Kinas ekonomi fortsätter att visa motståndskraft trots en svagare global konjunktur. Under årets andra kvartal ökade landets bruttonationalprodukt med 4,3 procent jämfört med samma period i fjol. Tillväxttakten var något lägre än under årets första kvartal, då ekonomin växte med fem procent, men utfallet överträffade ändå många bedömares förväntningar.
Arbetskraften minskar med 200 miljoner
Enligt Jari Hännikäinen, senior marknadsekonom vid finländska banken OP Pohjola, kommer Kinas arbetsföra befolkning att minska med omkring 200 miljoner människor under de kommande 20 åren. Befolkningens åldrande och framför allt den snabbt krympande arbetsföra befolkningen kommer att bli en av de största utmaningarna för Kinas ekonomi under de kommande decennierna. När utbudet av arbetskraft minskar väntas lönerna stiga, vilket successivt försämrar Kinas konkurrenskraft inom arbetsintensiva branscher som textil-, elektronik- och annan tillverkningsindustri. Samtidigt visar statistik från Världsbanken att Kinas befolkning redan har börjat minska – en utveckling som väntas fortsätta under överskådlig tid.
Tillväxtmotorn riskerar att tappa kraft
Sedan den globala finanskrisen 2008 har Kina varit den enskilt viktigaste drivkraften bakom världsekonomins expansion. Landet står i dag för omkring 18 procent av världens BNP, men svarar samtidigt för närmare 30 procent av den globala ekonomiska tillväxten, enligt OP Pohjola. Kina har varit den obestridda motorn bakom världsekonomins tillväxt sedan finanskrisen, säger Hännikäinen. Om landets tillväxtpotential försvagas innebär det därför inte bara utmaningar för Kina, utan även för den globala ekonomin. En svagare kinesisk tillväxt kan leda till lägre efterfrågan på råvaror, färre investeringar i andra länder och en allmän avsvalning av världshandeln.
Lägre innovationstakt och ökade kostnader
Den demografiska utvecklingen påverkar inte enbart arbetsmarknaden. När andelen äldre ökar väntas även belastningen på pensionssystem och sjukvård stiga, samtidigt som den offentliga skuldsättningen och behovet av högre skatter kan öka. Dessutom riskerar innovationsförmågan att minska när andelen yngre i arbetskraften blir allt mindre. Yngre arbetare tenderar att vara mer benägna att ta risker, lära sig nya tekniker och starta företag. Med färre unga i arbetsstyrkan kan takten på teknologisk utveckling och produktförbättringar sakta ner. Enligt flera ekonomiska bedömningar kan den demografiska utvecklingen på lång sikt minska Kinas årliga ekonomiska tillväxt med 0,5–1,5 procentenheter. De negativa effekterna väntas dessutom bli betydligt tydligare efter 2035, även om urbanisering och produktivitetsökningar fortfarande dämpar utvecklingen.
Kina söker lösningar – men vägen är svår
De kinesiska myndigheterna är väl medvetna om problemet och har under senare år försökt stimulera barnafödandet genom olika familjepolitiska reformer. Till exempel har man avskaffat den tidigare ett‑barnspolitiken och uppmuntrat par att få två eller till och med tre barn. Samtidigt satsar landet på ökad automation, robotisering, artificiell intelligens och produktivitetsförbättringar för att kompensera för den minskande arbetsstyrkan. Även invandring diskuteras som en möjlig lösning. Erfarenheter från bland annat Japan och Sydkorea visar dock att det är mycket svårt att varaktigt höja födelsetalen, samtidigt som invandring inte ensamt kan lösa de demografiska utmaningarna. För att lyckas behöver Kina kombinera flera strategier: bättre barnomsorg, flexiblare arbetsvillkor för föräldrar, incitament för att flytta till landsbygden där bostäder är billigare, och omfattande utbildningsprogram som gör äldre arbetare konkurrenskraftiga i en allt mer teknikdriven ekonomi.
Indien och Afrika kan bli vinnare
Den förändrade demografin kan samtidigt skapa nya möjligheter för andra delar av världen. När Kina successivt tappar sin fördel som lågkostnadsproducent kan tillverkning flyttas till länder med yngre och snabbare växande befolkningar, exempelvis Indien och flera afrikanska ekonomier. Dessa regioner har en stor andel unga människor som söker jobb, och deras löner är fortfarande låga jämfört med kinesiska nivåer. Om politiken och infrastrukturen förbättras kan de bli nya produktionscentrum för kläder, elektronik och andra varor. Samtidigt väntas vissa branscher gynnas av utvecklingen i Kina. Efterfrågan på sjukvård, läkemedel och äldreomsorg väntas öka kraftigt när befolkningen blir äldre. Även företag inom robotik, automation och AI kan få en starkare marknad när industrin söker sätt att höja produktiviteten trots en krympande arbetskraft. För svenska ungdomar som funderar på framtida karriärer kan detta innebära möjligheter inom teknik, hälsovård och internationell handel, särskilt om de får kunskap om marknader utanför Kina.
Slutsats
Den kinesiska ekonomin fortsätter därmed att leverera tillväxt på kort sikt, men bakom de positiva BNP-siffrorna växer en demografisk utmaning som enligt många ekonomer kan bli en av de mest avgörande faktorerna för världsekonomins utveckling under de kommande decennierna. För att möta utmaningen måste Kina kombinera familjevänliga politiker, teknisk innovation och öppenhet för arbetskraft från andra länder. Samtidigt får andra länder chansen att fylla det tomrum som kan uppstå när Kinas arbetskraft minskar. För ungdomar över hela världen är det viktigt att förstå dessa globala för
