Sveriges elsystem: ett val mellan stabilitet och kostnad
Sverige står inför ett viktigt val när det gäller landets elsystem. En ny rapport från Energiforsk visar att det är osannolikt att landet kan ha ett elsystem som är både stabilt och billigt. Istället måste Sverige välja mellan ett system som är mer stabilt men dyrare, eller ett som är billigare men mer varierande när det gäller elpriser.
Enligt rapporten, som heter Elmarknaden 2035, kommer Sveriges elsystem att förändras kraftigt de kommande åren. Elanvändningen kommer att öka, och landet kommer att behöva mer elproduktion för att möta efterfrågan. Men frågan är hur detta ska åstadkommas. Ska staten låta marknaden styra och låta elproducenterna konkurrera om kunderna, eller ska staten ta ett större ansvar och subventionera ny elproduktion?
Marknadsdrivet scenario
I det marknadsdrivna scenariot låter staten marknaden styra och inte deltar aktivt i investeringar. Detta leder till att elanvändningen ökar med 1,6 procent per år till cirka 185 TWh 2035, från dagens 135 TWh. Landbaserad vindkraft byggs i större omfattning, och medelpriset på el bedöms bli 60-70 öre per kWh. Men detta scenario innebär också att exporten av el minskar, och antalet tillfälliga bristsituationer ökar.
I detta scenario kommer energikunderna att använda fler timprisavtal och energilager för att matcha produktion och efterfrågan. Men det finns också en risk att flera planerade industriinvesteringar inte genomförs på grund av höga elpriser.
Scenario med mer statlig närvaro
I scenariot med mer statlig närvaro subventionerar staten ny kärnkraft och havsbaserad vindkraft. Detta leder till att elanvändningen ökar med 2,5 procent per år till cirka 195 TWh 2035. Ny landbaserad vindkraft byggs begränsat, och subventioner för kärnkraft och havsbaserad vind gör elpriserna lägre efter 2035.
I detta scenario är risken för effektbrist låg, och behovet av flexibilitet och batterier minskar. Elpriserna, inklusive kapacitetsmekanism, bedöms ligga runt 70-80 öre per kWh, med mindre variation än i marknadsscenariot.
Vilket scenario är bäst?
Båda scenarierna har sina för- och nackdelar. Det marknadsdrivna scenariot är billigare, men elpriserna kan vara mer varierande och risken för effektbrist är högre. Scenariot med mer statlig närvaro är dyrare, men elpriserna är mer stabila och risken för effektbrist är lägre.
Enligt Peter Fritz, oberoende energianalytiker och en av rapportförfattarna, är det viktigt att vara medveten om att statliga subventioner kan ha konsekvenser på andra områden. Men bägge vägarna har sina för- och nackdelar, och det är upp till Sverige att välja vilket scenario som är bäst för landet.
Framtiden för Sveriges elsystem
Oavsett vilket scenario som väljs, är det tydligt att Sveriges elsystem kommer att förändras kraftigt de kommande åren. Elanvändningen kommer att öka, och landet kommer att behöva mer elproduktion för att möta efterfrågan. Det är därför viktigt att Sverige väljer ett scenario som är långsiktigt hållbart och som kan möta landets energibehov.
Enligt Stefan Montin, ansvarig för forskningsprogrammet Nepp på Energiforsk, går det inte att bygga sig tillbaka till hur elsystemet sett ut historiskt. Istället måste Sverige omfamna den utveckling av marknaden och teknologin som pågår. Detta innebär att Sverige måste vara beredd att anpassa sig till en föränderlig energimarknad och att hitta lösningar som kan möta landets energibehov på lång sikt.
