: Sanduddens skola
Den nya F–9-skolan byggs på cirka 12 500 kvadratmeter bruttoarea och är ett partneringprojekt mellan Ekerö kommun och ByggDialog. Projektet startade 202
