Inledning
Anläggningssektorn är en viktig del av den totala bygg- och anläggningsmarknaden i Sverige. Enligt Mårten Pappila, analytiker på Prognoscentret, utgör anläggningssektorn en ganska hög andel av den totala marknaden, till stor del beroende på Sveriges avlånga land, hårda klimat och tunga basindustri i norr. I den här artikeln kommer vi att ta en närmare titt på anläggningsmarknaden och dess utsikter för framtiden.
Anläggningsmarknadens utveckling
Sedan år 2020 har anläggningsmarknaden legat kvar på en markant högre nivå jämfört med det historiska medelvärdet och uppgått till drygt 240 miljarder kronor per år mätt i 2024 års prisnivå. Under lågkonjunkturen de senaste åren växte den i volym med ungefär en procent per år, vilket bekräftar att anläggningsmarknaden inte är lika känslig för konjunktursvängningar. Mårten Pappila menar att investeringsbehoven är stora och regeringen har utökat ramarna för kommande nationella plan för transportinfrastrukturen fram till 2037.
Utsikter för framtiden
I Prognoscentrets senaste prognos från juni bedömdes att investeringarna samt drift- och underhåll skulle öka med cirka sex procent i fasta priser i år, vilket är att jämföra med modesta en procent under förra året. Fördelar man det på projektinvesteringar respektive drift- och underhåll så väntas utvecklingen landa på cirka fyra respektive elva procent. En utbyggnad av elnäten (lokal- och regionnäten samt transmissionsnätet) samt vägunderhållet bidrar mest till ökningen 2025-2027. Även investeringar i järnvägar bidrar mycket.
Vägunderhållet
Vägunderhållet förväntas växa kraftigt med en real ökning på 30 procent mellan åren 2024 och 2027. Mårten Pappila menar att det är en av de viktigaste delarna av anläggningsmarknaden och att det kommer att ha en stor betydelse för framtiden. Investeringarna i försvarsanläggningar samt i hamnar och farleder väntas också vara historiskt höga under prognosperioden.
Jämförelse med andra europeiska länder
I Sverige utgör anläggningssektorn en ganska så hög andel av den totala bygg- och anläggningsmarknaden, till stor del beroende på vårt avlånga land, hårda klimat samt tunga basindustri i norr. Vi ligger på knappt 40 procent som andel och endast Polen ligger högre än oss. I genomsnitt är nivån drygt 20 procent för de europeiska länderna totalt.
Olika typer av anläggningsarbeten
Högst marknadsvärde under 2024 utgjordes av energi och vägar på drygt en fjärdedel var. Därefter kommer järnvägar och VA. Lägst andel utgörs av hamnar och vattenvägar på 3 procent. Mårten Pappila menar att det är viktigt att ha en bra balans mellan olika typer av anläggningsarbeten för att säkerställa en hållbar utveckling.
Utmaningar och möjligheter
Investeringarna i kommunaltekniska anläggningar väntas öka med mellan 2 och 3 procent per år under prognosperioden. Sveriges VA-system är dock föråldrat och dras med en stor underhållsskuld och därför kan investeringstakten sägas vara för låg. Reinvesteringarna i ledningsnätet har i och för sig ökat trendmässigt under flera år men har inte nått den nivå som krävs för en långsiktigt hållbar förnyelsenivå. Mårten Pappila menar att det är viktigt att ha en bra planering och finansiering för att möta utmaningarna och ta tillvara på möjligheterna.
Slutsats
Anläggningsmarknaden har en viktig roll i Sveriges ekonomi och samhälle. Med en ökning på 30 procent i vägunderhållet och en stor investering i elnäten, järnvägar och hamnar och farleder, ser framtiden ljus ut. Mårten Pappila menar att det är viktigt att ha en bra balans mellan olika typer av anläggningsarbeten och att ha en bra planering och finansiering för att möta utmaningarna och ta tillvara på möjligheterna. Med en stor investering i anläggningssektorn kan Sverige säkerställa en hållbar utveckling och en bra framtid för landet.
Tre korta frågor till Mårten Pappila
Mårten Pappila är analytiker på Prognoscentret och ansvarig för att analysera anläggningsmarknadens utveckling. Här berättar han om sin vardag som analytiker, vad som gör bygg- och anläggning så spännande att följa och vad han tror om anläggningssektorn i framtiden.
- Hur ser din vardag som analytiker på Prognoscentret ut?
Min vardag består främst av prognosarbete men även många kundspecifika uppdrag. I samband med att vi presenterar nya prognoser är jag ute och träffar många kunder som vill ha dragningar av våra prognoser – och som gärna diskuterar slutsatserna med oss. - Vad gör bygg- och anläggning så spännande att följa?
Det är ju en så oerhört viktig bransch för samhället och människorna i den. Den står för cirka 10 procent av BNP och sysselsätter så otroligt många människor. Byggbranschen är konjunkturkänslig medan anläggningssidan är mer stabil då den till stor del finansieras med offentliga medel. Den dynamiken är intressant att följa. - Vad tror du om anläggningssektorn i framtiden?
Längre fram i tiden efter prognosperioden kommer också elproduktionen behöva byggas ut. Det händer givetvis mycket med den nya tekniken också. Tex kommer AI förändra hur vi planerar och bygger.
