Från Kungsträdgården till framtidens tunnelbana – ett komplext tunnelprojekt mitt i Stockholm
Har du tänkt på vad som egentligen händer under dina fötter när du åker tunnelbana? Under Stockholms gator pågår en ständig kamp mot berget. Just nu pågår ett av de absolut största och mest avancerade byggprojekten i stadens historia: utbyggnaden av tunnelbanans blå linje söderut. Det är ett projekt som inte bara handlar om att gräva hål, utan om att lösa extremt svåra pusselbitar i en miljö där varje felsteg kan få stora konsekvenser.
Ett av de viktigaste delarna i detta gigantiska projekt är arbetet med spår- och servicetunneln vid Kungsträdgården. När byggbolaget OHLA Sverige avslutade detta arbete i februari 2025, var det en milstolpe för hela staden. Det här är grunden som kommer att möjliggöra framtidens resor mellan centrala Stockholm och nya stadsdelar söder om Saltsjön. Men att bygga en tunnel mitt i en storstad är inte som att bygga ett garage eller en vanlig väg – det är en teknisk utmaning på en helt annan nivå.
Byggnation under stadens mest känsliga miljöer
Tänk dig att du ska gräva en tunnel precis under de mest kända och värdefulla platserna i Stockholm. Vi pratar om områden som Nationalmuseum, Grand Hôtel och Skeppsholmen. Det här är platser med enormt kulturhistoriskt värde, och risken att skada byggnader eller marken är ständigt närvarande. Om man råkar skapa en spricka i fundamentet på ett historiskt monument, har man ett problem som inte går att lösa med lite cement.
För att klara detta har ingenjörerna behövt använda extrem precision. Det räcker inte med att bara borra; man måste använda kontinuerlig vibrationsövervakning. Det innebär att sensorer överallt mäter minsta lilla skakning i marken. Om vibrationerna från maskinerna blir för höga, måste man direkt ändra metod. I vissa fall har man tvingats använda specialmetoder som vajersågning istället för traditionell borrning för att minska risken för skador på omgivningen.
Dessutom ligger en stor del av tunneln under vatten. Att bygga under Saltsjön kräver att man har stenkoll på vatteninflödet. Man måste använda avancerade tekniker för injektering – en process där man pressar in specialbruk i berget för att täppa till sprickor och förstärka väggarna – för att se till att tunneln håller tätt och att berget förblir stabilt.
Att bygga vidare på historien
Det som gör det här projektet extra fascinerande är att man inte börjar från noll. För att kunna bygga de nya tunnlarna var man tvungen att gå tillbaka i historien. Man valde att återöppna en gammal arbetstunnel som byggdes på 1970-talet men som sedan hade förseglats.
Denna gamla tunnel blev projektets enda livlina. Det var genom den som människor, maskiner och enorma mängder berg skulle transporteras. Men det fanns ett stort problem: den gamla tunneln var byggd för en helt annan tid. På 70-talet var maskinerna mindre och tunnelprofilen mycket smalare än vad moderna maskiner kräver. Det var som att försöka köra en modern stor lastbil genom en smal gränd i en gammal stad – det krävde extrem planering och anpassning av allt från lastmaskiner till de faktiska borriggarna.
Sex meter tjocka betongpluggar skyddade tunnelbanetrafiken
En av de svåraste utmaningarna var att projektet skedde precis bredvid den befintliga tunnelbanestationen Kungsträdgården. Det betyder att tusentals människor passerade stationen varje dag medan det pågick tungt arbete precis intill. För att garantera att ingen skadas och att den befintliga trafiken inte påverkas, genomförde OHLA en massiv säkerhetsåtgärd.
De byggde sex meter tjocka betongpluggar i anslutning till de befintliga spårtunnlarna. Dessa pluggar fungerar som en sorts skyddande mur som isolerar den gamla tunnelbanan från de nya arbetena. Det är en enorm ingenjörskonst att gjuta så här tjocka och säkra konstruktioner under så begränsade utrymmen, men det var nödvändigt för att staden skulle kunna fortsätta rulla på som vanligt.
