Ikano Bostads projekt Lysa i Vega i Haninge låg periodvis före tidplan, vilket ställde krav på logistik och samordning. Projektet genomfördes med ett strukturerat arbetssätt, tydlig styrning och samarbete. Resultaten i PQi‑mätningarna ledde till att projektet tilldelades utmärkelsen PQi – Utmärkt Projektkvalitet 2025.
Projektet visar hur erfarenhetsåterföring, tydliga mål och löpande kommunikation kan bidra till stabilitet och kvalitet genom genomförandet, även när förutsättningarna förändras.
– Vi har förändrat vår organisation och bytt personal längs vägen, vilket inte är ovanligt i projekt av den här storleken. Samtidigt har vi lyckats säkra kontinuitet och kvalitet genom hela resan, säger Petra Törnqvist, chef Bostadsutveckling Stockholm på Ikano Bostad.
Erfarenheter som grund för planering
Lysa är det fjärde projektet som Ikano Bostad utvecklat i Vega. Tidigare etapper har gett erfarenheter, bland annat kring markförhållanden.
– I de första projekten lärde vi oss mycket om marken. Här kunde vi tidigt anpassa lösningarna, till exempel valet av grundläggningsmetod, vilket minskade både risk och komplexitet, säger Petra.
Genom att titta tillbaka på vad som fungerade och vad som blev svårt tidigare kunde teamet göra bättre val redan från början. De använde tidigare rapporter, foton och mötesanteckningar som en slags checklista. På så sätt slapp de upprepa samma misstag och kunde fokusera på nya utmaningar istället för att lösa gamla problem igen.
Utmaningar kopplade till produktionstakt
Ett effektivt genomförande gjorde att produktionen periodvis gick snabbare än planerat. Det innebar samtidigt behov av anpassningar i logistik och planering.
– Det låter positivt, men det ställer krav. Material och ytor är planerade efter en viss takt. Då gäller det att hålla ihop flödet så det inte skapar stopp någon annanstans, säger Magnus Granlöf, arbetschef på Ikano Bostad.
När byggarna fick klart med väggar och tak tidigare än väntat uppstod ett tillfälligt överskott av material på bygget. För att undvika att det blev trångt eller att saker skadades, införde teamet ett flexibelt lagerområde där de kunde förvara överflödiga plankor och isolering tills nästa moment behövde dem. De justerade också leveransscheman med leverantörerna så att lastbilar kom när det fanns plats att lossa. På så sätt kunde hög produktionstakt kombineras med smidig logistik utan att skapa flaskhalsar.
Daglig uppföljning i produktionen
En återkommande rutin var korta morgonmöten där teamet gick igenom status och eventuella hinder.
– Vi ställde tre frågor: Vad ska göras, hur ligger ni till och vad stoppar er. Det löste mycket direkt, säger Magnus.
Arbetssättet användes även vid visningar under pågående produktion.
Morgonmötena var bara fem till tio minuter långa, men de gjorde stor skillnad. Alla visste vad som skulle hända under dagen, vem som ansvarade för vilken uppgift och om det fanns något som behövde åtgärdas innan arbetet kunde fortsätta. Om någon nämnde att en viss vägg behövde extra förstärkning, kunde arbetsledaren direkt skicka en snickare dit innan betongen hälldes. På så sätt undvek de att behöva riva och göra om senare, vilket sparade både tid och pengar.
Tydliga mål i det praktiska arbetet
Projektet hade en tidig målbild kopplad till kundperspektiv, som omsattes i det dagliga arbetet.
– Vi granskade utförandet med “kundögon”, som om vi själva skulle flytta in, berättar Petra.
Istället för att bara tänka på ritningar och tekniska specifikationer, bad teamet varje dag sig själva: skulle jag vara nöjd med den här ytan om jag bodde här? Kontrollerade de att golven var jämna, att fönstren var lätta att öppna och att det fanns tillräckligt med ljus i rummen. När de upptäckte att ett kök fick dåligt ljus från ett fönster som satt för högt, justerade de placeringen innan väggarna var klara. Detta kundfokus gjorde att slutresultatet kändes hemtrevligt och funktionellt för de framtida boende.
Löpande hantering av synpunkter
Tre PQi‑mätningar genomfördes under produktionen. Synpunkter användes som underlag för åtgärder.
– När något kom upp tog vi tag i det direkt. Till exempel förstärkte vi ledningen med en extra produktionsledare och löste frågor kopplat till bygghandlingarna snabbare, säger Magnus.
– Utan mätningarna hade vissa saker nog inte kommit fram, säger han.
PQi‑mätningen är ett enkelt sätt att mäta hur nöjda de som arbetar på bygget är med olika delar av projektet, till exempel kommunikation, säkerhet och kvalitet. Efter varje mätning sammanställde teamet resultatet i ett kort dokument som alla kunde läsa. Om många svarade att de upplevde att informationen kom för sent, bestämde de att införa ett veckobrev som sammanfattade kommande aktiviteter. Om någon nämnde att skyddsutrustningen ibland saknades, såg de till att det alltid fanns extra hjälmar och handskar i varje bod. Genom att agera snabbt på feedbacken kunde de hålla arbetsmiljön bra och undvika små problem från att växa till stora förseningar.
Arbetssätt och samarbete i projektet
Projektet lyfter även betydelsen av samarbete och arbetssätt i genomförandet.
– Det var en väldigt positiv känsla i projektet. Det märktes i samarbetet och i hur man tog ansvar för helheten, säger Maya Lindberg Årman som arbetat med stöd och uppföljning av PQi‑mätningarna i projektet.
Alla yrkesgrupper – snickare, målare, elektriker, rörläggare och projektledare
