Elfordon är nu det vanligaste fordonsslaget i Sveriges kommunala fordonsflottor
Den senaste analysen från Dun & Bradstreet och Miljöfordon Sverige visar att kommunerna tillsammans har omkring 14 600 elfordon. Det är en ökning med ungefär 2 000 fordon bara det senaste året. För första gången har elfordon gått om gas och andra fossiloberoende alternativ och blivit det vanligaste fordonsslaget inom kommunala organisationer. Detta markerar ett tydligt skifte i de offentliga fordonsflottorna runt om i landet.
Skillnader i klimatresultat trots ökad elektrifiering
Trots den snabba övergången till el visar analysen att utsläppsminskningarna inte är jämna över hela landet. Vissa kommuner och regioner har lyckats minska sina fossila koldioxidutsläpp till nära noll, medan andra fortfarande har betydligt högre siffror. Orsaken är inte bara tillgången till elbilar utan hur fordonsflottorna planeras, används och förnyas i vardagen.
Vad som påverkar de faktiska utsläppen
Miljöfordonsdiagnos 2026 pekar på att skillnaderna i utsläpp i allt större utsträckning beror på hur fordonsflottorna hanteras snarare än på om elbilar finns att köpa. Faktorer som spelar roll är:
- Hur mycket fordonen faktiskt körs – ett fordon som står stilla mest av tiden ger små utsläpp oavsett drivmedel.
- När och hur flottan förnyas – att byta ut äldre, ineffektiva fordon vid rätt tidpunkt ger större klimatnytta.
- Vilket drivmedel som används när el inte är ett alternativ – till exempel HVO100 (hydrerad vegetabilisk olja) eller biogas kan vara bra komplement.
- Hur tydliga mål och uppföljning finns – organisationer som sätter konkreta mål och regelbundet mäter resultat lyckas bättre.
Exempel på kommuner som når toppresultat
Salem är ett tydligt exempel på hur en målmedveten strategi kan ge noll fossila koldioxidutsläpp per kilometer för personbilar – alla deras personbilar är eldrivna. Andra kommuner som Vara och Kungsbacka når också mycket låga värden, men de gör det på olika sätt.
- Salem – 100 % eldrivna personbilar, 0 g CO₂/km.
- Vara – hög andel eldrivna lätta lastbilar, vilket minskar utsläppen från tyngre fordonsgrupper.
- Kungsbacka – blandad flotta med elfordon, gas och HVO100, vilket visar att flera lösningar kan kombineras för att nå samma mål.
Dessa tre kommuner delar förstaplatsen i Miljöfordonsdiagnos 2026 med maximala 45 poäng. De visar att det inte finns ett enda “rätt” sätt att arbeta med klimatsmarta fordon utan att framgång kommer från ett datadrivet arbetssätt där man förstår hur fordonen används och när de bör bytas ut.
Regioner som ligger i framkant
Bland regionerna är det Region Kalmar och Region Skåne som når högst poäng (42). Båda har mycket hög andel fossiloberoende fordon både bland personbilar och lätta lastbilar. Deras framgång förklaras av långsiktiga upphandlingspolicyer, tydliga mål för andel förnybara drivmedel och ett systematiskt sätt att följa upp resultat.
Snabbare omställning bland arbetsfordon
En intressant utveckling 2026 är att några av de största förbättringarna nu sker bland lätta lastbilar, som tidigare har varit svårare att ställa om än personbilar.
- Vännäs kommun har gjort den största förbättringen bland kommunerna genom att kombinera investeringar i elfordon, laddhybrider och HVO100 med hög trafiksäkerhet.
- Region Västerbotten visar den största förbättringen bland regionerna, tack vare ett ökat inslag av elfordon både i personbils- och lätta lastbilsflottan.
Detta visar att tekniken redan finns på plats – det som avgör om klimatmålen nås är om förändringarna får genomslag i den dagliga verksamheten. När fordonsflottan används smart, laddas vid rätt tillfällen och underhålls väl, blir klimatnyttan mycket större.
De fem bästa kommunerna 2026
- Kungsbacka kommun – 45 poäng
- Salems kommun – 45 poäng
- Vara kommun – 45 poäng
- Stockholms stad – 44 poäng
- Sävsjö kommun – 44 poäng
De fem bästa regionerna 2026
- Region Kalmar län – 42 poäng
- Region Skåne – 42 poäng
- Region Östergötland – 40 poäng
- Region Halland – 39 poäng
- Region Jämtland Härjedalen – 39 poäng
Vad kan vi lära oss av framgångsexemplen?
Gemensamt för de bästa kommunerna och regionerna är att de inte bara köper in elbilar utan också tänker igenom hur fordonen ska användas. De använder data för att se vilka körsträckor som är vanligast, när behovet av laddning är störst och vilka alternativ som är bäst när el inte räcker till. De sätter upp tydliga mål, följer upp resultat regelbundet och justerar sina strategier utifrån vad som faktiskt fungerar.
För en tonåring som kanske funderar på framtida jobb inom teknik, miljö eller samhällsplanering är detta ett tydligt exempel på hur kunskap om både teknik och verksamhet kan göra stor skillnad. Det räcker inte med att ha den senaste elbilen – man måste också veta hur man kör den, när man laddar den och hur man planerar för att byta ut äldre fordon vid rätt tidpunkt.
Framtidsutsikter
Analysen pekar på att elektrifieringen kommer att fortsätta, men att nyckeln till att nå nationella klimatmål ligger i att kombinera flera lösningar. Elfordon kommer sannolikt att bli ännu vanligare, men för att minska utsläppen ytterligare kommer vi att behöva:
- Förbättra laddinfrastrukturen så att det blir enkelt att ladda både personbilar och arbetsfordon.
- Utveckla och använda mer förnybara drivmedel som HVO100 och biogas där el inte är praktiskt möjligt.
- An