Trånga utrymmen krävde nya lösningar
Som vi nämnt tidigare var de trånga utrymmena en ständig huvudvärk. Logistiken i ett sådant här projekt är nästan omöjlig att greppa. Man skulle flytta ut hundratusentals ton berg från en tunnel som knappt var bredare än en vanlig lastbil.
Varje enda arbetsmoment var tvunget att planeras in i minsta detalj. Om en maskin går sönder eller om en transport blir försenad, kan det skapa en dominoeffekt som stoppar hela produktionen. Samtidigt måste säkerheten alltid komma i första hand. Att arbeta i trånga, mörka och fuktiga tunnlar kräver en extremt hög nivå av samordning mellan de som kör maskinerna, de som hanterar logistiken och de som ansvarar för arbetsmiljön. Det är ett teamwork som påminner mer om en militär operation än ett vanligt byggarbete.
Hållbara transporter som gjorde skillnad
I dagens samhälle räcker det inte med att bara bygga något som håller; man måste också bygga det på ett sätt som inte förstör planeten. Redan innan projektet startade fattade OHLA ett strategiskt beslut som skulle visa sig bli en enorm framgång för miljön. Istället för att köra bort allt berg med lastbilar på de redan trånga gatorna i Stockholm, valde man att använda sjötransport.
Genom att använda lastpråmar som transporterade bergmassorna från tunnelmynningen vid Kungsträdgården till Loudden, lyckades man undvika cirka 70 000 lastbilstransporter genom Stockholms innerstad.
Tänk på effekten av det! 70 000 färre lastbilar betyder:
- Mindre utsläpp: En enorm minskning av koldioxid.
- Mindre trafikstockning: Fler bilar och lastbilar på vägarna skapar köer; genom att flytta berget till vattnet fick stadens invånare en lugnare trafikmiljö.
- Mindre buller: Lastbilar låter mycket, särskilt i stadsmiljö.
- Ökad säkerhet: Färre tunga fordon i stadskärnan minskar risken för olyckor.
Detta var inte bara en bra idé för miljön, det var en logistisk genidrag som gjorde att projektet kunde genomföras smidigare än vad som annars hade varit möjligt.
Hållbarhetsmål som överträffades
Ofta pratar företag om att de "strävar efter" hållbarhet, men OHLA lyckades faktiskt leverera resultat som var långt över vad man hoppats på. Projektet fick betyget "Excellent" enligt CEEQUAL, vilket är ett internationellt system för att mäffa hållbarhet i byggprojekt. De fick en poäng på hela 82,8 procent.
Men det mest imponerande var siffrorna för klimatpåverkan. Projektet lyckades minska klimatpåverkan med cirka 1 631 ton koldioxidekvivalenter. För att sätta det i perspektiv: det ursprungliga målet var att minska med 430 ton. Man lyckades alltså med mer än tre gånger så mycket som man hade planerat!
Alexandra Elvesund, kommunikationsansvarig på OHLA Sverige, betonar att detta är ett bevis på att man kan genomföra extremt komplexa och tekniska projekt utan att tumma på miljön. Det visar att framtidens infrastruktur kan vara både storslagen och miljövänlig samtidigt.
Ett viktigt steg för framtidens Stockholm
Varför är det här så viktigt för dig som bor i eller besöker Stockholm? Utbyggnaden av den blå linjen till Nacka och Söderort är den största tunnelbaneutbyggnaden i staden på flera decennier. När den nya sträckan väl tas i drift kommer den att förändra hur hela regionen fungerar.
Det kommer att öka kapaciteten i kollektivtrafiken, vilket betyder färre trånga tåg och mer plats för alla. Det kommer att skapa nya möjligheter för människor att bo och arbeta på nya platser, vilket i sin tur driver på stadsutvecklingen och gör
