Gaskraftverket Lausward i Düsseldorf är ett exempel på den reglerbara elproduktionen som Tyskland behöver när vind- och solkraften inte räcker. Regeringen vill stödja nya anläggningar, men kritiker hävdar att modellen missgynnar batterier och annan flexibel kapacitet. Foto: Picture Alliance/Jochen Tack.
Tänk dig en dag när solen inte lyser och vinden knappt rör sig. I ett modernt energisystem, som det i Tyskland, innebär detta en stor utmaning. Tyskland satsar storslaget på vind- och solenergi, men vad händer när de inte levererar? För att förhindra att strömmen går, planerar den tyska regeringen att bygga nya gaskraftverk. Men den här planen har startat ett rejält bråk som nu har landat hos EU.
Det handlar inte bara om teknik eller miljö, utan om miljarder euro, framtidens elpriser och en kamp om hur vi ska rädda planeten utan att förlora strömmen.
En kamp som når ända till EU
Tyskland har en plan som kallas för den tyska kraftverksstrategin. Genom ett nytt lagförslag, kallat Stromversorgungssicherheitsgesetz (vilket är ett långt ord för "lag om säkrare elförsörjning"), vill regeringen satsa enorma summor för att säkra att det alltid finns el i uttagen.
Men inte alla är nöjda. Energikooperativet Green Planet Energy och miljöorganisationen Deutsche Umwelthilfe (DUH) tycker att planen är felaktig. De har nu anmält Tyskland till EU-kommissionen. De är rädda för att planen kommer att kosta samhället massor av pengar och att Tyskland fastnar i ett beroende av fossil gas långt efter att vi borde ha varit helt gröna.
Frågan som EU nu måste svara på är: Får Tyskland ge så här mycket stöd till sina egna gaskraftverk, eller bryter det mot reglerna för hur länder får hjälpa sina industrier?
Varför behövs reservkraft överhuvudtaget?
För att förstå varför Tyskland vill bygga dessa kraftverk måste vi titta på hur deras elsystem ser ut. Tyskland har tagit ett stort steg mot miljövänlig energi, men det skapar också en ny typ av problem. När man bygger ut vindkraft och solkraft blir elproduktionen "väderberoende". Det betyder att produktionen hoppar upp och ner beroende på hur det blåser eller hur mycket solen skiner.
Dessutom har Tyskland gjort två stora saker samtidigt: de stängde sina sista kärnkraftverk under 2023 och de håller på att fasa ut kolkraften. Det betyder att de har mindre "stabil" el som kan köras på dygnet runt. Om vindkraften sviker och solkraften är låg, behöver man något annat som snabbt kan startas och leverera stora mängder el. Det är här gaskraftverken kommer in i bilden.
Den tyska nätmyndigheten, Bundesnetzagentur, har gjort en analys. De tror att Tyskland behöver mellan 22 och 35 gigawatt ny "reglerbar kapacitet" fram till år 2035. Reglerbar betyder att man kan styra när den producerar el. Om allt går som planerat med utbyggnaden av elnät och batterier behövs mindre, men om utbyggnaden blir försenad behövs mycket mer.
Batterier mot gaskraftverk
Här kommer en viktig detalj som ofta diskuteras: batterier. Man kan ju tänka att vi bara kan ladda upp massor av batterier när det blåser mycket, och sedan använda dem när det är vindstilla. Batterier är superbra på att reagera blixtsnabbt på små variationer i elnätet.
Men batterier har en nackdel: de är bra på korta stunder, men de är inte jättebra på att leverera el under flera dagar i sträck om det är helt vindstilla och mörkt. Gaskraftverk kan däremot leverera el under mycket längre tid.
Det är här konflikten ligger. Kritikerna, som Green Planet Energy, menar att regeringens stödmodell är riggad för att gynna de stora gaskraftverken. De menar att om man ger massor av pengar till gaskraftverk, så gör man det svårare för nya, smarta lösningar som batterier, elbilar och värmepumpar att få chansen att konkurrera på en rättvis marknad. Man är rädd för att vi satsar på "gammal" teknik när vi borde satsa på "ny" och flexibel teknik.
Risken för dubbla ersättningar
En annan stor grej som miljöorganisationen DUH lyfter fram är risken för "dubbla ersättningar". Det låter kanske krångligt, men det betyder i princip att ett kraftverk kan få betalt två gånger för samma sak.
Tanken är att de nya gaskraftverken ska få stöd på två sätt:
- De ska få pengar för att de ens byggs (investeringsstöd).
- De ska få pengar för att de står redo att starta (kapacitetsersättning).
DUH menar att det här kan bli en enormt dyr affär för skattebetalarna. De vill att EU ska kolla om det här stödet verkligen är nödvändigt, eller om man bara ger bort pengar till företag som annars inte hade byggt kraftverken. De vill se till att tekniker som är mer miljövänliga faktiskt har en ärlig chans att få vara med i matchen.
Vad kommer det kosta oss?
Den stora frågan som alla ställer sig är: Vem ska betala? Ska det vara staten (alltså våra skattepengar) eller ska det vara vi som betalar när vi får vår elräkning?
Det är svårt att säga exakt vad det kommer kosta, eftersom det beror på hur reglerna ser ut. Men studier har gjorts. En studie från Forum Ökologisch-Soziale Marktwirtschaft (FÖS) visar att om man bara räknar på vad själva elen från ett gaskraftverk kostar, så är det ganska billigt. Men om man även räknar med kostnader för klimatet, import av gas och andra samhällskostnader, så skjuter priset i höjden.
Regeringen ser dock en annan typ av kostnad: risken för att strömmen faktiskt försvinner. Om vi inte har tillräckligt med reservkraft kan elpriserna rusa iväg till extrema nivåer, eller i värsta fall kan vi få elbrist. Det skulle vara katastrofalt för både industrier och vanliga människor.
Vätgas – den gröna räddningen eller en dröm?
Regeringen har ett argument som låter väldigt bra: de säger att de nya gaskraftverken ska kunna byggas för att senare kunna drivas med vätgas. Vätgas är en sorts bränsle som kan skapas med hjälp av förnybar el och är helt klimatneutralt. Om vi kan bygga gaskraftverk som kan ställas om till vätgas, så är vi säkra på att vi inte låser fast oss vid fossila bränslen för evigt.
Men kritikerna är skeptiska. De frågar sig: Kommer det verkligen finnas tillräckligt med billig, grön vätgas i framtiden? Och varför finns det inga hårda regler som säger exakt när ett kraftverk måste ha ställt om för att få fortsätta få stöd? Utan sådana regler är de rädda för att gaskraftverken kommer att fortsätta bränna gas långt in i framtiden.
Sammanfattning av läget
Just nu står Tyskland inför ett gigantiskt dilemma. Det är som en balansgång på en lina:
- Å ena sidan: Vi måste ha el i uttagen hela tiden, även när det inte blåser eller solen inte skiner.
- Å andra sidan: Vi måste snabbt ställa om till helt gröna lösningar och inte slösa miljarder på teknik som kan skada klimatet eller göra elen för dyr.
EU-kommissionens beslut kommer att bli avgörande. Det kommer att bestämma om Tyskland får köra på med sin plan för gaskraftverk, eller om de måste ändra hela sin strategi för att ge mer utrymme åt batterier och andra smarta lösningar. Oavsett vad som händer kommer det att påverka hur hela Europa ser ut i framtiden.
